Corporate Social Responsibility är ett aktuellt ämne och en strategi som många företag börjar använda sig mer av. Syftet i denna uppsats har varit att titta på tre svenska modebutikskedjor, deras CSR-arbete och CSR:s roll i intrycksstyrningen på företagen och därmed deras anseende. Den centrala teorin i denna studie har varit den om intrycksstyrning skriven av Erving Goffman i hans verk Jaget och maskerna(2009). Vi har även använt oss av Archie B. Carrolls teori om CSR-pyramiden. Denna studie är komparativ och tre modeföretag har jämförts i deras intrycksstyrning samt i deras CSR-arbete. Intervjuer har hållits med CSR-ansvariga på respektive företag. Dokument har även analyserats som komplement till den empirin som har samlat in. Resultaten talar för att man kan applicera Goffmans teori om intrycksstyrning på organisationer. Man kan se att de medverkande företagen faktiskt använder sig av Corporate Social Responsibility för att styra allmänhetens intryck, genom exempelvis kampanjer och genom att utåt visa att de har ett aktivt CSR-arbete.

Titel: Om företaget är bra, behöver folk få veta om det   Författare: Emma Filipsson, Joakim Ahlmén och Oskar Bloom   Handledare: Dan Halvarsson   Nivå: Enterprising & Business Development, Examensarbete (kandidat) 15 hp   Nyckelord: Arbetsgivarvarumärke, marknadskommunikation, associationer, attraktionskraft, potentiella arbetstagare.   Bakgrund: Bilden av ett arbetsgivarvarumärke ger ett resultat om vilken attraktionskraft en arbetsgivare har. Bilden formas beroende hur associationerna ser ut mot arbetsgivaren och marknadskommunikationen blir ett verktyg för att kunna påverka potentiella arbetstagares uppfattning om ett arbetsgivarvarumärke.   Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur marknadskommunikationen påverkar attraktionskraften gentemot en arbetsgivare.    Metod: Studien är kvalitativ med en konstruktionistisk ståndpunkt och en hermeneutisk kunskapssyn. 13 semistrukturerade intervjuer utfördes där ett exempelföretag användes för att möjliggöra en konkret relation mellan arbetsgivarvarumärket och marknadskommunikationen. Urvalet bestod av universitetsstudenter som gick sista året och sedan kom att bli potentiella                arbetstagare.   Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av de 13 intervjuer som utfördes där olika aspekter från respondenterna presenteras. Slutsats: När den interna och externa marknadskommunikationen inom ett företag inte överensstämmer uppstår ett gap. Desto större gapet är desto mindre attraktivt uppfattar potentiella arbetstagare en arbetsgivare. Den interna marknadskommunikationen är mest trovärdig och därför måste företag arbeta med den för att skapa positiva associationer och sedan låta den externa kommunikationen bekräfta vad den interna förmedlar. / Title: If the company is good, people need to know it   Authors: Emma Filipsson, Joakim Ahlmén & Oskar Bloom   Tutor: Dan Halvarsson   Keywords: Employer brand, market communication, associations, attractiveness, potential employees.     Background: The image of an employer brand gives a result of what attractiveness the employer has. Depending of how the associations are too an employer will shape the image and the market communication could be used as a tool to affect the potential employees perception of an employer brand.   Purpose: The purpose of the study is create understanding about how the market communication affects the attractiveness of an employer.   Method: The study is qualitative with a constructionist position and a hermeneutic view. 13 semi-structured interview were made and a company was used as an example to enable a concrete relationship between the employer brand and the market communication. The sample was last year university students that later became potential employees.     Empirical data: The empirical data is a summary of the 13 interviews that were conducted               and where different aspects are presented.   Conclusion: When the internal and external market communication within a company do not conform a gap is created. The larger the gap is the less attractive potential workers perceive an employer. The internal market communication is most reliable and to create positive associations companies have to work with the internal communication and let the external market communication confirm what the internal communicates.

