Shoppning har i allt större utsträckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framväxten utav köpcentrum de senaste årtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvägagångssätt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mål att ta fram de faktorer som är mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet är att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi använder också Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgäster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var mest ändamålsenlig för vår uppsats var fokusgrupper. I fokusgrupperna diskuterades det om olika faktorer som bidrog till ett köpcentrums attraktionskraft. Grupperna delade vi in åldersvis mellan 15-25 år, 26-49 år och 50-70 år för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Detta gjorde vi också med tanke på att vi troligen skulle få olika värderingar av de olika åldersindelningarna. Det som kan sammanfattas av undersökningen var att mixen av butiker var den huvudsakliga och avgörande faktorn för samtliga grupper. Läget av, tillgängligheten och förbindelser till köpcentrumet var också en starkt bidragande faktor. Främsta anledningen att besöka externa köpcentrum och köpcentrum på annan ort var den sociala aspekten av shopping där man ser det som en socialaktivitet där man umgås med vänner och familj. Medans ett lokalt köpcentrum besöks utav skäl som tillgänglighet och smidigheten att shoppa. Framstående från de olika fokusgrupperna var förutom de ovanstående faktorerna att ungdomarna tyckte det var viktigt att det fanns möjlighet att koppla av med en fika eller sitta ner och konversera på bänkar eller andra sittplatser. Medan för de äldre var det viktigt att det var behagligt och lätt att shoppa. I analysdelen analyserar vi genomförligt den teori vi har införskaffat med det empiriska resultatet vi fick fram i vår undersökning. Slutligen kommer vi att presentera de slutsatser vi har kommit fram till för att besvara vår problemformulering på ett så tydligt sätt som möjligt.

<p>Shoppning har i allt större utsträckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framväxten utav köpcentrum de senaste årtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvägagångssätt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mål att ta fram de faktorer som är mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet är att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi använder också Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgäster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var mest ändamålsenlig för vår uppsats var fokusgrupper. I fokusgrupperna diskuterades det om olika faktorer som bidrog till ett köpcentrums attraktionskraft. Grupperna delade vi in åldersvis mellan 15-25 år, 26-49 år och 50-70 år för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Detta gjorde vi också med tanke på att vi troligen skulle få olika värderingar av de olika åldersindelningarna. <strong></strong></p><p>Det som kan sammanfattas av undersökningen var att mixen av butiker var den huvudsakliga och avgörande faktorn för samtliga grupper. Läget av, tillgängligheten och förbindelser till köpcentrumet var också en starkt bidragande faktor. Främsta anledningen att besöka externa köpcentrum och köpcentrum på annan ort var den sociala aspekten av shopping där man ser det som en socialaktivitet där man umgås med vänner och familj. Medans ett lokalt köpcentrum besöks utav skäl som tillgänglighet och smidigheten att shoppa.<strong> </strong>Framstående från de olika fokusgrupperna var förutom de ovanstående faktorerna att ungdomarna tyckte det var viktigt att det fanns möjlighet att koppla av med en fika eller sitta ner och konversera på bänkar eller andra sittplatser. Medan för de äldre var det viktigt att det var behagligt och lätt att shoppa.</p><p>I analysdelen analyserar vi genomförligt den teori vi har införskaffat med det empiriska resultatet vi fick fram i vår undersökning. Slutligen kommer vi att presentera de slutsatser vi har kommit fram till för att besvara vår problemformulering på ett så tydligt sätt som möjligt.</p>

Att framstå som en unik och attraktiv plats ses idag som ett sätt att stoppa en negativ befolkningstillväxt, men även som ett sätt att öka antalet invånare i kommunen. I förlängningen bidrar det till att kommunen kan fortsätta ge en god service åt invånarna. Studiens syfte var att studera hur landsbygdskommunen Sala arbetar för att öka sin attraktionskraft för att attrahera fler invånare. Vidare har syftet varit att undersöka hur Sala presenteras i kommunala dokument och hur kommunala tjänstemän väljer att lyfta fram Sala som en attraktiv plats. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer med tjänstemän på Sala kommun. En tematisk analys genomfördes sedan på de insamlande materialet. Resultatet visar att Sala kommun försöker att öka sin attraktion genom att framstå som en pendlingskommun med närhet till storstäderna omkring. Dessutom framhävs den historiska kopplingen och småstadscharmen. I dokumenten presenteras konfliktfri beskrivning av en befolkningsökning. Men när intervjupersonerna diskuterar en befolkningsökning återkommer problem som kan stå i konflikt med en befolkningsökning. Exempelvis pekar intervjupersonerna på att det saknas bostäder för en befolkningsökning. Samtidigt medför detta en likriktning, och en risk att det kommunen framhåller som attraktivt med kommunen går förlorat. Om inte Sala kommun aktivt tar ställning för att bevara det.

Denna studie behandlar den politiska diskursen inom stadsplanering och utveckling. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med politiker från kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsplaneringsnämnden i Norrköping. Syftet är att belysa hur föreställningar inom diskursen kan utgöra förutsättningar inom stadsplaneringen. I studien kommer, bland annat, begreppen förtätning, attraktionskraft och framkomlighet lyftas fram för att belysa hur dessa kan utgöra en idémässig grund inom planeringsarbetet och belysa vilka effekter föreställningarna kan ha för stadsplanergin som politisk praktik.

