<p>Hämning (Behavior Inhibition) tycks utgöra en riskfaktor för olika typer av ångestsyndrom. Child Inhibition Scale (CIS) är ett föräldraformulär som mäter hämning hos barn. Syftet med studien är att normera samt att psykometriskt utpröva den svenska versionen av CIS mot ett föräldraformulär som mäter generell ångest hos barn och ungdomar Multidimensional Anxiety Scale for Children – Parent version (MASC-P). I studien ingår skolor från fem områden i Storstockholm. Deltagarna är 430 föräldrar/vårdnadshavare till barn i årskurs 2-9. Faktoranalys, Cronbachs alfa och korrelationer genomfördes. I resultatet framkom fyra faktorer samt en god reliabilitet och validitet för CIS. Signifikanta skillnader fanns avseende kön och geografiska områden. Flickorna hade högre medelvärde på delskalorna Räddhågsenhet och Fysiska symtom. Pojkarna hade högre på skalan Socialt undvikande vilket det skulle vara intressant att göra vidare studier på. Sammanfattningsvis visar utprövningen att CIS kan användas i kliniska sammanhang och forskning på en svensk population.</p>

Hämning (Behavior Inhibition) tycks utgöra en riskfaktor för olika typer av ångestsyndrom. Child Inhibition Scale (CIS) är ett föräldraformulär som mäter hämning hos barn. Syftet med studien är att normera samt att psykometriskt utpröva den svenska versionen av CIS mot ett föräldraformulär som mäter generell ångest hos barn och ungdomar Multidimensional Anxiety Scale for Children – Parent version (MASC-P). I studien ingår skolor från fem områden i Storstockholm. Deltagarna är 430 föräldrar/vårdnadshavare till barn i årskurs 2-9. Faktoranalys, Cronbachs alfa och korrelationer genomfördes. I resultatet framkom fyra faktorer samt en god reliabilitet och validitet för CIS. Signifikanta skillnader fanns avseende kön och geografiska områden. Flickorna hade högre medelvärde på delskalorna Räddhågsenhet och Fysiska symtom. Pojkarna hade högre på skalan Socialt undvikande vilket det skulle vara intressant att göra vidare studier på. Sammanfattningsvis visar utprövningen att CIS kan användas i kliniska sammanhang och forskning på en svensk population.

<p><em>Vårt syfte med denna studie var att göra en psykometrisk utvärdering av frågeformulären PSAS-C (Pre sleep arousal scale) och APSQ (Anxiety and preoccupation about sleep questionnaire). Teoretiska modeller har kommit fram till att kognitiv uppvarvning och förvrängd subjektiv perception av sömn skapar oro som kan bidra till utveckling av insomni. För att fånga upp oro vid insomni används idag två frågeformulär, PSAS-C och APSQ. Deltagare från en svensk longitudinell studie (n = 2333) ombads att svara på de två formulären. Båda skalorna visade på en god begreppsvaliditet och intern samstämmighet.</em><strong> </strong><em>Faktoranalyser, korrelationer och jämförelser av medelvärden visar att båda frågeformulären har goda psykometriska egenskaper och kan vara till stor nytta som mätinstrument för att fånga upp oro vid insomni.</em></p>

Vårt syfte med denna studie var att göra en psykometrisk utvärdering av frågeformulären PSAS-C (Pre sleep arousal scale) och APSQ (Anxiety and preoccupation about sleep questionnaire). Teoretiska modeller har kommit fram till att kognitiv uppvarvning och förvrängd subjektiv perception av sömn skapar oro som kan bidra till utveckling av insomni. För att fånga upp oro vid insomni används idag två frågeformulär, PSAS-C och APSQ. Deltagare från en svensk longitudinell studie (n = 2333) ombads att svara på de två formulären. Båda skalorna visade på en god begreppsvaliditet och intern samstämmighet. Faktoranalyser, korrelationer och jämförelser av medelvärden visar att båda frågeformulären har goda psykometriska egenskaper och kan vara till stor nytta som mätinstrument för att fånga upp oro vid insomni.

Målet med Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) är att skapa en kortfattad och lättadministrerad skattningsskala för självupplevd livskvalitet med goda psykometriska egenskaper vilken är gratis för alla att använda. I framtagningen av BBQ har data insamlad med Quality of Life Inventory (QOLI) i tidigare studier använts för att identifiera de livsområden med störst betydelse för självupplevd livskvalitet. I aktuell studie har normvärden tagits fram för den i studien ingående undersökningsgruppen bestående av 167 psykologistudenter. Studien har visat att BBQ har utmärkt reliabilitet (test-retest), 0,89. Vidare hade BBQ lika god validitet för undersökningsgruppen som QOLI. Resultatet vid faktoranalys av både QOLI och BBQ stämmer väl överens med vad som framkommit vid tidigare forskning av QOLI, det vill säga att instrumentet mäter en bakomliggande faktor; livskvalitet. För att uppskatta diskriminativ förmåga och ta fram meningsfullt gränsvärde har studien även undersökt BBQ gentemot en klinisk patientgrupp bestående av 501 individer med förmodad social fobi. Att studien har visat att BBQ har lika god reliabilitet och validitet som QOLI, samt bättre diskriminativ förmåga att skilja mellan en icke-klinisk och en klinisk population, kan på sikt leda till att BBQ övertar QOLIs position som guldstandard i att mäta självupplevd livskvalitet.