Tidigare studier som gjorts inom området visade att kvinnor anser att kvinnors skönhet inte är värderad enligt rimliga normer i vårt samhälle. Hård retuschering motarbetas på många håll, bland annat genom att organisationer som ASA (Advertising Standards Authority) och politiska partier som Liberaldemokraterna i Storbritannien arbetar för att missledande retuschering ska försvinna. En studie har visat att det, för att öka annonsers attraktionskraft, är viktigt att den ökade skönheten hos en modell är relevant för produktens användningsområde, då betraktaren anstränger sig intellektuellt vid betraktandet av bilden. Det finns dock inga tidigare studier som bevisar om en retuscherad modell faktiskt ökar målgruppens köplust av skönhetsprodukter vid rådande samhällsattityder och skönhetsideal. Två enkätundersökningar gjordes därför med sammanlagt 1480 deltagare. Produkten i studien var en fiktiv hudkräm. Genom att i den ena undersökningen låta betraktaren möta modellbilden i en situation som efterliknade verkligheten, på så sätt att de inte fick veta om den var retuscherad, kunde studien svara på om retuschering ökade köplusten. Bilder med bortretuscherade skönhetsfläckar och utväxt prefererades. Att retuschera bort flyghår ökade inte köplusten. I den andra jämförande undersökningen kunde betraktaren jämföra den retuscherade med den oretuscherade modellbilden. Resultaten visade att skönhetsfläckar och flyghår tillåts och prefereras borttagna, men inte utväxt. I intervjuer med fem kvinnor hördes målgruppens attityder om vad som ansågs var tillåtet att retuschera. Svaren tydde på att en relevant och försiktig retuschering prefererades. Att lämna några födelsemärken ökade trovärdigheten. / This study aims to answer whether retouching of models in beauty ads increases the desire to buy in the target group and the attitudes held about what is allowed to retouch. Two surveys with 1,408 participants was made. In one the participant was shown a beauty ad in a situation imitating the reality where the participant did not know if the picture was retouched. The study showed that the participant preferred that the model's beauty spots and outgrowth were removed. To remove stray hair did not increase the desire to buy. A second study in which participants could compare the retouched picture to the unretouched showed that blemishes and stray hair was preferred and allowed to be removed. Removing outgrowth did not increase the desire to buy the skin cream. Interviews with five women revealed that a prudent and relevant retouching, such as removing blemishes, but to leave some birthmarks, increased the reliability in the ad.

Konkurrensen om kompetent personal ökar och flertalet faktorer används därför för attattrahera och rekrytera kvalificerad arbetskraft. Företag lägger idag stort fokus på corporatesocial recponsibility (CSR) och studier har visat att CSR spelar stor roll för potentiellamedarbetare i sökandet efter arbetsgivare. Syftet med denna uppsats är således att undersöka,beskriva och analysera huruvida studenter på avancerad nivå vid ett svenskt universitet,värderar CSR som en attraktiv faktor hos en framtida arbetsgivare. Den teoretiskareferensramen utgår från tre områden vilka berör CSR, employer branding samt social identitytheory (SIT). Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökningbland 230 studenter på avancerad nivå vid ett av Sveriges största universitet. Resultaten ochslutsatserna visar, till skillnad från tidigare studier, att CSR inte ses som en attraktiv faktorhos en framtida arbetsgivare samt att andra faktorer överlag ses som både mer attraktiva ochviktiga än CSR.

Från 2010 förändrades Försvarsmaktens rekrytering av soldater genom regeringsbeslut att värnplikten skulle vara vilande. Anställda soldater skulle bemanna FM organisation. Under åren intill 2010 fanns det, trots värnpliktens obligatorium, möjlighet att söka till frivilliga utbildningar under värnpliktstjänstgöringen, genom en särskild ansökan (SANS). Ett förband med SANS var Fallskärmsjägarskolan (FJS). Varje år genomförde ett stort antal ungdomar med uppfylld kravprofil vid mönstringen SANS till FJS. Vad var bidragande orsaker och påverkansfaktorer till att de sökte utbildningen vid FJS, en mer krävande utbildning än de behövde genomföra? Uppsatsen behandlar faktorer som bidrog till attraktionskraften att söka fallskärmsjägarutbildningen. Med utgångspunkt i organisationskultur, och med stöd av Backhaus och Tikoos utvecklade ramverk kring Employer branding, kommer ett av FM varumärken att behandlas. Det görs genom empiriskt stöd av en frågeundersökning, med tre årskullar över tre decennium. Resultatet visar att såväl externa som interna faktorer påverkar uppfattningen kring en organisations varumärke. Dessutom visar det vikten av ambassadörer, och betydelsen av muntlig överspridning samt upplevd familjaritet med organisationen. Det visar också den tidsöverskridande konstanta attraktionen av utmaningen, att få testa sig, som del av en eftertraktad grupp. / In 2010 the primary source for recruiting future soldiers and employees for the Swedish Armed Forces was changed. Previously the foundation for recruiting was the annual cohort of conscript soldiers that was selected through enlistment tryouts in their late teens. Enlistment was mandatory, however, there has always existed volunteer choices for national service within the Armed Forces. One of these units was FJS (Special Forces Corps). Every year a lot of able conscripts were allowed to apply for selection and training with the FJS. What was the background, reason and persuation for them to volunteer for a more challenging conscription than they were needed to? This thesis examines which factors that was behind an effective recruiting process until the cancelation of conscription in 2010. Focus will be on one examined unit. With the support of  Organizational culture theories and Backhaus and Tikoo´s Employer branding framework this will be reviewed. The empirical background for the studie will be aqurired through a survey. The survey consist of three annual cohorts of soldiers, over three decades, until 2010. The results show that both external and internal factors stimulate the perceptance of the Employer Brand (EB). Furthermore it indicates the importance of Word of Mouth, familiarization and ambassadorship for further reinforcement of the EB. It also shows that no matter the era, there is a constant attraction with the Challenge, to try oneself out, as part of a coveted group.

