Global ETD Search

1	Stormän, bönder och landbor : - jordägoförhållanden i 1500-talets Kalmar län och på Öland Andersson, Maria January 2008 (has links) I Stormän, bönder och landbor undersöks jordägofördelningen under 1500-talets första hälft i Kalmar län och på Öland. Utifrån kamerala förteckningar från denna tid studeras och beskrivs fördelningen mellan jordnaturerna: skattejord, frälsejord, kronojord, kyrkojord och arv och eget-jord. Med detta som utgångspunkt och syfte genomförs uppsatsens undersökning, vilken är tudelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. I den första kvantitativa delen undersöks Kalmar län och Ölands härader och socknar beträffande jordägofördelningen under undersökningsperioden. I den andra mer kvalitativa undersökningsdelen presenteras olika förklaringsmodeller till de mönster som framträtt i den första delen. Tidigare forskning inom området fungerar som en teoretisk utgångspunkt eller ram för uppsatsen, och då kanske främst för den kvalitativa undersökningsdelen. Resultatet i den kvantitativa, första delen presenteras i 6 olika geografiska områden utifrån de mönster i jordägofördelningen som framträtt. Dessa tolkas därefter med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som inledningsvis redogjorts för. Även lokala faktorer med relevans för sammanhanget vägs in, exempelvis topografi och tidig bebyggelsestruktur i området. Därigenom framkommer uppsatsens kvalitativa resultat i form av ovan nämnda förklaringsmodeller, en för var och ett av de 6 områdena. I uppsatsens avslutande del presenteras resultaten från uppsatsen tematiskt utifrån de olika jordnaturerna. Samtidigt ställs uppsatsens resultat i relation med de teoretiska utgångspunkter och den tidigare forskning som finns inom området i en avslutande diskussion. Uppsatsens resultat både bekräftar vissa tidigare formulerade teorier, samtidigt som det motsäger andra teorier. Därför skulle studien kunna fungera som exempel eller på annat sätt styrka eller bestrida den tidigare, men även kommande forskning inom jordägofördelningen under medeltid eller tidigmodern tid. Jordägoförhållanden Kalmar län Öland skattejord kronojord frälsejord 1500-tal Human geography Kulturgeografi
2	Stormän, bönder och landbor : - jordägoförhållanden i 1500-talets Kalmar län och på Öland Andersson, Maria January 2008 (has links) <p>I Stormän, bönder och landbor undersöks jordägofördelningen under 1500-talets första hälft i Kalmar län och på Öland. Utifrån kamerala förteckningar från denna tid studeras och beskrivs fördelningen mellan jordnaturerna: skattejord, frälsejord, kronojord, kyrkojord och arv och eget-jord.</p><p>Med detta som utgångspunkt och syfte genomförs uppsatsens undersökning, vilken är tudelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. I den första kvantitativa delen undersöks Kalmar län och Ölands härader och socknar beträffande jordägofördelningen under undersökningsperioden. I den andra mer kvalitativa undersökningsdelen presenteras olika förklaringsmodeller till de mönster som framträtt i den första delen.</p><p>Tidigare forskning inom området fungerar som en teoretisk utgångspunkt eller ram för uppsatsen, och då kanske främst för den kvalitativa undersökningsdelen. Resultatet i den kvantitativa, första delen presenteras i 6 olika geografiska områden utifrån de mönster i jordägofördelningen som framträtt. Dessa tolkas därefter med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som inledningsvis redogjorts för. Även lokala faktorer med relevans för sammanhanget vägs in, exempelvis topografi och tidig bebyggelsestruktur i området. Därigenom framkommer uppsatsens kvalitativa resultat i form av ovan nämnda förklaringsmodeller, en för var och ett av de 6 områdena.</p><p>I uppsatsens avslutande del presenteras resultaten från uppsatsen tematiskt utifrån de olika jordnaturerna. Samtidigt ställs uppsatsens resultat i relation med de teoretiska utgångspunkter och den tidigare forskning som finns inom området i en avslutande diskussion. Uppsatsens resultat både bekräftar vissa tidigare formulerade teorier, samtidigt som det motsäger andra teorier. Därför skulle studien kunna fungera som exempel eller på annat sätt styrka eller bestrida den tidigare, men även kommande forskning inom jordägofördelningen under medeltid eller tidigmodern tid.</p> Jordägoförhållanden Kalmar län Öland skattejord kronojord frälsejord 1500-tal Human geography Kulturgeografi
3	Fastlagsdjävlar! : Maskerade upptåg på Fastlagen i Sverige och Danmark, från medeltid till 1600-tal Pripp, Gustaf January 2023 (has links) During the Middle Ages, the fasting period held significant importance in Scandinavia. Thefast began on Ash Wednesday and lasted for 40 days until Easter, symbolizing Jesus time inthe desert. But before this, occurred a spectacular holiday, a northern equivalent of theeuropean Carnival, Fastlagen. It was a time for wild games and, most notably, masquerades.This paper examines the presence of masked figures and characters during the publicprocessions and performances of the Fastlagen festival in Sweden and Denmark from theMiddle Ages to the 17th century. The study explores how these portrayals fit into popularcultural beliefs and traditions, and what roles they seem to represent during the festivities.The analysis considers these expressions symbolical role and ritual meaning, the part theyplayed and the fears and perceptions they evoked. Fastlagen maskeringar gestaltningar mummeri löpa fastlagen fastlagsupptåg populärkultur 1500-tal 1600-tal medeltid History of Religions Religionshistoria
