This study is concerned with identifying the effects of religious participation in the therapeutic treatment of the mentally ill.

Interest in psychedelic science is increasing in society. From ritual traditions to today's therapeutic use, psychedelic substances have played a role in healing, self-exploration, and spiritual understanding. Increased research activity as well as the introduction of university courses on psychedelic science at institutions such as Karolinska Institutet and Lund University also indicate an increased interest within the Swedish academy. This integrative literature review highlights the historical, scientific, and cultural dimensions of psychedelic science. The overview results in four themes; Historical background, Psychedelic assisted therapy, Challenges and risks and Ontological perspectives; the biomedical meets the spiritual. Within these themes appears a theoretical debate regarding the medical and social perspective in treatment within the field of psychedelic science, which in turn affects and mirrors the field of social work. Positive results in treatment of depression, anxiety and addictive disorders are presented, as well as methodological challenges and a complex cultural and spiritual significance. Finally, the relevance of psychedelic science in social work is discussed, where psychedelics can potentially offer new therapeutic approaches to complex mental health problems as well as highlight existential questions in a field in need of comprehensive perspectives. / Intresset kring psykedelisk vetenskap ökar i samhället. Från rituella traditioner till dagens terapeutiska användning har psykedeliska substanser spelat en roll i läkning, självutforskning och andlig förståelse. Ökad forskningsaktivitet samt införandet av universitetskurser om psykedelisk vetenskap på institutioner som Karolinska institutet och Lunds Universitet indikerar även ett ökat intresse inom den svenska akademin. Denna integrativa litteraturöversikt belyser psykedelisk vetenskap ur historiska, vetenskapliga och kulturella dimensioner. Översikten resulterar i fyra teman; Historisk bakgrund, Psykedeliskt assisterad terapi, Utmaningar och risker samt Ontologiska perspektiv; det biomedicinska möter det andliga. Positiva resultat vid behandling av depression, ångest och beroendesjukdomar presenteras, likväl metodologiska utmaningar och en komplex kulturell och spirituell signifikans. Genomgående i dessa teman framkommer en teoretisk debatt inom forskningsfältet gällande det medicinska och sociala perspektivet på behandling, som även speglas i det sociala arbetet. Slutligen diskuteras relevansen av psykedelisk vetenskap inom socialt arbete, där psykadelika potentiellt kan erbjuda nya terapeutiska tillvägagångssätt för komplexa psykiska hälsoproblem samt lyfta fram existentiella frågor i ett fält vid behov av omfattande perspektiv.

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att genom bloggar undersöka hur unga vuxna beskriver sin upplevelse av psykisk ohälsa och hur psykisk ohälsa påverkar synen på sig själva, hur de hanterar psykisk ohälsa och hur det påverkar deras beskrivning av vård och samtalsbehandling. Genom att studera bloggar kan bilden av psykisk ohälsa ur den unga vuxnas eget perspektiv såsom de själva beskriver det vidgas. Frågeställningar: De frågor som undersökts har varit hur den unge beskriver psykisk ohälsa och hur beskrivningen av de själva kopplas ihop med synen på sig själv, hur de hanterar psykisk ohälsa och hur det påverkar deras beskrivning av vård och samtalsbehandling. Metod: I denna studie har fyra bloggar kring ämnet psykisk ohälsa använts som empiriskt material och en analysmetod som bygger på det diskurspsykologiska angreppssättet med utgångspunkt i tolkningsrepertoarer. Dessa arbetades fram genom att först plocka ut teman ur materialet och ur dessa skapades fyra sammanhållande ramar, tolkningsrepertoarer som definierades som: 1) upplevd psykisk ohälsa - ångestdiskurs, 2) bemötande vid vårdinsatser - bemötandediskurs 3) vårdinsatser med fokus på samtalsbehandling - tillitsdiskurs 4) samt identifikation med psykisk ohälsa - identifikationsdiskurs. Resultat: Materialet i studien har redovisats utifrån de fyra tolkningsrepertoarerna som definierades och visar att kvinnorna beskriver psykisk ohälsa framförallt i termer av ångest och då i somatisk form något som de beskriver påverkar dem både i synen på sig själva och deras syn på vård och samtalsbehandling. Diskussion: Kvinnorna i denna studie beskriver en skillnad mellan sin upplevelse av psykisk ohälsa framförallt benämnd i termer av ångest och hur ångest fungerar. Detta framkommer också i deras beskrivning av psykisk ohälsa och hur det påverkar synen på sig själva och sin omgivning i denna studie framförallt i relation till vård och omsorg. I beskrivningen av möten med vård och samtalsbehandling framkommer liknande problematik även efter som de beskriver  långvarig kontakt med vård och behandling. Vidare forskning skulle genom t ex intervjuer med bloggskribenter kunna undersöka vad bloggen symboliserar för bloggskribenten och vad kvinnorna tänker att de vill förmedla genom bloggen. Vad är det de tänker att bloggen ersätter som de inte kan få i sin omgivning eller från vuxenvärlden? / Introduction:  The aim of the present study was to investigate how young adults themselves describe mental ill-health and how their description says something about how it affects the view of themselves, how they struggle with it and their description of healthcare and therapeutic treatment. By studying blogs, the image of mental ill-health from the young adult's own perspective as they themselves describe it can widen. Issues:The issues that have been investigated have been how the young person describes mental illness and how the description of themselves is linked to the view of themselves, their struggle with mental illness and their description of healthcare and therapeutic treatment. Method: In this study, 4 blogs on the topic of mental illness have been used as empirical material and an analytical method based on the discourse psychological approach based on Wetherell & Potters interpretation repertoires. The four interpretative repertoires were defined after categorizing the material in different themes that finally was gathered in four interpretive repertoires: 1) perceived mental ill-health - anxiety discourse, 2) treatment of care interventions - treatment discourse 3) intervention with focus on treatment of treatment - confidence discourse 4) and identification with mental illness - identification discourse. Results: The material in the study has been reported on the basis of the four interpretative repertoires that were defined and show that women describe mental ill-health mainly in terms of anxiety and then in somatic form something that they describe affects them both in their view of themselves and their view of the environment, especially in relation to themselves for healthcare and therapeutic treatment. Discussion: The women in this study describe a difference between their perception of mental ill-health, mainly referred to in terms of anxiety and how anxiety works. This also appears in their description of mental illness and how it affects the view of themselves and their surroundings in this study, especially in relation to health and care. In the description of meetings with healthcare and treatment, similar problems arise even after they describe long-term contact with healthcare and treatment. Further research could, for example through interviews with blog writers, be able to investigate what the blog symbolizes for the blog writer and what the women think they want to convey through the blog. What is it that they think the blog replaces as they cannot get in their surroundings or from the adults?