Att den norrländska landsbygden länge haft befolkningsproblem råder inga tvivel om, och dess befolkning spås inte heller öka i framtiden. Så sent som i somras kom dock en önskan från Näringslivscheferna i Region 8-kommunerna om att man tillsammans ville börja arbeta med inflyttning och rekrytering. Syftet med denna studie var att studera hur kommuner inom Region 8-samarbetet arbetar med att öka kommunens inflyttning och attraktionskraft. Detta undersöktes genom ett fokus på platsmarknadsföring utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda kommuner inom Region 8-samarbetet, och även med en representant för Region 8 som helhet. Studien identifierade att samtliga av de kommuner som ingick i studien, och även Region 8 i stort, använder sig av meningsbyggande åtgärder, definierade genom CPE, i arbetet med inflyttning och attraktionskraft. Det vill säga man lyfter fram det som sedan tidigare är en del av kommunens identitet och bygger mening kring denna, i syfte att locka till sig invånare och besökare.

The overall aim of this essay has been to study how Swedish municipalities translate politics to hands-on action. More specifically by analysing how participating pilot municipalities within Tillväxtverket’s project Stronger local appeal in effect translated the project to local efforts. A second, underlying, aim was to identify the local projects understanding of fundamental but inadequately defined concepts included in the policy they were translating. This was done through a qualitative interview research approach with the pilot project leaders from each participating municipality. The empirical data was analysed through thematical analysis. The study concludes that the project leaders’ interpretation and understanding of fundamental concepts vary. The understanding of method, bond to be developed by the participating pilots, was lacklustre. Appeal within municipalities, however, was generally interpreted to be varying different things, e.g. conflicting focus on already existing occupants versus attracting new ones. Analysis show that local efforts had a few different themes, establishing central groups with focus on the constellation of the group as well finding the right dialogue with or to whomever was targeted, was one. Working with different types of plans and strategies or visualizing what you as a municipality can offer presumptive developers, to mention a few others. Generally speaking, translation helps the study explain that there is no right or wrong in the different types of local efforts, as also proven by the many type of different themes and local efforts. Further research should focus on why the national level use weak concepts as direction of operation, the intention of it specifically. / <p>En examination, inte en presentation.</p>

