No description available.

This paper investigates the responsive behaviors of the King Gustav I of Sweden in connection with the two fortified border towns and adjacent areas of Kalmar in Småland and Viborg (today Vyborg) in the Karelian Isthmus from the outgoing letters sent by the king during three significant periods during his reign; 1527-1530 highlighting the Westrogothian rebellion, 1543-1544 with the climax of the Dacke War and 1555-1558 featuring the Russo-Swedish War and the delegations of Duchy of Småland and Finland to his eldest sons Eric and John. With the help of secondary literature we could pinpoint important courses of events that confirm the contexts of the letters.The results show that Gustav I was a highly demanding character who gave calls and advices to his subordinates regarding both military and civilian spheres. The nature of the letters can be categorized after four main themes: 1) Defensive counsels of the cities' fortifications, walls and castles 2) Military presence within the defenses’ facility and by the borders 3) The burgess' various complaints and problems 4) Trading rights and hindrance. The use of authority by law echoes throughout the letters, due of Gustav I:s position as King of Sweden.It is rather accepted today, that Gustav I was a product of his time with the teachings of Machiavelli spreading all over Europe. Traits as authoritarian rule and supervision over its subjects is a common feature in the letters during his lifetime, but also a hint of flexibility of the laws, giving his subjects exceptions during pressed and hard times.

Uppror och upprorsrörelser har förekommit långt tillbaka i historien. Redan romarna hade problem med upproriska rebellgrupper som vägrade inordna sig Roms lagar. Militärteoretiker har ägnat lång tid åt att försöka analysera bästa möjliga lösning på upproret. Dagens teorier kring uppror är starkt präglade av nuvarande konflikter i Irak och Afghanistan. David Kilcullens teorier utgår från dessa samlade erfarenheter och utgör idag förlaga till en rad nationers strategier för upprorsbekämpning. Risken är att dessa strategier är ett resultat av erfarenheter dragna här och nu.  Syftet med denna studie har varit att pröva i vilken utsträckning Kilcullens teorier är utan orsakssamband och tidlösa då teorierna fått ligga till grund för nationers strategiutveckling avseende upprorsbekämpning. Detta har gjorts genom att Kilcullens teorier prövats mot Gustav Vasas agerande under Dackefejden.  Resultatet av studien visar på stora skillnader när det gäller våldsanvändning. Det går inte att belägga att Kilcullens teorier skulle vara tillämpbara vid en upprorsbekämpning i en historisk konfliktmiljö som präglas av hög grad av strukturerat våld. Studien påvisar dock att Vasa vid flera tillfällen agerade med ickevåldsmetoder som till del går att återfinna i Kilcullens teorier.  Sammantaget påvisar studien resultat som pekar på att Kilcullens teorier besitter ett antal orsakssamband och inte kan anses som tidlös. / Uprising and insurgency has always been present during history. Military theorists have been studying various uprisings during history in order to develop solutions how to counter uprisings and insurgency. Current theories involving counter-insurgency are in some way influenced by on-going conflicts in Iraq and Afghanistan. With the possibility of being type casted, the theories of David Kilcullen is based on US experiences from Operation Iraqi Freedom and Operation Enduring Freedom and form the basic foundation of numerous national strategies when it comes to counter-insurgency and policy-making.  The purpose of this study is to assess in what way Kilcullen´s theories are without causality and in what way they are timeless as the theory form the basis of several nations modern counter-insurgency strategies. The study has been done by appliqueing Kilcullen´s theories on the actions taken by Gustav Vasa during the Dacke War.  The result shows great deviation when it comes to the amount of violence being used.  It is not possible to confirm Kilcullen´s theories being applicable studying a historical uprising characterised by great violence. The study does on the other hand show acts of non-violent actions taken by Gustav Vasa that correlates with the theories of David Kilcullen.  As a result the study shows evidence of causality and the theories seemingly being a result of the present situation. Therefore the Kilcullen theories can not be seen as timeless.

As the Kalmar Union came to an end in 1523 the balance of control and power shifted in Scandinavia. Due to the tyranny of Christian II, Sweden rebelled and broke away under the leadership of Gustav Vasa while Norway remained in union with Denmark. Although Danes and Norwegians shared common traits and identifiers; including religion, language and cultural aspects, they had a stronger sense of identity to their own country rather to the union. Because of their political and economic influence in Norway prior to 1523, Danish nobles had increased Norwegian's sense of being Norwegians rather then Danish. Frederik I, who ruled from 1523 to 1533, did all in his power to increase his own and Denmark's control of Norway in this period. In clear violation of his Norwegian Coronation Charter of 1524, Frederik placed prominent Danish nobles in central political and military positions in Norway. Frederik also by-passed the Norwegian National Council in many matters that rightfully should have been handled by the council rather then the King. After Frederik I's death in 1533 the Danish-Norwegian throne remained vacant until 1536. Within this interregnum a civil war broke out in Denmark, followed by the Count's War, instigated by the Hanseatic town of Lübeck, which sought to place Christian II back on the throne. This war, which ended in 1536, brought an end to Lübeck’s Baltic dominion and placed Christian III, son of Frederik I, as king of Denmark-Norway. Once in power, Christian III obliterated the Norwegian Council, thus removing Norway's political influence in the union permanently. Although Sweden officially broke away, it maintained a diplomatic relations with Denmark-Norway. In fact, Gustav Vasa made efforts to strengthen their diplomatic during Frederik I's reign. The outbreak of the Count's War in 1534 rallied the former members of the Kalmar Union to cooperate militarily. Together they defeated Lübeck and secured a peaceful relationship between Sweden and Denmark-Norway which lasted until 1563.

