Dark Tourism is a relatively new concept, but as a phenomenon it has existed for centuries in the form of pilgrimages and gladiator games. The term includes visits to places associated with death and disaster, and has in more recent years become a highlighted tourist niche. This paper addresses the phenomenon of Dark Tourism and the reasons behind a visit to such an attraction. To find out the motive behind people's visits, interviews were conducted with respondents who have previously visited one or more Dark Tourism sites. A total of 32 people were interviewed about what influenced them to go to such a macabre place. Observations were also performed on five Dark Tourism attractions, in order to provide a greater understanding for their attractiveness and appeal.In our research we found that, often, a multiple reasons lay behind the choice to visit a Dark Tourism site. Two of the main reasons stated by the respondents for their visits, were history and education, with the motivation that the abovementioned referees wanted to experience and learn about the past simultaneously. We also found that curiosity for attractions characterized as “different”, was a strong motivation for many of our interviewed. / Dark Tourism är ett relativt nytt begrepp men fenomenet har existerat i århundraden exempelvis i form av pilgrimsfärder och gladiatorspel. Begreppet innefattar besök till platser som kopplas till död och katastrofer, vilket har blivit en turistnich som uppmärksammats mer under de senaste åren. Denna uppsats tar upp fenomenet Dark Tourism och vilka motiven är till att besöka en sådan attraktion. För att få reda på motivet bakom människors vistelser har intervjuer utförts med respondenter som besökt Dark Tourism områden. Sammanlagt intervjuades 32 personer kring vad som påverkat dem att åka till en sådan makaber plats. Observationer har även utförts på fem Dark Tourism attraktioner för att ge en större förståelse kring deras dragningskrafter.    I arbetet fann vi att det ofta fanns flera motiv till ett besök på en Dark Tourism plats. Historia och utbildning var ett av de främsta skälen till besöken då de ville uppleva och få kunskap om det förgångna. Vidare framkom det att nyfikenhet av att besöka en annorlunda attraktion för många utgjorde ett starkt motiv till deras besök.

<p>Turismnäringen betraktas idag som världens största näringsgren och World Tourism Organisation förutspår att näringen kommer att fortsätta växa i framtiden. Turismnäringens omsättning är betydelsefull då den bidrar med sysselsättning och arbetstillfällen. Den svenska turismpolitiken har till mål att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnäring med långsiktig konkurrenskraft.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt på vilket sätt det går att varugöra den och sälja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda på hur kommunerna i Örebro län arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkät- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas. I enkätundersökningen deltog sju av Örebro läns kommuner och intervjuerna genomfördes med tre av dessa som har regionalgeografisk skillnad.</p><p> </p><p>En turistattraktion bör vara en unik och lättillgänglig aktivitet som stimulerar till besök och resulterar i tillfredställda turister. Attraktionen kan ha karaktär av kultur, natur eller nöje. Det är viktigt att varugöra attraktionen för att nå ut till turister och det finns många olika marknadsföringsmetoder inom placemarketing. De populäraste i Örebro län är samarbete, turistbroschyrer och marknadsföring genom Internet. Det är viktigt att arbeta med en hållbar turismutveckling utifrån det ekologiska<em>,</em> ekonomiska och sociala perspektivet för att skapa en långsiktig lönsam näring.</p>

Turismnäringen betraktas idag som världens största näringsgren och World Tourism Organisation förutspår att näringen kommer att fortsätta växa i framtiden. Turismnäringens omsättning är betydelsefull då den bidrar med sysselsättning och arbetstillfällen. Den svenska turismpolitiken har till mål att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnäring med långsiktig konkurrenskraft.   Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt på vilket sätt det går att varugöra den och sälja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda på hur kommunerna i Örebro län arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkät- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas. I enkätundersökningen deltog sju av Örebro läns kommuner och intervjuerna genomfördes med tre av dessa som har regionalgeografisk skillnad.   En turistattraktion bör vara en unik och lättillgänglig aktivitet som stimulerar till besök och resulterar i tillfredställda turister. Attraktionen kan ha karaktär av kultur, natur eller nöje. Det är viktigt att varugöra attraktionen för att nå ut till turister och det finns många olika marknadsföringsmetoder inom placemarketing. De populäraste i Örebro län är samarbete, turistbroschyrer och marknadsföring genom Internet. Det är viktigt att arbeta med en hållbar turismutveckling utifrån det ekologiska, ekonomiska och sociala perspektivet för att skapa en långsiktig lönsam näring.