För många ansedda som mindre städer i Sverige, benämnda i den här uppsatsen somsmåstäder, förekommer ett starkt hot i form av externhandeln. Småstad definieras i våruppsats som en till folkmängden mindre ort med karaktäristiska drag av en stad, det finnssåledes en huvudgata i staden och ett utmärkande centrum. Stadskärnor runt om i landet harunder decennier tömts på både organisationer och befolkning i relation till att marknaden harflyttats utanför staden. Detta har bidragit till att stadskärnorna löper stor risk att dö ut. För attreducera denna risk har en stor satsning gjorts på samverkan i flera delar av landet och även isamarbete med Norge. Kommuner har gått samman för att arbeta externt tillsammans medandra städer och internt för att få olika aktörer i stadskärnan att samarbeta med varandra.Tidigare forskning pekar på att samverkan ses som en vital ingrediens för att kunna stärka enstadskärna och det lyfts fram att alla parter som har ett intresse av stadskärnan måstesamverka. Det krävs då att både den offentliga- och privata sektorn ingår i ett samarbetevilket i denna uppsats benämns som ett offentligt-privat partnerskap. I den här studienundersökte vi bland annat samverkans roll i stadskärnors arbete för ökad attraktivitet. Vårtsyfte med studien är att undersöka hur organisationer arbetar för fortsatt överlevnad i enstadskärna. Granskningar gjordes på det arbete som utförts av två stadskärnor i Sverige.Deras tillvägagångssätt studerades för att se hur de har undvikit eller besegrat de hot somcirkulerar. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi har granskatoch tolkat det empiriska material vi samlade in genom två djupintervjuer med trerespondenter som arbetar med centrumutveckling i de städer vi granskade. Vår teoretiskareferensram är baserad på vetenskapliga artiklar och presenterar aktuell forskning samtteorier kring centrumutveckling och metoder för att uppnå framgångsrik utveckling. Detempiriska underlaget i studien är baserat på två intervjuer som vi har genomfört med trerespondenter vars yrkesroller är gällande centrumutveckling. En av våra respondenter ärprojektledare och arbetar med projekt inom centrumutveckling, en är näringsutvecklare för enkommun i Sverige och den tredje har en yrkesroll som centrumutvecklare. Den teoretiskareferensramen och empirin är utgångspunkterna för vår analys samt tolkningar. Det är sedanutav detta som vi har kunnat dra slutsatser kring centrumutveckling och dess metoder förframgång. Samverkan är nödvändigt för att en stadskärna ska kunna nå ökad attraktivitet. Detär inte tillräckligt att olika stadskärnor samverkar med varandra för att nå en lyckadcentrumutveckling och ökad attraktionskraft till staden. Det är vitalt att stadskärnornas inresamarbetar med varandra och med det menar vi att stadens egna handlare, fastighetsägare,kommun, politiker, boende, konsumenter, besökare etc. samarbetar mot gemensamma mål.De två mest vitala faktorerna för samverkan som vi kunde avläsa var engagemang och engemensam målbild. Genom studien kan det konstateras att de två faktorerna är avgörande församverkans del i att reducera risken att stadskärnor utarmas. / For a lot of small cities in Sweden, mentioned in this paper as small towns, there is a strongthreat in terms of external trade. Small cities is defined in our essay as a smaller town withthe characteristic features of a city, so there is a main street in the city and a distinguishingcenter. City centers around the country have been emptied for both organizations andpopulations for decades in relation to the fact that the market has moved outside the city. Theresult of that is the fact that the city centers are at high risk of extinction. In order to reducethis risk, a major effort has been made on cooperation in several parts of the country and alsoin cooperation with our neighboring country Norway. Townships has cooperated to workexternally with other cities and internally to get different actors in the city center to cooperatewith each other. Previous research shows that cooperation is seen as a important ingredient instrengthening of a city center, and it is emphasized that all parties that has an interest in thecity center must cooperate. It is then required that both the public and private sector is a partof the cooperation, which in this paper is called a public-private partnership. In this study, weinvestigated the role of united action in city centers work for increased attractiveness. Ourpurpose of the study is to investigate how organizations work for continued survival in a citycenter. Examinations were made on the work carried out by two small towns in Sweden.Their approach was studied to see how they have avoided or defeated the threat that encirclesthem. In order to achieve our purpose we have conducted a qualitative study where we haveexamined and interpreted the empirical material we collected through the two interviews thatwere made with three respondents who work with center development in the cities wereviewed. Our theoretical reference framework is based on scientific articles and presentscurrent research as well as theories about town center management and methods forachieving successful development in city centers. The empirical basis of the study is based onthe two interviews that we have made with respondents in a career in center development.One of our respondents is a project manager and work with projects in center development,one is a business developer for a municipality in Sweden and the third has a professional roleas a center developer. The theoretical reference framework and empiricism are the startingpoints for our analysis and interpretations. It is because of that we have been able to drawconclusions about city center development and its methods of success. Collaboration isnecessary for a city center to achieve increased attractiveness. It is not enough that differentcity centers collaborates with each other in order to achieve successful city centerdevelopment and increased attractiveness to the city. It is vital that the inner core of the citycooperates with each other, and by that we mean that the city's own trader, property owner,municipality, politicians, residents, consumers, visitors, etc., work together towards commongoals. The two most important factors for collaboration that we could read were commitmentand a common goal. Thanks to the study it is clear that the two factors are crucial forcooperation in reducing the risk of urban deaths.

