Bakgrund: Ibland vårdas patienter med smittsam sjukdom under isolering. Detta för att förhindra att smitta sprider sig ytterligare till medpatienter eller vårdpersonal. Att vårda patienter med smittsam sjukdom utgör en ökad risk för sjuksköterskan att smittas. Smittprevention och försiktighetsåtgärder är också faktorer som kan påverka omvårdnaden och är dessutom avgörande för sjuksköterskans och patientens säkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i samband med isoleringsvård vid smittsam sjukdom Metod: För att besvara studiens syfte användes en litteraturstudie med kvalitativ design. Vetenskapliga artiklar samlades in och kvalitetsgranskades. Därefter genomfördes innehållsanalys på samtliga artiklar och kategorier plockades fram. Resultat: Fyra kategorier växte fram ur resultatet av litteraturstudien. Dessa var: oro för smittspridning, mellanmänskliga aspekter i omvårdnaden, känsla av maktlöshet samt vikten av kunskap och erfarenhet. Slutsats: Det upplevdes en oro inför smittspridning och resurser som inte räckte till. Dessa aspekter kunde påverka omvårdnaden och relationen till patient och anhöriga. Dock var de flesta sjuksköterskor överens om att trots detta försöka uppnå omvårdnad av god kvalitet. Tidigare kunskap och erfarenhet av smittspridning bidrog positivt till omvårdnadsarbetet och minskade sjuksköterskornas riskuppfattning.

Bakgrund: Runt om i världen används isolering på grund av smittsam sjukdom för att förhindra en vidare smittspridning på sjukhus och i samhället. Utformning av isolering har utvecklats över flera århundraden i dagens samhälle förekommer isolering på vårdavdelningar på allmänna sjukhus. Isolering innebär att patienter begränsas både fysiskt och psykiskt från en interaktion med sjukvårdspersonal och närstående. Patienter i isolering är sårbara och utsatta och det krävs därför en förståelse hos sjukvårdspersonal för denna patientgrupp för att utforma relevanta omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av isolering på grund av smittsam sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO. Granskning och analys skedde utifrån en granskningmall från Högskolan Kristianstad och Fribergs analysmodell.  Resultat: Patienters upplevelse av isolering på grund av smittsam sjukdom redovisas i fyra huvudkategorier vara bakom stängda dörrar, behovet av att få besök, isoleringsåtgärdernas inverkan på vården och kunskap skapar trygghet samt åtta subkategorier. Ett enskilt rum skapade ett privatliv men det orsakade även en ensamhet och rummets utformning var därför betydelsefullt. Regelbundna besök från sjukvårdspersonal och närstående förbättrade upplevelsen. En del patienter upplevde att vården inte blev påverkad av isoleringsåtgärderna medans en del upplevde att den blev påverkad. Genom tydlig information om isolering förbättrades upplevelsen. Slutsats: Ökad förståelse hos sjukvårdspersonal kan medföra en förbättrad upplevelse hos patienterna av isolering. Sjukvårdspersonal kan genom flera spontana besök och en tydlig information förbättra upplevelsen av isolering. Information kan i sin tur öka patienternas förståelse för isolering vilket skapar en trygghet.

Hälsa är ett av fyra konsensusbegrepp inom vårdvetenskaplig teoribildning, som på ett övergripande plan bygger upp den teoretiska basen för vårdandet. Ett vårdvetenskapligt patientperspektiv inbegriper även ett intresse för vårdarna. Studier om vårdarna, deras kompetens och erfarenheter av specifika vårdsituationer, bidrar till att utveckla vårdarens välbefinnande, men bidrar också till att patienterna får en bättre vård. Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är dock oförutsägbar och omgiven av osäkerhet, till exempel riskfyllda vårdmiljöer i samband med en pandemi. Syftet i föreliggande studie är att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av det prehospitala vårdandet av patienter under pågående pandemi. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats och med åtta öppna intervjuer. I resultatet presenteras huvudkategorin Osäkert och riskfyllt för patient och vårdare. Vårdandet under pågående pandemi kan på en övergripande nivå förstås som ett risktagande, det finns en ovisshet beträffande smittorisk inför varje nytt vårdmöte. Det prehospitala vårdandet blir osäkert i förhållande till egen hälsa men också i förhållande till den drabbade patienten som möts med ett avståndstagande bakom skyddsutrustning istället för ett inbjudande vårdmöte. Ambulanssjuksköterskan förhåller sig följsamt till ny kunskap som revideras samt ett förändrat vårdande som börjar ta form. Trots egen exponering för potentiell fara drivs ambulanssjuksköterskan av en idealbild av ett vårdande förhållningsätt och att vilja hjälpa människor oavsett sjukdomstillstånd. Resultatet byggs upp av följande sex generiska kategorier: Vårdsammanhang, Kunskapsprocess, Skyddsmedvetenhet, Patientmötet bakom masken, Egen utsatthet samt Anpassning. Utifrån resultatet dras slutsatsen att under en pågående pandemi blir vårdandet av patienter som misstänks ha en smittsam sjukdom riskfyllt både för patient och vårdare.