Tanken bakom studien är att se hur en stad kan gå från att vara en industristad till att bli en turiststad genom att använda sig av samma miljöer. En turiststad kan definieras som en stad som har ett brett utbud av aktiviteter men som även tillhandahåller de faciliteter som både turister som invånare söker. När Norrköpings industrier togs ur bruk stod fabrikernas lokaler tomma. Dessa kunde antingen återanvändas eller rivas. Norrköpings kommun valde att utveckla Norrköpings industrilandskap och har idag fyllt lokalerna med olika verksamheter. Främst är det universitet och diverse turismverksamheter som huserar  i lokalerna. Upplev Norrköping AB är ett företag som arbetar med att marknadsföra och utveckla turismen i Norrköping. De försöker få bort synen på Norrköping som en industristad och istället marknadsföra stadens breda utbud av aktiviteter och sevärdheter. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om Norrköping har lyckats att frångå sin stämpel som en industristad och istället ses som en turiststad. För att kunna svara på syftet samt för att kunna dra egna slutsatser har en jämförelse gjorts mellan hur Upplev Norrköping AB uppfattar staden med hur nästa generations vuxna uppfattar Norrköping. Dessa fakta har kommit fram genom en djupintervju med turistchefen Christina Leinonen, en gruppintervju med åtta stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnasiet i Norrköping samt en enkätundersökning med 114 stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnaiset i Norrköping. I min studie har jag kommit fram till att Norrköping inte längre ses som en industristad av nästa generations vuxna. Genom att erbjuda ett brett utbud av aktivteter och faciliteter har Norrköping förutsättningarna som krävs för att bli en turiststad.  Men staden behöver fortfarande finna något unikt och som lockar besökare innan Norrköping kan identifiera sig som en turiststad.

<p>Tanken bakom studien är att se hur en stad kan gå från att vara en industristad till att bli en turiststad genom att använda sig av samma miljöer. En turiststad kan definieras som en stad som har ett brett utbud av aktiviteter men som även tillhandahåller de faciliteter som både turister som invånare söker. När Norrköpings industrier togs ur bruk stod fabrikernas lokaler tomma. Dessa kunde antingen återanvändas eller rivas. Norrköpings kommun valde att utveckla Norrköpings industrilandskap och har idag fyllt lokalerna med olika verksamheter. Främst är det universitet och diverse turismverksamheter som huserar  i lokalerna. Upplev Norrköping AB är ett företag som arbetar med att marknadsföra och utveckla turismen i Norrköping. De försöker få bort synen på Norrköping som en industristad och istället marknadsföra stadens breda utbud av aktiviteter och sevärdheter. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om Norrköping har lyckats att frångå sin stämpel som en industristad och istället ses som en turiststad. För att kunna svara på syftet samt för att kunna dra egna slutsatser har en jämförelse gjorts mellan hur Upplev Norrköping AB uppfattar staden med hur nästa generations vuxna uppfattar Norrköping. Dessa fakta har kommit fram genom en djupintervju med turistchefen Christina Leinonen, en gruppintervju med åtta stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnasiet i Norrköping samt en enkätundersökning med 114 stycken tredjeårselever på Kungsgårdsgymnaiset i Norrköping. I min studie har jag kommit fram till att Norrköping inte längre ses som en industristad av nästa generations vuxna. Genom att erbjuda ett brett utbud av aktivteter och faciliteter har Norrköping förutsättningarna som krävs för att bli en turiststad.  Men staden behöver fortfarande finna något unikt och som lockar besökare innan Norrköping kan identifiera sig som en turiststad.</p><p> </p>

Denna studie kommer undersöka hur en destination arbetar med att hantera säsongsvariationer. Tidigare forskning betraktar säsongsvariationer som ett problematiskt ämne där lösningen inte är enkel, trots den relativa mängden uppmärksamhet ämnet har medfört i litteraturen. Undersökningen bygger på en analys av kvalitativa intervjuer som betonar intervjupersonernas olika inställningar. Syftet med denna studie är att studera hur en destination arbetar med säsongsvariationer. Med Kalmar som ett exempel vill vi studera destinationsutvecklingen samt vilka aspekter som betonas i den.

