<p>Ämnet för denna uppsats är reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra Hälsingland.</p><p>Med hjälp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra Hälsingland, uppstod några oroligheter till följd av de religiösa och samhälleliga förändringarna.</p><p>Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förändrats görs en studie av fyra historieberättande texter. Först två lokalhistoriska verk av äldre datum, där fokuseringen ligger på just det område, Segersta och Hanebo, som undersökningen begränsar sig till. Därefter följer två nyare verk som, även om de fokuserar sig på landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.</p><p>Det visar sig att de äldre lokalhistoriska verken inte alls är amatörmässiga, men företräder en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla källor, tillsammans med nya källor, förändrat synen på reformationens verkningar på befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet. Samtidigt klarnar bilden av sockenprästernas betydelse för såväl Gustav Vasas som reformatorernas kommunikation med befolkningen.</p><p>Resultatet av undersökningen blir att det är hög tid för en ny kvalitativ studie av Segersta och Hanebo socknar och samtidigt väcks några nya frågeställningar som förhoppningsvis kan vara fruktbara för en sådan studie.</p>

Ämnet för denna uppsats är reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra Hälsingland. Med hjälp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra Hälsingland, uppstod några oroligheter till följd av de religiösa och samhälleliga förändringarna. Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förändrats görs en studie av fyra historieberättande texter. Först två lokalhistoriska verk av äldre datum, där fokuseringen ligger på just det område, Segersta och Hanebo, som undersökningen begränsar sig till. Därefter följer två nyare verk som, även om de fokuserar sig på landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen. Det visar sig att de äldre lokalhistoriska verken inte alls är amatörmässiga, men företräder en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla källor, tillsammans med nya källor, förändrat synen på reformationens verkningar på befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet. Samtidigt klarnar bilden av sockenprästernas betydelse för såväl Gustav Vasas som reformatorernas kommunikation med befolkningen. Resultatet av undersökningen blir att det är hög tid för en ny kvalitativ studie av Segersta och Hanebo socknar och samtidigt väcks några nya frågeställningar som förhoppningsvis kan vara fruktbara för en sådan studie.

This thesis focuses on two extreme weather years in 1867-1868 that led to crop failure and subsistence crisis in parts of Sweden. Specifically it focus on Gävleborgs County and one parish, Hanebo Parish, in south west Hälsingland. The study presents contemporary examples from original sources on the national, regional and local level and one secondary source. With a qualitative approach, the study investigates the social impacts of sudden extreme weather and following harvest failure and assess signs of a possible subsistence crisis on regional and local level in the years of 1867-68. The empirics are analyzed trough demographic methodology often used to evaluate ”famine-like” situations, theories on famine and its causes and the three concepts: vulnerability, resilience and exchange entitlement. The result of the study shows a subsistence crisis in Gävleborg county and Hanebo Parish, in the years of 1867-68. These indications included poor harvest, demographic impact on parochial level and visible mitigating strategies for coping with the situation. Social hierarchies which are making impact on attitudes within the contemporary context of crisis are also discovered in the empiric material. The study also shows that state incentives and publically organised incentives can mitigate disaster both over short and long term.