Det här självständiga arbetet, som avslutar utbildningen Arkitektur, visualisering ochkommunikation på Malmös universitet, handlar om interaktion mellan människor och utforskarom en omgestaltning av platsen vid Rosengårds station hade kunnat minska polarisering och rasism.Syftet med arbetet har varit att bidra till en bättre förståelse för hur designprinciper somdrivs av konvivialitet kan påverka upplevelsen av att vistas på en plats. Detta undersöks i ettgestaltningsförslag som presenterar hur Rosengårds station kan byggas om för att förstärka den sociala hållbarheten i stadsdelen och sammanföra Rosengård med resten av Malmö.Konvivialitet står för gemenskap och att kunna leva tillsammans. Genom att skapa tillfällen eller samlingsplatser som bidrar till integration, under ett demokratiskt tak, kan vi med tiden minska segregationen och stigmatiseringen i världen. På sådana platser kan fler människor observera andra och lära sig tolerera varandra. Det i sig leder även till att platsen kan upplevas tryggare och härlig att vistas på.Den här studien handlar även om trygghet, och vilka designprinciper som används för attdesigna en trygg plats. Arbetet hävdar att konvivialitet kan skapa ett bättre samhälle, ochförklarar varför det kan vara lämpligare att designa med aspekter av konvivialitet än aspekterav trygghet. Att designprinciper som bygger på en önskan om att etablera konvivialitet skiljersig från designprinciper som drivs av endast att ge förutsättningarna för trygghet presenterasi arbetet. Litteraturstudierna har sammanfattats och undersökts vidare i ett designförslag.Litteraturstudierna har även varit grunden för upplägget av undersökningar och analyser samtintervjuer med viktiga aktörer. Genom observationer, skisser och samtal sammanfattades viktiga synpunkter och aspekter under arbetets gång. Genom att i designförslaget undersöka hur en tillbyggnad av bokaler (en byggnadstyp med plats för lägenheter samt butiker, mat och dryck, verksamheter) kan fler aktiviteter och förbättrad rörelse vid stationen skapas. Designförslaget visar hur vi kan få uppleva stadsrummet tryggare, attraktivare och mer konvivialt. / This independent work, which completes the course Architecture, Visualization and Communication at Malmö University, is about interaction between people and explores whether a redesign of the site at Rosengård station could have reduced polarization and racism.The purpose of the work has been to contribute to a greater understanding of how design principles driven by conviviality can influence the experience of staying in one place. This is being explored in a design proposal that presents how Rosengård's station can be rebuilt to strengthen the social sustainability of the district and to combine Rosengård with the rest of Malmö.Conviviality stands for community and being able to live together. By creating opportunities or gathering places that contribute to integration, under a democratic roof, we can over time reduce segregation and stigmatization in the world. In such places, more people can observe others and learn to tolerate each other. This in itself also means that the place can be felt safer and lovely to stay at.This study also deals with safety, and what design principles are used to design a safe place. The work claims that conviviality can create a greater society, and explains why it may be more appropriate to design with aspects of conviviality than aspects of security. That design principles based on a desire to establish conviviality differ from design principles that are driven by only providing the conditions for security are presented in the work. The literature studies have been summarized and further investigated in a design proposal. Literature studies have also been the basis for the organization of surveys and analyzes as well as interviews with key players. Through observations, sketches and conversations, important views and aspects were summarized during the course of the work. By exploring in the design proposal how an extension of books (a building type with space for apartments as well as shops, food and drink, businesses), more activities and improved movement at the station can be created. The design proposal shows how we can experience the city space safer, more attractive and more convivial.