No description available.

La myopathie myotubulaire (XLMTM, OMIM 310400) est causée par des mutations dans le gêne MTM1 situé sur le chromosome X et apparaît à une fréquence de 1/50 000 naissances mâles. Les patients présentent une hypotonie et une faiblesse musculaire généralisées et de graves problèmes respiratoires à la naissance. En absence de traitement, les patients sont nombreux à décéder durant la première année de vie. Mon travail de thèse consiste à développer un traitement de thérapie génique pour la myopathie myotubulaire. L'injection intraveineuse du vecteur thérapeutique rAAV9-DES-Mtm1 chez le modèle murin de la myopathie myotubulaire permet d'obtenir de la protéine transgénique dans l'ensemble des muscles squelettiques de l'organisme. Un an après le traitement, les muscles malades retrouvent une morphologie normale et les souris sont en vie. La seconde partie porte sur l'évaluation des effets de la protéine MTMR2, un homologue de la myotubularine (MTM1), sur le muscle déficient en myotubularine, comme alternative à la thérapie génique avec MTM1. L'administration d'un vecteur AAV comportant le transgène MTMR2 dans le muscle malade améliore, partiellement, le phénotype musculaire. Ces résultats suggèrent que l'augmentation du niveau d'expression de MTMR2 dans le muscle malade pourrait être un traitement efficace. Enfin j'ai étudié le rôle de l'activité phosphatase de la myotubularine dans son action thérapeutique. J'ai comparé l'effet d'une forme inactive de myotubularine (MTMIC375S) à celui du transgène thérapeutique sur le muscle atteint de myopathie myotubulaire. Les résultats montrent que l'activité phosphatase de la myotubularine est nécessaire pour son activité thérapeutique. / Myotubular myopathy (XLMTM, OMlM 310400) is caused by mutations in the MTM1 gene located on the X chromosome and appeared at a frequency of 1/50 000 male births. Most of the patients arc affected by hypotonia and generalized muscular weakness as weIl as grave respiratory problems in the birth. In absence of an effective therapeutic treatment they are many to die during the first year of their life. My thesis work consists in developing a treatment of gene therapy for myotubular myopathy. The intravenous injection of the therapeutic vector rAAV9-DES-MTM1 into the murin model of the myotubular myopathy allows transgenic protein in the whole skeletal muscle of the body. The therapeutic protein cures the muscular phenotype rapidly after injection. At one year after treatment, the thick muscles still be cured, mice are alive and recovered a normal development. Then, I estimated the effects of the protein MTMR2, a counterpart of the myotubularine (MTM1), on muscles from mice devoid of myotubularin, as alternative at the gene therapy with MTM1. The administration of a vector AAV containing the transgene MTMR2 in the thick muscles improves, partially, the muscular phenotype. These results suggest that the increase of MTMR2 protein level MTMR2 thick muscle could be an effective treatment. Finally, I studied the role of myotubularin phosphatase activity on its therapeutic action, I compared the effect of an inactive shape of myotubularin (MTM1C375S) on muscle affected by myotubular myopathy as the effect of therapeutic transgene on the same muscle. The results show that the phosphatase activity of the myotubularin is necessary for its therapeutic activity.