<p>Ämnet för denna uppsats är reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra Hälsingland.</p><p>Med hjälp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra Hälsingland, uppstod några oroligheter till följd av de religiösa och samhälleliga förändringarna.</p><p>Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förändrats görs en studie av fyra historieberättande texter. Först två lokalhistoriska verk av äldre datum, där fokuseringen ligger på just det område, Segersta och Hanebo, som undersökningen begränsar sig till. Därefter följer två nyare verk som, även om de fokuserar sig på landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.</p><p>Det visar sig att de äldre lokalhistoriska verken inte alls är amatörmässiga, men företräder en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla källor, tillsammans med nya källor, förändrat synen på reformationens verkningar på befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet. Samtidigt klarnar bilden av sockenprästernas betydelse för såväl Gustav Vasas som reformatorernas kommunikation med befolkningen.</p><p>Resultatet av undersökningen blir att det är hög tid för en ny kvalitativ studie av Segersta och Hanebo socknar och samtidigt väcks några nya frågeställningar som förhoppningsvis kan vara fruktbara för en sådan studie.</p>

<p>The study examines the massacre of the garrison of the castle of Kalmar in 1525 and its causes. The goal of the investigation has been on the one hand to elucidate the most probable sequence of events, and on the other to identify as many different plausible explanations to the massacre as possible. For this end, four contemporary sources have been examined and compared in their details. To enable a broad basis for interpretation, the author has consulted various works on the themes of warfare, soldiers and violence in the late middle ages and the sixteenth century. Apart from political aspects, the study highlights social and cultural conditions as important factors in explaining how the massacre could be carried out without provoking any single part of society. Among these are found the idea of the perceived natural ferocity of siege warfare, the exposed position of soldiers in general and the low status of lansquenets in particular, as well as the increasing general acceptance of executions and retributional violence.The paper finishes with a discussion on the importance of the event under investigation as part of a greater whole, and asks whether or not it is worthy of the sparsely used label of ”blood bath”. In relation to this, the author inquires for an expanded historical debate on the relationship between cultural and social values and conditions, and the use of violence in society.</p>

The study examines the massacre of the garrison of the castle of Kalmar in 1525 and its causes. The goal of the investigation has been on the one hand to elucidate the most probable sequence of events, and on the other to identify as many different plausible explanations to the massacre as possible. For this end, four contemporary sources have been examined and compared in their details. To enable a broad basis for interpretation, the author has consulted various works on the themes of warfare, soldiers and violence in the late middle ages and the sixteenth century. Apart from political aspects, the study highlights social and cultural conditions as important factors in explaining how the massacre could be carried out without provoking any single part of society. Among these are found the idea of the perceived natural ferocity of siege warfare, the exposed position of soldiers in general and the low status of lansquenets in particular, as well as the increasing general acceptance of executions and retributional violence.The paper finishes with a discussion on the importance of the event under investigation as part of a greater whole, and asks whether or not it is worthy of the sparsely used label of ”blood bath”. In relation to this, the author inquires for an expanded historical debate on the relationship between cultural and social values and conditions, and the use of violence in society.

Ämnet för denna uppsats är reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra Hälsingland. Med hjälp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra Hälsingland, uppstod några oroligheter till följd av de religiösa och samhälleliga förändringarna. Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förändrats görs en studie av fyra historieberättande texter. Först två lokalhistoriska verk av äldre datum, där fokuseringen ligger på just det område, Segersta och Hanebo, som undersökningen begränsar sig till. Därefter följer två nyare verk som, även om de fokuserar sig på landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen. Det visar sig att de äldre lokalhistoriska verken inte alls är amatörmässiga, men företräder en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla källor, tillsammans med nya källor, förändrat synen på reformationens verkningar på befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet. Samtidigt klarnar bilden av sockenprästernas betydelse för såväl Gustav Vasas som reformatorernas kommunikation med befolkningen. Resultatet av undersökningen blir att det är hög tid för en ny kvalitativ studie av Segersta och Hanebo socknar och samtidigt väcks några nya frågeställningar som förhoppningsvis kan vara fruktbara för en sådan studie.