Det här självständiga arbetet, som avslutar utbildningen Arkitektur, visualisering ochkommunikation på Malmös universitet, handlar om interaktion mellan människor och utforskarom en omgestaltning av platsen vid Rosengårds station hade kunnat minska polarisering och rasism.Syftet med arbetet har varit att bidra till en bättre förståelse för hur designprinciper somdrivs av konvivialitet kan påverka upplevelsen av att vistas på en plats. Detta undersöks i ettgestaltningsförslag som presenterar hur Rosengårds station kan byggas om för att förstärka den sociala hållbarheten i stadsdelen och sammanföra Rosengård med resten av Malmö.Konvivialitet står för gemenskap och att kunna leva tillsammans. Genom att skapa tillfällen eller samlingsplatser som bidrar till integration, under ett demokratiskt tak, kan vi med tiden minska segregationen och stigmatiseringen i världen. På sådana platser kan fler människor observera andra och lära sig tolerera varandra. Det i sig leder även till att platsen kan upplevas tryggare och härlig att vistas på.Den här studien handlar även om trygghet, och vilka designprinciper som används för attdesigna en trygg plats. Arbetet hävdar att konvivialitet kan skapa ett bättre samhälle, ochförklarar varför det kan vara lämpligare att designa med aspekter av konvivialitet än aspekterav trygghet. Att designprinciper som bygger på en önskan om att etablera konvivialitet skiljersig från designprinciper som drivs av endast att ge förutsättningarna för trygghet presenterasi arbetet. Litteraturstudierna har sammanfattats och undersökts vidare i ett designförslag.Litteraturstudierna har även varit grunden för upplägget av undersökningar och analyser samtintervjuer med viktiga aktörer. Genom observationer, skisser och samtal sammanfattades viktiga synpunkter och aspekter under arbetets gång. Genom att i designförslaget undersöka hur en tillbyggnad av bokaler (en byggnadstyp med plats för lägenheter samt butiker, mat och dryck, verksamheter) kan fler aktiviteter och förbättrad rörelse vid stationen skapas. Designförslaget visar hur vi kan få uppleva stadsrummet tryggare, attraktivare och mer konvivialt. / This independent work, which completes the course Architecture, Visualization and Communication at Malmö University, is about interaction between people and explores whether a redesign of the site at Rosengård station could have reduced polarization and racism.The purpose of the work has been to contribute to a greater understanding of how design principles driven by conviviality can influence the experience of staying in one place. This is being explored in a design proposal that presents how Rosengård's station can be rebuilt to strengthen the social sustainability of the district and to combine Rosengård with the rest of Malmö.Conviviality stands for community and being able to live together. By creating opportunities or gathering places that contribute to integration, under a democratic roof, we can over time reduce segregation and stigmatization in the world. In such places, more people can observe others and learn to tolerate each other. This in itself also means that the place can be felt safer and lovely to stay at.This study also deals with safety, and what design principles are used to design a safe place. The work claims that conviviality can create a greater society, and explains why it may be more appropriate to design with aspects of conviviality than aspects of security. That design principles based on a desire to establish conviviality differ from design principles that are driven by only providing the conditions for security are presented in the work. The literature studies have been summarized and further investigated in a design proposal. Literature studies have also been the basis for the organization of surveys and analyzes as well as interviews with key players. Through observations, sketches and conversations, important views and aspects were summarized during the course of the work. By exploring in the design proposal how an extension of books (a building type with space for apartments as well as shops, food and drink, businesses), more activities and improved movement at the station can be created. The design proposal shows how we can experience the city space safer, more attractive and more convivial.