Syftet var att utvärdera instrumentet Min Förmåga genom att undersöka 1) interbedömarreliabilitet och 2) konvergent validitet. Min Förmåga utarbetades för att möjliggöra enklare bedömningar av Aktiviteter i Dagligt Liv (ADL) på inneliggande patienter i psykiatrin. Delarna i instrumentet som undersöktes innehåller fasta svarsalternativ och motiveringar i fritext. Deltagarna var 36 patienter med psykossjukdomar. Varje patient bedömdes först av två olika skötare med Min Förmåga och därefter med de liknande instrumenten Functional Independence Measure (FIM) och Global Assessment of Functioning (GAF). De fasta svarsalternativen analyserades med Cohens kappa för interbedömarreliabilitet och överensstämmelsen av motiveringarna analyserades kvalitativt. För konvergent validitet undersöktes korrelationen mellan Min Förmåga och FIM och GAF med Spearmans r. Resultatet visade hög interbedömarreliabilitet och hög konvergent validitet för de fasta svarsalternativen, samt hög grad av överensstämmelse mellan motiveringarna i fritext. En möjlig orsak till den höga interbedömarreliabiliteten kan vara att det endast fanns två fasta svarsalternativ, vilket tidigare forskning har visat kan leda till en överskattning av interbedömarreliabiliteten. Att FIM och GAF liknade Min Förmåga och administrerades under samma tidsperiod kan vara en orsak till den höga konvergenta validiteten. Då detta var en preliminär undersökning och antalet deltagare var bristfälligt bör fler utvärderingar av Min Förmåga göras i framtiden.

Bakgrund En tidig och korrekt bedömning av spädbarn som riskerar att utveckla matningssvårigheter är viktigt för att förebygga framtida komplikationer. Neonatal Eating Assessment Tool - Amning (NeoEAT - Amning) är ett heltäckande formulär som avser att lägga en grund för bedömning av matningssvårigheter hos spädbarn i 0 - 7 månaders ålder. Formuläret behöver genomgå en psykometrisk testning för att kontrollera att den fungerar med svenska kulturella och lingvistiska normer. Syfte Syftet med denna studie är undersöka hur den svenska översättningen av NeoEAT – Amning fungerar i en svensk lingvistisk och kulturell kontext, göra en psykometrisk testning av bedömningsformuläret samt att undersöka skillnader i totalpoängen och delpoängen mellan åldersgrupperna. Metod Nittiotvå föräldrar svarade på formuläret. Deltagarna angav sina svar i en digital version av bedömningsformuläret NeoEAT – Amning. Rekryteringen genomfördes via sociala medier, privata kontakter samt mail- och telefonkontakt med barnavårdscentraler över hela Sverige. Deltagarna hade möjlighet att lämna åsikter och kommentarer på bedömningsformuläret. Åldersskillnader analyserades utifrån de insamlade materialet i ett Excelformulär. Resultat Resultaten visade att totalpoäng och delpoäng för matningssvårigheter var lägre hos äldre barn än yngre barn. Dock skedde en ökning av totalpoäng för barn i 6–7 månaders gruppen samt en ökning av delpoängen i tre delskalor för samma åldersgrupp. Två deltagare upplevde ett fåtal påståenden som lika eller otydliga. Deltagarantalet var för litet för att genomföra en psykometrisk testning. Slutsatser NeoEAT - Amning bedömningsformulär förefaller fungera väl i svensk kontext. Det bör tilläggas tydligare definitioner om vad som menas med amning. Föräldrar bör även med fördel fylla i formuläret i sällskap av sjukvårdspersonal. Studien hade gynnats av ett högre antal deltagare med jämnare fördelning mellan åldersgrupperna.