The pandemic has forced many to work from home and to mix the work environment with the residential environment. The question is if this works? A new concept, based on an old, is live-work premises or as they are called in Sweden bokaler. Bokaler is a concept where the residence is integrated and coexist with work. Bokaler as a concept is not limited to home offices and can involve more traditional work such as service work. A year with this new work environment has made people more aware of the benefits. Many would like to keep being able to work from home after the pandemic, but there has also been reports of concerns regarding how good the home-work environment is. With this new trend, this report will explore the design choices that should be considered when designing a desirable work and residential environment, or in other words desirable bokal premises. This study also hypothesises that live-work premises can benefit vision of safer and more attractive cities. As safety and attractiveness is often associated with the “mixed city,” a term used by architects and municipality staff alike. The possibility to establish bokaler as a concept in Sweden will also be explored. The research is based upon a casestudy research method, where the empiric data comes from surveys (users of existing bokaler), interviews with architects and urban planners, and even how existing theories about creating desirable environments can becompared with existing bokaler in Sweden. The research will benefit a design method that will use the data as arguments for design choices. The study uses this method to see if the desired qualities can be replicated. The research managed to interview ten owners of bokaler, five architects and study six different variations ofthe bokal typology. The result showed that it is often difficult to include allthe desired functions from a work or residential environment. Since bokaler often are placed on the bottom floor many users experience discomfort from being exposed to the city. Architects also points out that there are legislative issues that prevents the concept to thrive fully, they also point out that there could also be cultural and societal limitations to the concept. For instance, workspaces and residences are taxed differently from each other, so that a mix of those functions becomes difficult to assess what law should be abided. The Swedish society also benefits larger companies compared to sole proprietorships, which are oftenthe users of bokal premises. To establish small businesses in a residential area, to achieve a mix of functions would implicate huge risks for thoseowners. The resulting considerations to designa bokal, came down to three things, for it to thrive in Swedish society. These three considerations were also replicated in a design proposal for asite in Luleå.Functions (residential and work functions) should preferably not mix inside the premise. This is because separations lead to less conflict and can even be able to create a more pleasant environment. The bokal should be flexible in its use of rooms and spaces so that it can adapt to changes and multiple functions. The bokal premise relation to the city is also important. The placement in the city and the density of people is important for it to thrive, but also for those who live in the premise to prosper the organisation of rooms and functions should be reflected upon.That the bokal can benefit an attractive society is difficult to assess before seeing the concept itself thriving inthe Swedish society. The possibility to achieve social control exist in theory but is something that should be researched more thoroughly. / En pandemi har tvingat många att arbeta hemifrån och mixad arbetsmiljön med bostadsmiljön. Frågan är om detta fungerar? Ett relativt ungt koncept baserat på ett uråldrigt är “bokaler”. Bokaler är ett koncept där bostaden integreras och lever i symbios med arbetet. Bokaler som koncept involverar mer än bara hemmakontor. Arbetet ifråga är i konceptet inte begränsat till det man redan kan utföra i bostaden utan inkluderar även traditionella serviceyrken. Efter ett år med nya arbetsförhållanden var det många som vill behålla möjligheten att kunna arbeta hemifrån men samtidigt har det varit en del som har rapporterat missnöje med arbetsförhållandet. Med denna plötsliga nya trend ska denna rapport då undersöka vilka design metoder som bör utföras för att designa en “god” arbetsplats som lever i symbios med en “god” bostad, det vill säga en “god” bokal. Denna studie inleder även med en hypotes att bokaler även kan hjälpa när det kommer till att skapa mer tryggare och attraktiva städer. Då trygghet och attraktivitet förknippas med blandstaden som myntas både av arkitekter och kommunfolk. Möjligheten att etablera bokaler och se hur ett sådant koncept passar in i Sveriges städer ska också undersökas. Undersökningen är baserat på en fallstudiemetod där det empirin kommer från nuvarande användare utav bokaler, arkitekter, stadsplanerare och andra sakkunniga. Samt kommer även teorier om hur man skapar goda miljöer jämföras med existerande bokaler. Fallstudien jobbar även ihop med en designmetod där man använder som argument för designval. Studien använder detta för att se om överväganden om hur bokaler ska designas kan replikeras och är sanna. Studien lyckades få tag en handfullägare utav bokaler (tio stycken), fem arkitekter och analysera sex olika typologier utav bokaler. Resultatet visade att det oftast var otroligt trångt att få in alla kvaliteter som önskas i en arbetsmiljö, respektive bostadsmiljö. Eftersom bokaler är alltid placerat i bottenplan upplever användare en otrygghet och en utsatthet för stadsmässiga besvärligheter. Arkitekter påpekar även det finns en del lagstiftande element som förhindrar konceptet att blomstra till fullo samt att det även kan finnas kulturella och samhällsmässigabegränsningar. Exempelvis taxeras arbetsplatser och bostäder olika ochnär man har en symbios av dessa blir det svårt att avgöra vad som ska gälla. Sedan är det även så att samhället i Sverige är designat att gynna störreföretag och inte de mindre företag somskulle använda bokaler. Att börja etablera små företag i ett bostadsområde skulle innebära en stor risk för dessa bokalägare. Det kom alltså fram till att man måste överväga tre saker när man designaren bokal för att den ska kunna frodas i ett svenskt samhälle. Dessa tre överväganden var sedan även testade på ett område och projekt i Luleå. Funktionerna (bostads- och arbetsfunktioner) ska helst inte beblandas i bostaden, detta för att man ska kunna separera för att undvika konflikter ochför att trivseln i bokalen ska höjas. Bokalen bör vara flexibel och ha möjlighet att kunna anpassa sig för förändringar och olika funktioner.Man behöver tänka sig för hur man förhåller sig till resten av staden. Bokalens placering i staden är viktigt för att den ska överleva, men även föratt de som bor i bokalen ska trivas bör organisationen av hur funktioner placeras i bokalen reflekteras över. Att bokalen kan bidra till attraktivt samhälle är svårt att avgöra innan man ser att bokaler kan faktiskt frodas i vårt samhälle. Möjligheten att uppnå social kontroll med bokaler fungerari teorin men det behöver undersökas ytterligare.