Syftet med undersökningen var att kartlägga hur medarbetarna uppfattar ett företag som arbetsgivare.Syftet var även att kartlägga hur företaget vill uppfattas som arbetsgivare. Teoretiskt underlag i formav sju värdepropositioner användes för att mäta medarbetarnas uppfattning av företaget somarbetsgivare samt hur viktiga var och en av de sju värdepropositionerna var för medarbetarna. Genomatt använda en kvantitativ enkätundersökning undersöktes medarbetarnas uppfattning av företagetsom arbetsgivare i fråga om var och en av de sju värdepropositionerna. Genom enkätundersökningenundersöktes även hur viktiga var och en av de sju värdepropositionerna var för medarbetarna. Enöppen semistrukturerad intervju användes för att kartlägga hur företaget vill uppfattas somarbetsgivare av medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna skattade samtligavärdepropositioner högt vilket tyder på att alla värdepropositioner finns inom företaget i storutsträckning. Samtliga värdepropositioner ansågs även som viktiga av medarbetarna. Genomintervjun framkom det att ETHOS (Engagemang, Trygghet, Hållbarhet, Omtanke och Samverkan)är de faktorer som genomsyrar hela företagets verksamhet och som de vill bli associerade med somarbetsgivare.

Denna uppsats tar med läsaren in i en bransch som under flera år har intresserat oss, men där vi uppfattar att kunskapen inte når fram till allmänheten. Trots att området berör samhället och de platser vi verkar i är det inte många som har en förståelse för dessa omfattande processer. Branschen vi pratar om är turismbranschen och området är evenemangsvärvning. Syftet med evenemangsvärvning är dels att det ska generera i pengar till staden, dels att städer ska ses som attraktiva och uppfattas så av turister, evenemangsarrangörer och kanske framför allt av de som lever och verkar i dem.För att på något vis bidra i en kunskapsspridning har vi i uppsatsen beskrivit en talangtävling som ämnar utse den mest talangfulle evenemangsvärvaren. Den ärofyllda titeln står mellan fyra individer som på ett eller annat sätt verkar inom området evenemangsvärvning. Domarna, och tillika vi författare, är ensamma om att utse talangen, men till vår hjälp har vi fyra experter inom nutidsrelevanta områden som kan guida oss fram till en vinnare. Dessutom bygger tanken om talangtävlingen på en historisk tidsepok, renässansen. Epoken har bidragit till att sätta begreppet attraktion i ett nytt (eller gammalt) ljus där städer får möjlighet att vara speciella och attraktiva. Ordet renässans betyder pånyttfödelse och uppsatsen ämnar till just detta, att pånyttföda tankar från dåtid för att i sin tur pånyttföda stadens attraktion.Genom en spännande tävling, vilken beskrivs i en narrativ form, får läsaren följa de fyra tävlingsdeltagarna, experternas vägvisande utlåtanden samt domarnas tuffa utmaning att utse en vinnare. Talangtävlingen lyfter förhoppningsvis insikter inom ett område som behöver en renässans.

<p><p>Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmål och sevärdheter sträcker sig från Ystad i söder till Åre i norr. Det är allt från nöjesparker och skidanläggningar till natursköna områden och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nämnare är att de lockar till sig ett stort antal människor. Besöksmål har olika attraktionskrafter som attraherar turister. Människor reser bland annat för att nå personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen. Den viktigaste attraktionskraften hos topplistans attraktioner är att de ligger i en stor stad. Häften av topplistans attraktioner ligger i någon av Sveriges största städer. I stora städer finns många målgrupper, ett stort utbud och bra kommunikationer. Kalmar Slott ligger inte i en stor stad men i en region som under sommarmånaderna drar många besökare till omgivningen. Verksamhetsutveckling är en betydande faktor för att fortsätta dra många turister till attraktionen. Kalmar Slott är inne i en mognadsfas, därför har en grupp intressenter tagit fram en utvecklingsplan för slottet. När slottets verksamheter ska utvecklas är det viktigt att slottets varumärke tas i beaktning. Kalmar Slotts varumärke står för autenticitet och kvalitet och visar vad turister kan förvänta sig av besöket. Om Kalmar Slott erbjuder nya produkter med god kvalitet för fler målgrupper har Kalmar Slott en möjlighet att öka sin attraktionskraft.</p></p>

<p>Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumärkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrågor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven från invånarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frågan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa är en viktig del. Syftet med uppsatsen blir därmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som är mest lämpliga att använda i arbetet kring informationsspridning. Samt hur kommunen, genom kommunikation och marknadsföring ska informera invånarna tillfredsställande.</p>

Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmål och sevärdheter sträcker sig från Ystad i söder till Åre i norr. Det är allt från nöjesparker och skidanläggningar till natursköna områden och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nämnare är att de lockar till sig ett stort antal människor. Besöksmål har olika attraktionskrafter som attraherar turister. Människor reser bland annat för att nå personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen. Den viktigaste attraktionskraften hos topplistans attraktioner är att de ligger i en stor stad. Häften av topplistans attraktioner ligger i någon av Sveriges största städer. I stora städer finns många målgrupper, ett stort utbud och bra kommunikationer. Kalmar Slott ligger inte i en stor stad men i en region som under sommarmånaderna drar många besökare till omgivningen. Verksamhetsutveckling är en betydande faktor för att fortsätta dra många turister till attraktionen. Kalmar Slott är inne i en mognadsfas, därför har en grupp intressenter tagit fram en utvecklingsplan för slottet. När slottets verksamheter ska utvecklas är det viktigt att slottets varumärke tas i beaktning. Kalmar Slotts varumärke står för autenticitet och kvalitet och visar vad turister kan förvänta sig av besöket. Om Kalmar Slott erbjuder nya produkter med god kvalitet för fler målgrupper har Kalmar Slott en möjlighet att öka sin attraktionskraft.

Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumärkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrågor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven från invånarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frågan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa är en viktig del. Syftet med uppsatsen blir därmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som är mest lämpliga att använda i arbetet kring informationsspridning. Samt hur kommunen, genom kommunikation och marknadsföring ska informera invånarna tillfredsställande.