Naturens mineralresurser är till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden är osäker och omdebatterad. Ingen vet säkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som går att utvinna eller hur länge resurserna kommer att räcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallådror i våra städer i form av elkablar, telekablar och fjärrvärmerör. Många av dem används givetvis, men många är också uttjänta och urkopplade, och därmed tillgängliga för återvinning.Syftet med denna studie är att klarlägga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallåtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjärrvärmenät i Sverige. För att uppnå detta tillfrågades Sveriges tio största ägare av underjordiska lokala elnät om bl.a. sina rutiner för urkopplade ledningar och genomförda projekt där ledningar tagits upp. Samma bolag frågades även om sina respektive fjärrvärmenät. Utöver dessa ingick telenätägaren Skanova, kommuner med anknytning till de tillfrågade nätägarna, metallåtervinningsföretag, entreprenörer och myndigheter i studien. Dessutom gjordes en litteraturstudie på området metallåtervinning.De viktigaste drivkrafterna för upptagning och återvinning av urkopplade infrasystem i mark visade sig vara ekonomi, utrymmeskonflikt i ledningsgatorna, krav i form av lagar, avtal eller egen policy, samt risk för miljöpåverkan. Alla förutom utrymmeskonflikt kan dessutom, beroende på omständigheterna, vara hinder för återvinning. En viktig möjliggörande faktor är att ledningens läge är känt och att den inte riskerar att förväxlas med andra ledningar.I dag är det vanligt att ledningar ligger kvar i marken en tid efter att de tagits ur bruk. I de fall de tas upp sker det ofta i samband med andra grävarbeten längs ledningen. Miljörisker, utrymmeskonflikter och krav kan tvinga fram upptagning av en ledning, medan ekonomi, med nuvarande metallpriser, är mer av ett hinder. Om återvinning av ledningar i mark ska bli norm krävs det att lönsamheten ökar. Detta kan ske genom ökade metallpriser, användande av alternativa metoder för upptagning, ett bredare synsätt som tar hänsyn till att återvinning kan minska behovet av primära metallresurser, eller kanske subventionering av återvunnen metall. Hårdare lagstiftning skulle kunna tvinga fram ökad återvinning, men för att alla inblandade ska vara med på det är det bättre att låta marknadskrafterna styra och att det baseras på frivillighet.Om återvinningen av infrasystem i mark ska ökas måste det göras insatser på flera nivåer. Nya metoder, som utvecklas av fristående entreprenörer, kan göra återvinning mer lönsam. Nationella mål och riktlinjer bör tas fram av Naturvårdsverket för att vägleda nätägare och markägare. Om ekonomiska styrmedel behövs måste det beslutas om av Riksdagen. Branschorganisationer och länsstyrelser kan samordna arbetet bland sina medlemmar och inom sina regioner. Markägarna måste sedan komma överens med nätägarna om vad som är lämpligt och vad som fungerar för just deras områden. / Earth’s natural mineral resources have, to some extent, already been used and depleted, and the future is both uncertain and debated. No one knows for certain exactly how much metal there is left in Earth’s crust, how much we can extract or for how long the resources are going to last. Meanwhile, we have installed ores of metal in our cities, in the form of electric cables, telecom cables and district heating pipes. Many of these are of course in use, but many have also reached end of life and been disconnected, and are thus available for recycling.The purpose of this study is to clarify barriers, drivers and enablers for metal recycling of disconnected underground infrasystems within the local electricity, telecom and district heating networks in Sweden. In order to do this, ten of Sweden’s largest owners of local underground electricity networks were asked e.g. about their routines and about projects where cables were taken up. The same companies were also asked about their district heating networks. Apart from these, the study included the telecom network owner Skanova, municipalities with connections to the ten electricity network companies, metal recycling companies, contractors and authorities. Furthermore, a literature study on metal recycling was conducted.The main drivers for taking up and recycling disconnected underground infrasystems proved to be economy, conflicts of space in the ground, rules and regulations in terms of legislations, contracts or company policies, and environmental impact risks. All of these, except for conflicts of space, could also, depending on the circumstances, be barriers for recycling. One important enabler is to know the exact position of the cables or pipes and that they don’t risk being confused with other cables or pipes.Presently, cables and pipes are commonly left in the ground for some time after they have been taken out of service. When they are eventually taken up, it is often done simultaneously with other digging operations along the cable or pipe. Environmental risks, conflicts of space and rules and regulations can force the excavation of cables and pipes, while economy, with current metal prices, is more of a barrier. If recycling of underground infrasystems is to become norm, the profitability needs to increase. This can occur through increased metal prices, use of alternative excavation methods, a wider view that takes into account that increased recycling can decrease the need for primary metal resources, or perhaps through subsidization of recycled metals. Tougher legislations could force a higher recycling rate, but in order to include all involved parts and not upset anyone, it is better to let the market drive and base it all on free will.If the recycling of underground infrasystems is to increase, efforts must be made on several different levels. New methods, developed by independent entrepreneurs, could make recycling more profitable. National goals and guidelines should be presented by the Swedish EPA, to guide and direct network owners and landlords. If financial instruments are needed, these must be decided upon by the parliament. Business associations and county administrations can coordinate the work among their members and within their regions. The landlords and the network owners must then agree on what is appropriate and applicable for their specific areas.

The Battle of Lake Hjorten The unknown battle of the Dacke war which settled the future of Sweden Argumentaion on the basis of various types of sources