Bakgrund: Ur ett globalt perspektiv där interaktionen mellan nationer ökar tenderar smittsamma infektionssjukdomar spridas snabbare. Smittsamma infektionssjukdomar kräver i samband med lagstiftning att den drabbade blir placerad i isoleringsvård. Isoleringsvård är ett globalt fenomen och syftar att förhindra ytterligare smittspridning under tiden för behandling. Problematik påträffas inom isoleringsvård då isolerade patienter med en smittsam infektionssjukdom inte upplever sig få vård på lika villkor som övriga patienter. Kunskapen om patienternas upplevelser och de faktorer som ligger till grund för upplevelserna är bristfällig. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av somatisk isoleringsvård vid smittsamma infektionssjukdomar. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas upplevelser av isoleringsvård kunde sammanfattas i fyra övergripande teman; stigma, orenhet, rädsla och oro samt depression. Slutsats: Majoriteten av patienterna inom isoleringsvård påpekade övervägande negativa upplevelser relaterat till isoleringsvård. En minoritet av patienterna hade förståelse till innebörden av isoleringsvård och kunde därmed bilda en acceptans. Upplevelserna grundade sig på flödet av information och kunskap mellan patient och vårdpersonal samt hur den professionella vårdrelationen yttrades. Kunskapen om patienters upplevelser av isoleringsvård är bristande och ytterligare forskning är väsentlig för att i framtiden säkra god och jämlik vård.

Bakgrund: Ibland vårdas patienter med smittsam sjukdom under isolering. Detta för att förhindra att smitta sprider sig ytterligare till medpatienter eller vårdpersonal. Att vårda patienter med smittsam sjukdom utgör en ökad risk för sjuksköterskan att smittas. Smittprevention och försiktighetsåtgärder är också faktorer som kan påverka omvårdnaden och är dessutom avgörande för sjuksköterskans och patientens säkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i samband med isoleringsvård vid smittsam sjukdom Metod: För att besvara studiens syfte användes en litteraturstudie med kvalitativ design. Vetenskapliga artiklar samlades in och kvalitetsgranskades. Därefter genomfördes innehållsanalys på samtliga artiklar och kategorier plockades fram. Resultat: Fyra kategorier växte fram ur resultatet av litteraturstudien. Dessa var: oro för smittspridning, mellanmänskliga aspekter i omvårdnaden, känsla av maktlöshet samt vikten av kunskap och erfarenhet. Slutsats: Det upplevdes en oro inför smittspridning och resurser som inte räckte till. Dessa aspekter kunde påverka omvårdnaden och relationen till patient och anhöriga. Dock var de flesta sjuksköterskor överens om att trots detta försöka uppnå omvårdnad av god kvalitet. Tidigare kunskap och erfarenhet av smittspridning bidrog positivt till omvårdnadsarbetet och minskade sjuksköterskornas riskuppfattning.

Bakgrund: Runt om i världen används isolering på grund av smittsam sjukdom för att förhindra en vidare smittspridning på sjukhus och i samhället. Utformning av isolering har utvecklats över flera århundraden i dagens samhälle förekommer isolering på vårdavdelningar på allmänna sjukhus. Isolering innebär att patienter begränsas både fysiskt och psykiskt från en interaktion med sjukvårdspersonal och närstående. Patienter i isolering är sårbara och utsatta och det krävs därför en förståelse hos sjukvårdspersonal för denna patientgrupp för att utforma relevanta omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av isolering på grund av smittsam sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO. Granskning och analys skedde utifrån en granskningmall från Högskolan Kristianstad och Fribergs analysmodell.  Resultat: Patienters upplevelse av isolering på grund av smittsam sjukdom redovisas i fyra huvudkategorier vara bakom stängda dörrar, behovet av att få besök, isoleringsåtgärdernas inverkan på vården och kunskap skapar trygghet samt åtta subkategorier. Ett enskilt rum skapade ett privatliv men det orsakade även en ensamhet och rummets utformning var därför betydelsefullt. Regelbundna besök från sjukvårdspersonal och närstående förbättrade upplevelsen. En del patienter upplevde att vården inte blev påverkad av isoleringsåtgärderna medans en del upplevde att den blev påverkad. Genom tydlig information om isolering förbättrades upplevelsen. Slutsats: Ökad förståelse hos sjukvårdspersonal kan medföra en förbättrad upplevelse hos patienterna av isolering. Sjukvårdspersonal kan genom flera spontana besök och en tydlig information förbättra upplevelsen av isolering. Information kan i sin tur öka patienternas förståelse för isolering vilket skapar en trygghet.