Inom revisionsbranschen har attraktionskraften till yrket minskat och antalet revisorer har gradvis blivit färre den senaste tiden. Revisorer har dock en lika viktig funktion i samhället idag och förväntas även ha det i framtiden. Enligt forskning är personalomsättningen inom revisionsbranschen hög, men den har främst fokuserat på de större revisionsföretagen. Det finns fyra stora revisionsföretag som idag har marknadskoncentration, men det finns även många andra revisionsföretag utöver det som också fyller en viktig funktion på marknaden. Denna studie fokuserar på medelstora revisionsföretag och ämnar att addera kunskap till tidigare forskning samt lyfta hur dessa problem hanteras i medelstora revisionsföretag. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur medelstora revisionsföretag arbetar med attraktionskraft och personalomsättning. Därav genomfördes en kvalitativ studie baserad på fem semistrukturerade intervjuer med personer som har högre befattningar på medelstora revisionsföretag i Sverige. Det insamlade datamaterialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Ur studien framgår det att de medelstora revisionsföretagen inte upplever lika hög personalomsättning som den övriga branschen, men att attraktionskraften är ett större problem. Det har skett ett skifte och den yngre generationen attraheras inte av traditionella karriärvägen inom revision, utan prioriterar annorlunda och värderar privatlivet högre än förut. Den höga arbetsbelastningen under högsäsong är ett gemensamt problem inom revisionsbranschen där de medelstora revisionsföretagen i studien ständigt uppfattas arbeta med att hitta hållbara lösningar på detta. Studien indikerar även att de traditionella byråkratiska och hierarkiska organisationsstrukturerna inte är lika framträdande i medelstora revisionsföretag. Det framgår i studien att desto mer hierarkiskt ett företag verkar desto högre personalomsättning. Av studien uppfattas de medelstora revisionsföretagen ha hittat sitt eget sätt att organisera företagen samt agera på  personalomsättningen och därmed bibehålla en lägre personalomsättning än revisionsbranschen i stort. / Abstract Title: The attractiveness of audit firms: Are medium-sized audit firms going their own way? In the audit industry, the attractiveness of the profession has declined and the number of auditors has gradually decreased recently. However, auditors play an equally important role in society today and are expected to do so in the future. According to research, staff turnover in the audit industry is high, but it has mainly focused on the larger audit firms. There are four large audit firms that currently have market concentration, but there are also many other audit firms in addition to them that also fulfill an important function in the market. This study focuses on medium-sized audit firms and aims to add knowledge to previous research and highlight how these problems are handled in medium-sized audit firms. The purpose of the study is to create knowledge about how medium-sized audit firms work with attractiveness and staff turnover. Therefore, a qualitative study was conducted based on five semi-structured interviews with people who had senior positions in medium-sized audit firms in Sweden. The collected data material was then analyzed through a thematic analysis. The study shows that medium-sized audit firms do not experience as high staff turnover as the rest of the industry, but that attractiveness is a bigger problem. There has been a shift and the younger generation is not attracted to the traditional career path in audit, but prioritizes differently and values personal life more than before. The high workload during peak season is a common problem in the audit industry, and the medium-sized audit firms in the study are perceived to be constantly working to find sustainable solutions to this. The study also indicates that the traditional bureaucratic and hierarchical organizational structures are not as prominent in medium-sized audit firms. The study shows that the more hierarchical a firm appears to be, the higher the staff turnover. The study suggests that medium-sized audit firms have found their own way of organizing their firms and responding to staff turnover, thus maintaining a lower staff turnover than the audit industry as a whole.

This study examines the dynamic transformation of the ICT cluster in Kista Science City, Sweden. Over the past few decades, Kista has been a prominent ICT hub, historically compared to Silicon Valley. However, recent years have seen significant changes as major companies such as Polarium, CGI, Oracle, and Microsoft have relocated to other parts of the Stockholm region. This qualitative study investigates the implications of these relocations on the cluster's dynamics, focusing on local buzz and global pipelines. Through semi-structured interviews with relevant stakeholders, including large and small enterprises, the research explores how geographical proximity affects collaboration, innovation, and knowledge transfer within the cluster. The findings suggest that while geographical proximity remains crucial for fostering trust and informal knowledge exchange (local buzz), the establishment of structured external networks (global pipelines) is equally important for maintaining competitive advantage. The study concludes that Kista Science City still holds significant potential as a dynamic cluster, provided it adapts to the evolving needs of its constituent companies and continues to integrate both local and global knowledge flows.