Vår uppsats handlar om hembygdsföreningeni rollen som turistisk aktör. Vi granskar vilka drivkrafter som aktören uppvisar samt hur dessa påverkar synen på modernisering och digitalisering inom den egna föreningen. Vi vill också lyfta fram hembygdsförening som en vagga i vårt kulturarv. Att låta dåtidens levnadssätt gå hand i hand med nutidens digitaliserade levnadssätt kan göra ett modernt historiskt-och kunskapsmässigt samarbete för kommande generationer. Vidare diskuteras hur medvetenheten om dessa drivkrafter är viktiga för att balansera den konventionella synen på turism ur ett management perspektiv, tillsammans med den ideella föreningens mer psykosociala identitetsskapande syn. Vårt syfte är att definiera hur en hembygd arbetar med turism och hur stor roll turismen har inom föreningen. Vihar sedan använt oss av frågeställningar och en problemformulering där vi tagit upp olika hjälpmedel och undersökt vilka drivkrafter som får aktörerna att ta tag i vissa projekt och användandet av digitalisering. Vårt angreppssätt i dennauppsats är att använda oss av teori som ett ramverk för de påståenden och argument som presenteras i vår empiri och metod-del. Med stöd av vårt teoretiska angreppssätt tillsammans med intervjuresultaten är det vår förhoppning att tydliggöra betydelsen av kulturarvsturismen.Genom kvalitativa intervjuer tar vi upp begreppet kulturarv och förklarar dess innebörd på ett konkret sett. Vi träffar äldre människor där många har minnen från förr och med egna ord kan återspegla historien. I vår uppsats har vi redogjort för Sveriges kulturarvshistoria inom hembygdsföreningar, där vi analyserar de drivkrafter som ligger bakom arbetet med att bevara Sveriges historia hos de enskilda aktörerna. Vår bakgrund inom medieteknik gör att vårt arbete präglas av en världsbild där tekniken är ett verktyg som underlättar utvecklingen av produkter inom turism. Genom insamlat resultat ser vi att aktörerna är överens om att vår historia om hembygdsföreningar och kulturarv behöver bevaras för att människan ska kunna känna en gemenskap och trygghet till sin hembygd. Kulturarvet kan också användas som ett verktyg för att framföra kunskap till olika generationer och vidare kan den digitala utvecklingen av kulturarvsattraktioner nå ut till fler människor i framtiden på ett mer interaktivt sätt. I vår uppsats har vi också kommit fram till att kulturarvsattraktioner spelar en viktig roll inom upplevelseturism på många olika plan genom att studera drivkrafter hos de eldsjälar som erbjuder omgivningen något varaktigt och minnesvärt, som räcker långt framöver. / Our essay revolves around the local history associations and the actors within it as part of the tourism sector. We have researched the driving-forces that these actors possess, their view on modernization and digitalization within the association. With this paper we also want to highlight that local history associations works as a cradle for our cultural heritage. These actors want the life of past times to go hand-in-hand with the digital lifestyle of modern times, which will contribute with historical knowledge for future generations.Furthermore,we discuss how these driving-forces are an important part of the balance between the conventional view on tourism from a management perspective, and the non-profit association’s psycho-social view. Our purpose is to define how local history works within tourism and how big of a role it has within the associations. We discuss different tools at hand and explore what driving-forces that get the actors to use digitalization in certain projects. The method of our essay is to use a theory as a framework for thestatements and arguments that are introduced in our empirical data. With the support of our theory and the results of the interviews, it is our hope to clarify the meaning of cultural heritage site tourism and how the actors work within it.We have used qualitative interviews to discuss the concept of heritage sites and to explain its meaning in a concrete way. We have met with elderly people and made it possible for them to share their memories from past times while also exploring their role within heritage site tourism. In this essay we described the heritage site through local history associations, where we analyze the underlying driving-forces behind the work of individual actors as they attempt to preserve the history of Sweden. This essay also presents the concept of interactive digital storytelling where technology functions as a tool that simplify development of the tourism product . As a conclusion our results show that the actors agreed upon that our history in terms of local history associations and heritage sites needs to be preserved, so that future generations do not lose the feeling of safety and a sense of belonging that comes from being part of a community in their local home environment. The cultural heritage site can be used as a tool to present knowledge to different generations through the means of digital development, the heritage sites can reach a wider audience in the future by presenting interactive modern day solutions.In our essay, we have also found that cultural heritage sites plays an important role in leisure tourism on many different levels through driving-forces of the individuals that offer their surrounding something memorable that will last for eternity.