Hälsa är ett av fyra konsensusbegrepp inom vårdvetenskaplig teoribildning, som på ett övergripande plan bygger upp den teoretiska basen för vårdandet. Ett vårdvetenskapligt patientperspektiv inbegriper även ett intresse för vårdarna. Studier om vårdarna, deras kompetens och erfarenheter av specifika vårdsituationer, bidrar till att utveckla vårdarens välbefinnande, men bidrar också till att patienterna får en bättre vård. Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är dock oförutsägbar och omgiven av osäkerhet, till exempel riskfyllda vårdmiljöer i samband med en pandemi. Syftet i föreliggande studie är att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av det prehospitala vårdandet av patienter under pågående pandemi. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats och med åtta öppna intervjuer. I resultatet presenteras huvudkategorin Osäkert och riskfyllt för patient och vårdare. Vårdandet under pågående pandemi kan på en övergripande nivå förstås som ett risktagande, det finns en ovisshet beträffande smittorisk inför varje nytt vårdmöte. Det prehospitala vårdandet blir osäkert i förhållande till egen hälsa men också i förhållande till den drabbade patienten som möts med ett avståndstagande bakom skyddsutrustning istället för ett inbjudande vårdmöte. Ambulanssjuksköterskan förhåller sig följsamt till ny kunskap som revideras samt ett förändrat vårdande som börjar ta form. Trots egen exponering för potentiell fara drivs ambulanssjuksköterskan av en idealbild av ett vårdande förhållningsätt och att vilja hjälpa människor oavsett sjukdomstillstånd. Resultatet byggs upp av följande sex generiska kategorier: Vårdsammanhang, Kunskapsprocess, Skyddsmedvetenhet, Patientmötet bakom masken, Egen utsatthet samt Anpassning. Utifrån resultatet dras slutsatsen att under en pågående pandemi blir vårdandet av patienter som misstänks ha en smittsam sjukdom riskfyllt både för patient och vårdare.

Bakgrund Isoleringsvård förekommer på vårdavdelningar runt om i världen i syfte att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Isolering innebär att patienten begränsas såväl fysisk tsom psykiskt från interaktion med andra människor. Denna begränsning kan innebära ett lidande för patienten vilket ställer krav på vårdpersonalen vid omvårdnaden av denna patientgrupp. Genom en utökad förståelse för patientens upplevelse av isoleringsvård kan sjuksköterskan utifrån ett personcentrerat förhållningssätt lindra lidande och tillgodose patientens behov. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av isolering på vårdavdelning i samband med smittsam sjukdom. Metod Som metod användes en icke-systematisk litteraturöversikt med en integrerad analys som baserades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Public Medline samt Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och en kvalitetsgranskning utfördes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultat Resultatet beskrev hur faktorer såsom den fysiska miljön, bemötande, information och behovet av sociala kontakter påverkade patienternas upplevelse i samband med isoleringsvård. Samtliga faktorer hade en betydande roll för helhetsupplevelsen och uppstådda känslor. Slutsats Resultatet visade att patienterna påverkades i varierande grad av isoleringsåtgärder men gemensamt för dem alla var att de hade stor påverkan på deras dagliga liv och för många innebar det ett lidande.

