Thesis (M.A.)--University of Sydney, 1974. / Title from title screen (viewed July 31, 2009) Submitted in fulfilment of the requirements for the degree of Master of Arts to the Dept. of Fine Arts, University of Sydney. Degree awarded 1974; thesis submitted 1973. Also available in print form.

Denna uppsats handlar om den italienska renässansgrafikern Giulio Campagnola (ca. 1482 - ca. 1517) och hans konstnärskap. Syftet är att beskriva Giulios roll i utvecklingen av grafiken som konstform och hur han överför det tidiga 1500-talets pastorala måleri och humanistiska idévärld till grafiken. Frågeställningarna centreras runt Giulios stil och teknik, hans tolkning av konstnärliga förebilder, betydelser som kan utläsas i motiven samt hur han uppfattades i sin samtid. Forskningsmaterialet består av fem av Giulios gravyrer, varav två har studerats på Nationalmuseum. Gravyrerna analyseras i tre steg: bakgrund och kontext, förhållning till förlagor vad gäller komposition och uttryck samt tolkning av mening och innebörd av motiven. För kontextualisering används Michael Baxandalls metodologi ”Period eye”. Som teoretiskt ramverk för tolkning av motiven används Erwin Panofskys modell för ikonologisk analys. I uppsatsens första del beskrivs Giulios konstnärskap följt av kontextuell beskrivning av renässansens Venedig, humanismens idévärld, den pastorala poesin, den venetianska konstrevolutionen, grafikens tekniska och konstnärliga utveckling samt synen på och betraktandet av grafik. I uppsatsens analysdel beskrivs gravyrerna gällande stil, teknik, komposition i relation till förlagor, i synnerhet Dürer och Giorgione samt underliggande mening och innebörd. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring Giulios roll som teknisk innovatör, hur han överför pastoralens måleri och humanistiska teman till grafiken, synen på Giulio i termer av originalitet samt hans bredare roll som intellektuell allkonstnär.

L’histoire de l’olivier et de l’huile d’olive est indissociable de l’histoire de l’agriculture corse. La réalité historique de la culture de l’olivier et de la production d’huile a été appréhendée à partir de la fin du XVIe siècle jusqu’à la veille de la première guerre mondiale. Le paysage oléicole a connu un grand développement à l’époque moderne sous l’impulsion de la Sérénissime République de Gênes ; il s’est poursuivi au XIXe siècle sous l’autorité de l’administration française. L’étude de l’ensemble des microrégions de l‘île a mis en évidence le rôle majeur joué par les communautés dans l’économie oléicole insulaire. On parle d’une diversité et non d’une unicité de l’olivier en Corse : diversité des variétés, des pratiques culturales, des modes d’extraction de l’huile, des paysages… L’impact économique de cette culture durant la période étudiée a été très important pour la Corse. L’olivier est au cœur des préoccupations des hommes, il a transformé partiellement l’agriculture, les paysages, les infrastructures de transports, l’architecture rurale et a participé à l’émergence d’une société microrégionale originale. / The olive tree and olive oil's history is inseparable from the History of the Corsican agriculture. The real nature of the culture of the olive tree and the production of the olive oil have been comprehended from the end of the XVIth century to the eve of the first world war. The olive landscape knew a great development during the modern age with the Serene highness Republic of Genoa; it pursuded on the XIXth century under the authority of the French administration. The study on the whole microregions of the island higlights the main part played by the comunities in the oleicol economy of the island. Concerning the olive tree in Corsica we notice an important diversity of trees not an uniquiness: diversity of the sorts of trees, of the cultural pratices, of ways to extract the oil, of landscapes... the economic impact of this culture during the era studied had been really important for Corsica. The olive tree is at the heart of the humans' concerns, it partially transformed the agriculture, the landscapes and the substructure of the transports, the rural architecture and took part in the emergence of an original regional micro society. / A storia di l'alivu è di l'oliu d'aliva hè propiu ligata à a storia di l'agricultura corsa. A realità storica di a cultura di l'olivu è di a produzzione d'oliu hè stata studiata da a fine di u XVIe seculu finu à a prima guerra mundiale. U paisaghju d'alivi hà cunnisciutu un grande sviluppu durante l'epica muderna per via di l'abbrivu datu da a Republica di Genuva. S'hè perseguitu durante u XIXe seculu sottu à l'autorità di l'admministrazione francesa. U studiu di l'inseme di a rughjoni di l'isula hà dimustratu a funzione maestra di e communità in l'ecunumia à partesi di a cultura di l'alivi. Si parla d'una diversità è micca d'un'unicità di l'alivu in Corsica : diversità di e varietà, di e pratiche culturale, di e manere per fragne l'alive, di i paisaghji... U pesu ecunomicu di sta cultura durante u periodu studiatu hè statu assai impurtante per a Corsica. L'alivu face parte di e riflessione di l'omi. Hà cuntribuitu à transfurmà l'agricultura, i paisaghji, l'infrastrutture di i trasporti, l'architettura campagnola è hà participatu ancu à a nascita d'una sucetà micro regiunale originale.

The aim of this thesis is to illustrate the phenomenon of the transfer of the transalpine landscape motifs in graphic art into the works of Italian engravers at the beginning of the six- teenth century, and by using detailed analysis of these prints lead to a decision as to why these transfers occur so frequently, mainly in the years 1500-1520. Because only brief mentions of these transfers are found in the available literature on this topic, and then often only as a statement, I decided to tackle this phenomenon in the context of landscape specifications. In the introductory chapter there will be a concise overview of the cultural situation of the humanistic society, including its assumptions and a brief evolution of depiction of landscape art. Additionally there will be a chapter about the terminology used, which in addition to clarifying the terminology also helps to further the description of the proce- ss itself. The main part will of course be a chapter dedicated into selected items. There will also be descriptions of the graphic works of selected Italian engravers, especially in the comparison of transferred landscape motifs from works by Albrecht Dürer and Lucas van Leyden. Analy- sis of the individual prints will focus on elements transmitted in the background of the works. Iconography...