4	Giulio Campagnolas pastorala grafik : Grafiken som konstform i det tidiga 1500-talets Venedig Nordlöv, Peter January 2023 (has links) Denna uppsats handlar om den italienska renässansgrafikern Giulio Campagnola (ca. 1482 - ca. 1517) och hans konstnärskap. Syftet är att beskriva Giulios roll i utvecklingen av grafiken som konstform och hur han överför det tidiga 1500-talets pastorala måleri och humanistiska idévärld till grafiken. Frågeställningarna centreras runt Giulios stil och teknik, hans tolkning av konstnärliga förebilder, betydelser som kan utläsas i motiven samt hur han uppfattades i sin samtid. Forskningsmaterialet består av fem av Giulios gravyrer, varav två har studerats på Nationalmuseum. Gravyrerna analyseras i tre steg: bakgrund och kontext, förhållning till förlagor vad gäller komposition och uttryck samt tolkning av mening och innebörd av motiven. För kontextualisering används Michael Baxandalls metodologi ”Period eye”. Som teoretiskt ramverk för tolkning av motiven används Erwin Panofskys modell för ikonologisk analys. I uppsatsens första del beskrivs Giulios konstnärskap följt av kontextuell beskrivning av renässansens Venedig, humanismens idévärld, den pastorala poesin, den venetianska konstrevolutionen, grafikens tekniska och konstnärliga utveckling samt synen på och betraktandet av grafik. I uppsatsens analysdel beskrivs gravyrerna gällande stil, teknik, komposition i relation till förlagor, i synnerhet Dürer och Giorgione samt underliggande mening och innebörd. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring Giulios roll som teknisk innovatör, hur han överför pastoralens måleri och humanistiska teman till grafiken, synen på Giulio i termer av originalitet samt hans bredare roll som intellektuell allkonstnär. Campagnola grafik konstgrafik gravyr punktgravyr kopparstick renässansen 1500-tal Venedig humanism herdediktning pastoralen Arkadien Sannazaro Dürer Giorgione Art History Konstvetenskap
5	La Gerusalemme di San Vivaldo : Visualiseringar av Jerusalem i en vallfartsort i det tidiga 1500-talets Toscana Romatowski, Martin January 2022 (has links) In early-sixteenth-century Tuscany, the small countryside convent of San Vivaldo was transformed into a new Jerusalem. A large number of chapels, decorated with sculptures, frescoes and reliefs, were erected under the supervision of the Franciscan order and in accordance with the Holy City’s topography. This thesis primarily examines the visual means by which the illusion of Jerusalem was constructed and what version of the Holy City that was offered to the San Vivaldo pilgrims. This is done through an analysis of the Chapel of the Holy Sepulchre and the Chapel of Calvary. In addition, possible connections between Franciscan meditation texts and the chapel complex’s art and architecture are explored. The scientific perspectives used are theories on visual culture as a vehicle for creating inner images; substitution; the interplay between memory, meditation and space; and pilgrimage as a liminoid experience. The results show that the San Vivaldo Franciscans strived to place the beholders in the depicted biblical stories by multimedial, affect-stimulating and interactive means. This strategy can be linked to the order’s meditation techniques, which also sought to bring the Christocentric narratives to life. In addition, the idiosyncratic shapes of the Jerusalem tomb and other significant architectural elements were recreated, which may have relocated the visitors mentally to the Holy City and, by extension, the proximity of Jesus. The Jerusalem that was built in San Vivaldo was neither one-sidedly biblical nor early modern. Instead, the site’s visual culture created several temporal and spatial layers that acted simultaneously and side by side. Jerusalem franciskanerorden heliga berg pilgrimskap tidigt 1500-tal terrakottaskulpturer fresker medeltida meditationstekniker substitution Art History Konstvetenskap
6	Heraldica Liturgicae : Liturgisk heraldik i två svenska sockenkyrkor på senmedeltiden Särnqvist, Zakharias January 2023 (has links) This study looks at the roles and functions of heraldry in two parish churches in medieval Sweden. The study does this by hermeneutically relating the extant heraldic inventories of the churches to their historical contexts, specifically the view of the church as a multidimensional space and the understanding of the church as part of a constructed social landscape. Furthermore, the study aims to determine the relationship between heraldic art in churches and the legal relationship between that church and the armiger. These legal relationships include that of a bishop to his canon collegiate, the king to the church, and the patronus to his church. Lastly the study also attempts to determine the extent of the liturgical role of heraldry in these two churches by relating the extant heraldic inventories of the churches to the local liturgy of the early 16th century. The results show that heraldry has been used to legitimise power and give a sense of continuity in the transfer of power over the churches. The