This study examined the utility of the Mini-Social Phobia Inventory (MS) as a self-report screening measure of Social Anxiety Disorder (SAD). It also assessed whether there were any differences in the way in which respondents used the MS and other self-report measures when administered via the internet, as compared to standard pen and paper format. Data was collected from Swedish populations, using on clinical sample (n=133) and two samples of university students (n=795). The MS demonstrated adequate concurrent, convergent and divergent validity, and satisfactory discriminative validity, with an optimal cut-off value of 3. The psychometric properties of the scale were found to be equivalent across administration formats. / Denna studie undersökte nyttan av Mini-Social Phobia Inventory (MS), ett kort självskattat screeningformulär för socialt ångestsyndrom (SAD). I studien undersöktes även om det fanns skillnader i användning av MS och andra självskattningsformulär när dessa administrerades via internet jämfört med det vanliga pennaoch-papper-formatet. Data samlades in från svenska populationer genom användning av ett kliniskt sample (n=133)och två samples bestående av universitetsstuderande (n=795). MS uppvisade adekvat samtidig, konvergent och divergent validitet samt tillfredsställande diskriminativ validitet, med ett optimalt cut-off-värde på tre. De psykometriska egenskaperna hos skalan ansågs vara likvärdiga mellan de olika administrationsformaten.

Abstract   The purpose of this work was to scientifically evaluate the sustainability of parts of  a company-specific survey within the Occupational Health Services (FHV). The service is called HALU which is an abbreviation of the “Work Health and Lifestyle” survey and provided by Feelgood AB. HALU is a questionnaire that is used frequently towards the customer and answered on an individual level with subsequent health interviews and a statement regarding the organization's performance in order to identify the health, lifestyle and working situation of the organization. In this work, questions regarding workloads were evaluated. There were six different workload questions, and the question in this paper were whether these issues had an internal consistency, validity and reliability, and if these issues’ correlation to questions about health during the past year. These analyzes were designed as cross-sectional studies The work also included a longitudinal study in which survey responses from the same individual on two occasions analyzed to see if the responses of workload and health has correlation at two different response times. The material used is a selection from Feelgood database from which includes total includes 130,422 HALU surveys. This sample includes 17,513 surveys from 201007. The study was performed in three steps: Step 1 was a reliability study in which the internal consistency analysis regarding workload questions in the questionnaire . A workload index was created (AI) Stage 2 was a validity study where the correlation coefficient analyzed for correlation between the AI which was calculated in step 1 and the in -depth study of health issues. Step 3 was also a validity study where the correlation coefficient was analyzed in terms of relationships between different survey occasions in the same individual, in order to see if the change in workload results in change in self-perceived health . The result showed that there was strong internal consistency regarding workload issues and that there was correlation between workload and health in a cross section . There were also correlation between survey responses occasions but this was low. / Syftet med detta arbete var att på ett vetenskapligt sätt utvärdera hållbarheten i delar av enföretagsspecifik tjänst inom Företagshälsovården FHV. Tjänsten heter HALU vilket är en förkortning av Hälso Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning och tillhandahålls av Feelgood AB. HALU är en enkät som används frekvent ut mot kund och besvaras på individnivå med efterföljande hälsosamtal och en sammanställning beträffande organisationens resultat i syfte att kartlägga hälsa, livsstil och arbetsmiljöläget för organisationen. I detta arbete har frågor gällande arbetsbelastning utvärderats. Validiteten och reliabiliteten i detta index har analyserats. Indexet består av 6 frågor. Arbetet innefattar dels en tvärsnittstudie men även en longitudinell studie där enkätsvar från samma individ vid två tillfällen analyserades i syfte att se om svaren från arbetsbelastning och hälsa hade korrelation vid två olika svarstillfällen. Materialet som användes var ett urval  från Feelgoods databas vilken innefattar totalt 130.422  HALU enkäter. I detta urval ingick 17.513 enkäter från juli 2010 Studien gjordes i tre steg: Steg 1 är en reliabilitetsstudie där den interna konsistensen analyseras vad beträffar arbetsbelastningsfrågorna i enkäten. Ett arbetsbelastningsindex skapades (AI). Steg 2 är en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades beträffande samband mellan AI som räknades fram i steg 1 och de i studien ingående hälsofrågorna. Steg 3 är även det en validitetsstudie där korrelationskoefficienten analyserades vad gäller samband mellan olika enkättillfällen hos samma individ, i syfte att se om förändring i arbetsbelastning resulterade i förändring i självupplevd hälsa. I både steg 2 och 3 är det Begreppsvaliditet (construct validity) som mäts. Resultatet visar att det finns stark internkonsistens beträffande arbetsbelastningsfrågorna, det vill säga att dessa frågor mäter arbetsbelastning. Det finns även en korrelation mellan arbetsbelastning och hälsa vid ett tvärsnitt, om skattningen av arbetsbelastningen ökar påverkas svaren på hälsofrågorna negativt. Det rådde även svag korrelation mellan de olika enkätsvarstillfällena.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs α = ,926 respektive α = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel. Dock fanns egenskaper hos båda populationerna som indikerade viss risk för statistisk instabilitet. Studien bör replikeras med större undersökningsgrupper samt ytterligare psykometriska tester för säkrare resultat och ökad generaliserbarhet.