Huvuduppdraget för akutmottagningar är att ta hand om och stabilisera akut sjuka patienter. Överbeläggning och högt söktryck är inte ovanligt. Akutsjuksköterskor träffar under ett arbetspass åtskilliga patienter under korta, snabba möten och ska tillgodose en avancerad omvårdnad. När vårdandet sker i en smittsam vårdmiljö förändras förutsättningarna. Syftet med studien är att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande vilka utmaningar akutsjuksköterskor möter när vårdandet sker i en smittsam vårdmiljö (covid-19) på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturöversikt har valts som metod där nio artiklar inkluderats, fyra kvalitativa, fyra kvantitativa samt en med mixad metod. En tematisk analys har använts. I resultatet framkommer två teman ”förändringar i organisationen” samt ”ett utmanande arbete” som belyser akutsjuksköterskors förändrade arbetssätt under covid-19 pandemin. Utmaningarna var att det fanns en konstant rädsla för egen smitta eller att sprida smittan vidare, en ökad arbetsbelastning, förändrade rutiner och bristande möjligheter till adekvat omvårdnad. En ökad vårdtyngd upplevdes av akutsjuksköterskor då patienter var sjukare under pandemin även om söktrycket var lägre.

Historiskt sett har personer med smittsamma infektioner uteslutits från samhället. Personerna har setts med avsky och rädsla från omgivningen med risk för att överföra smittan. Multiresistenta bakterier (MRB) är ett ökande problem världen över och orsakar stort lidande för patienter. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelse av att vara smittbärare av meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA). Litteraturstudiens resultat baseras på nio vetenskapliga artiklar, där resultatet utföll i två kategorier. I kategorin känslan av att vara smittsam framkom underkategorierna att vara smutsig, skuld och skam samt rädsla och oro. I kategorin känslan av att vara annorlunda framkom underkategorierna känna sig kränkt, ilska och frustration samt känna sig stigmatiserad. För att patienter med MRSA-smitta ska få en god vård krävs det att vårdpersonalen har evidensbaserad kunskap. Därför skulle det vara av stort intresse att forskning i framtiden fokuserar på patienters upplevelse av att vara smittbärare. Ytterligare forskning behövs inom området på grund av ett ökat globalt problem med MRB. / Historically, people with contagious infections has been excluded from society. The characters have been seen with disgust and fear from the environment with the risk of transmitting the infection. Multi-drug resistant bacteria (MRB) is a growing problem worldwide and causes great suffering for patients. The purpose of this study was to investigate patients' experience of being carriers of methicillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA). Literature study results are based on nine scientific articles, which precipitated the result of two categories. In the category of feeling of being contagious emerged subcategories to be dirty, guilt and shame and fear and anxiety. In the category of the feeling of being different subcategories emerged feel hurt, anger and frustration, and feel stigmatized. For patients with MRSA infection should get good care requires that health professionals have evidence-based knowledge. Therefore, it would be of great interest to future research focusing on patient experience of being contaminated. Further research is needed in this area because of the increasing global problem of MRB.

Bakgrund: Ökade fall av smittsamma sjukdomar inom sjukhus och samhälle har lett till högre krav på sjukvården samt ökad efterfrågan av isolering till att förhindra fortsatt smitta. Fler patienter kan behövas försättas i isolering samtidigt som bristande erfarenheter och kunskaper hos sjuksköterskor uppmärksammas för genomförande av denna vårdform. Brister ses i rutinerna kring isolering vilka krockar med redan etablerade rutiner och leder till tidsbrist och sämre kvalité på vården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vara isolerade vid smittorisk. Metod: kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes genom analys av tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Utifrån analys av detta arbetes författare framkom två teman för patienters upplevelser av att vara isolerade; Tillvaron förändras och Hantera den nya tillvaron. Utifrån första tema kunde tre subteman sammanställas; att vara begränsad i rum och rörelse, att ha behov av mänsklig kontakt samt Brist på information från vårdpersonal. Av andra temat kunde ett subtema sammanställas; Att ha positiv inställning som strategi för att hantera isoleringen. Slutsats: Det finns behov av tydligare riktlinjer gällande vilka patienter som behöver isoleras och huruvida hygien ska utformas i varje enskilt fall. Vården behöver utforma bättre rutiner för att tillhandahålla tillräcklig tid för sjuksköterskor att gå igenom information med närstående och patienter i vårdsituationer där isolering sätts in. / Background: Following a bigger rise in infectious diseases which is a danger to the public within hospitals aswell as society, the demands on nursing and healthcare has increased. The  need of availability and deployment of source isolation has increased to prevent and decrease transmission. This leads to more patients being placed in source isolation and thereby affected by the potential effects that this type of care may cause. The aim for this review is to study and describe patients experiences of being isolated due to risk for infection. Method: The study was conducted as a literature review through analysis of 10 qualitative care scientific articles. Results: The analysis gave rise to two major themes; The lived existance changes and Dealing with the changed existence. From the first theme, three sub-themes was formed; Being limited in room and movement, To have need of human contact, insufficient information from Healthcare personal. From the second theme one sub-theme was formed; To have a positive attitude as a strategy to handle the isolation. Conclusion: There is a need for more clear guidelines and signals for which patients is in need of isolation and to what extent. There is a lack of understanding and knowledge about the consequenses isolation can have on patients.