heraldry has also been found to express piety by allowing the armiger to be heraldically present within the chancel and in liturgical connection to the Eucharist. The study makes no explicit link between any form of heraldry in the church and any particular legal relationship to said church, but maintains that the award of patronage over a church and of having heraldic presence in a church both stem from donations to the church and its works. The study links the liturgical role of heraldry in the burial rite of a knight with St. Briget of Sweden’s view of the knights shield as a symbol for their vow to protect the church and her ideals. The subsequent tradition of mounting a deceased knight’s shield in the church is then interpreted as a continual sign of that vow and of the knight’s continued heraldic presence withing the parish. The presence of arma Christi within the extant heraldic inventories can be interpreted as a manifestation of the ideals of the church, while other coats of arms are subservient to that of the Christ. Arma Christi furthermore serve to legitimise heraldic presence as mystical presence in a way similar to liturgical icons. Heraldry liturgics jus patronatus church murals 16th century multidimensionality social landscapes Rasbo Ängsö Heraldik liturgik patronatsrätt kalkmålning 1500-tal mångdimensionalitet sociala landskap Rasbo Ängsö Religious Studies Religionsvetenskap
7	Thette Efterskreffnehaffwer Konl. Mjt Bortskenckt : Materiell Kultur Och Sociala Relationer vid Gustav Vasas Hov / Gifts of Power : Material culture and social bonds at the court of Gustav Vasa Ekelund, Sofia January 2023 (has links) Using the account from the royal wardrobe as a source to discover the gift giving practices at the court of Gustav Vasa (Gustav I of Sweden), this thesis studies how material culture was part of the state formation process in 16th century Sweden. By analyzing the king’s gifts the study traces the informal networks that functioned as a base of power for the king’s reign. But it also exposes the material stuff as part of these network and thus part of that power. The thesis argues that to fully understand the political and social transformations that took place during the dynamic 16th century, it is mandatory not only to analyze the individuals who were part of that process, but also the material things they had at their disposals and how the things functioned as part of that process. The conclusion is that the king’s gift giving was due to carefully strategic considerations and part of a highly political strategy, and that the objects given acted as part in a process where – in the century to come – the aristocracy became a more distinguished group, both materially, culturally and socially. gifts gift giving social network Gustav I of Sweden material culture state formation 16th century royalty royal wardrobe gåvor materiell kultur 1500-tal statsbildning sociala nätverk Gustav Vasa renässans kungliga klädkammaren History Historia
8	Gribshunden (1495) : En jämförande studie av samtida skeppsavbildningar Ingers, Ellen January 2017 (has links) The aim of the MA thesis is to discuss and analyse different illustrations, paintings, carvings in wood and stone and woodcuts of ships of the new kind (Carrack, carvels), from the 15th century to the middle of the 16th century, and compare them to the Griffon-hound ship, and to understand how they have evolved. The ships of the time had large stern and end castles, three to four masts, and where built for the war tactic of boarding. The oldest ship of the new kind that have been found, is the Griffon-hound, a ship that belonged to the Danish king Hans, and sunk due to a fire 1495 outside of Ronneby in southern Sweden. Besides being the oldest of its kind, the ship also has a very specific figurehead that resembles a monster with a screaming human head in its gap. By discussing and analysing the artworks it is possible to learn more about the ships. After analysing them, the result is that the artworks do show how the ships have evolved. Some of the different attributes that the artworks display have also been found when investigating the wreck of the Griffon-hound. More attributes might still be on the wreck site, hidden under the sediment. An example is the remains of the anti-boarding nets that a lot of the artworks show, and that have been found on the wreck of the Mary Rose, the English ship that belonged to king Henry VIII. The Mary Rose is younger than the Griffon-hound, but artworks of older ships also show the anti-boarding nets, or the beams on top of the castles. The purpose behind having a large variety of different artwork is to increase the knowledge about the ships of the time, and to make sure that the attributes that is being analysed doesn’t only occur in one or two artworks. The Griffon-hound Mary Rose Lomelinna end castle fore castle wreck carvel carrack ship artwork Arkeologi Marinarkeologi Historisk arkeologi Bildanalys Triangulering Örlogsskepp Skeppskonstruktion Skeppsbyggnad 1400-tal 1500-tal Medeltid Gribshunden Henry Grace a Dieu Santa Maria Mataróskeppet Skeppsristning Kyrkomålning Väggmålning Sandro Botticelli Vittore Carpaccio Kopparstick Santa Catarina do monte Sinai Hans Holbein Pieter brughel Karrack Kravel Nao Kastell Archaeology Arkeologi

Search results