Det pandemiska utbrottet av SARS-Cov-2 har gjort karantän och isoleringsvård högaktuellt. Vissa smittsamma sjukdomar klassas som allmänfarliga och kräver att den drabbade individen isoleras för att förhindra smittspridning. Forskning visar att vårdisolering medför negativa konsekvenser, bland annat den ofrivilliga ensamheten, som i sin tur kan leda till ett lidande. Syftet med studien är att belysa patienters lidande i en vårdisoleringskontext som framkallats av smittsam sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. En strukturerad litteratursökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Google Scholar utfördes. Efter kvalitetsgranskning återstod tio artiklar som inkluderades i studien. Fyra teman och två subteman identifierades. *Lidandet orsakat av att inte inkluderas, *Lidandet orsakat av brist på social kontakt, *Isoleringsmiljöns påverkan på lidandet, *Upplevelser som lindrar lidandet med subteman -Social kontakt och -Omsorg för andra. Resultatet påvisade att lidande uppstod när individen upplevde att hen inte inkluderades samt vid bristen på socialt stöd. Den fysiska isoleringsmiljön orsakade även den ett lidande för individen. Skyddsutrustningen försvårade kommunikationen och skapade en barriär. Resultatet pekade på att lidandet kunde lindras med hjälp av information och ökad social kontakt, där individen upplevde en acceptans och ett stöd i sin situation. Studien har en stor bredd geografiskt, kulturellt och åldersmässigt. En skillnad som upptäcktes var att sjukdomens natur kunde orsaka skillnader i upplevelsen och även påverka lidandet. Avslutningsvis behöver vårdpersonal ha en insikt om lidandet vid isolering så att den är närvarande vid vård av dessa patienter. Denna medvetenhet är en förutsättning för en hållbar utveckling på både individ- och samhällsnivå.

Bakgrund: Isoleringsvård kan används för att förhindra smittspridning bland vårdpersonal, patienter och samhället. Patienter som vårdas under isolering kan uppleva sig begränsade och känna ensamhet, rädsla och ångest. Internationella resor ökar vilket bidrar till att smittsamma sjukdomar snabbt kan spridas globalt. Sjuksköterskor arbetar patientnära och ansvarar för att tillgodose vård av god kvalitet, samtidigt som de har ökad risk för att bli smittad när de vårdar patienter med smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar som behöver isoleringsvård på sjukhus. Metod: Systematiska litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl, vilka resulterade i 14 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna oro och rädsla för att bli smittade och smitta andra, Att känna sig maktlös och utmattad av den höga arbetsbelastningen, Att inte ha kunskap och erfarenhet i en okänd miljö med nya moment, Att se sig som betydelsefull och central i vården, bevittna ett omfattande lidande och känna ansvar, Att få stöd och ha en stark sammanhållning är av stor vikt. Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar patienter med smittsamma sjukdomar under isolering har behov av utbildning och stöd samt tid för återhämtning för att kunna arbeta patientsäkert och värna om sin egen hälsa