Bakgrund Isoleringsvård förekommer på vårdavdelningar runt om i världen i syfte att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Isolering innebär att patienten begränsas såväl fysisk tsom psykiskt från interaktion med andra människor. Denna begränsning kan innebära ett lidande för patienten vilket ställer krav på vårdpersonalen vid omvårdnaden av denna patientgrupp. Genom en utökad förståelse för patientens upplevelse av isoleringsvård kan sjuksköterskan utifrån ett personcentrerat förhållningssätt lindra lidande och tillgodose patientens behov. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av isolering på vårdavdelning i samband med smittsam sjukdom. Metod Som metod användes en icke-systematisk litteraturöversikt med en integrerad analys som baserades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Public Medline samt Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och en kvalitetsgranskning utfördes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultat Resultatet beskrev hur faktorer såsom den fysiska miljön, bemötande, information och behovet av sociala kontakter påverkade patienternas upplevelse i samband med isoleringsvård. Samtliga faktorer hade en betydande roll för helhetsupplevelsen och uppstådda känslor. Slutsats Resultatet visade att patienterna påverkades i varierande grad av isoleringsåtgärder men gemensamt för dem alla var att de hade stor påverkan på deras dagliga liv och för många innebar det ett lidande.

Det pandemiska utbrottet av SARS-Cov-2 har gjort karantän och isoleringsvård högaktuellt. Vissa smittsamma sjukdomar klassas som allmänfarliga och kräver att den drabbade individen isoleras för att förhindra smittspridning. Forskning visar att vårdisolering medför negativa konsekvenser, bland annat den ofrivilliga ensamheten, som i sin tur kan leda till ett lidande. Syftet med studien är att belysa patienters lidande i en vårdisoleringskontext som framkallats av smittsam sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. En strukturerad litteratursökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Google Scholar utfördes. Efter kvalitetsgranskning återstod tio artiklar som inkluderades i studien. Fyra teman och två subteman identifierades. *Lidandet orsakat av att inte inkluderas, *Lidandet orsakat av brist på social kontakt, *Isoleringsmiljöns påverkan på lidandet, *Upplevelser som lindrar lidandet med subteman -Social kontakt och -Omsorg för andra. Resultatet påvisade att lidande uppstod när individen upplevde att hen inte inkluderades samt vid bristen på socialt stöd. Den fysiska isoleringsmiljön orsakade även den ett lidande för individen. Skyddsutrustningen försvårade kommunikationen och skapade en barriär. Resultatet pekade på att lidandet kunde lindras med hjälp av information och ökad social kontakt, där individen upplevde en acceptans och ett stöd i sin situation. Studien har en stor bredd geografiskt, kulturellt och åldersmässigt. En skillnad som upptäcktes var att sjukdomens natur kunde orsaka skillnader i upplevelsen och även påverka lidandet. Avslutningsvis behöver vårdpersonal ha en insikt om lidandet vid isolering så att den är närvarande vid vård av dessa patienter. Denna medvetenhet är en förutsättning för en hållbar utveckling på både individ- och samhällsnivå.

Bakgrund: Isoleringsvård kan används för att förhindra smittspridning bland vårdpersonal, patienter och samhället. Patienter som vårdas under isolering kan uppleva sig begränsade och känna ensamhet, rädsla och ångest. Internationella resor ökar vilket bidrar till att smittsamma sjukdomar snabbt kan spridas globalt. Sjuksköterskor arbetar patientnära och ansvarar för att tillgodose vård av god kvalitet, samtidigt som de har ökad risk för att bli smittad när de vårdar patienter med smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar som behöver isoleringsvård på sjukhus. Metod: Systematiska litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl, vilka resulterade i 14 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna oro och rädsla för att bli smittade och smitta andra, Att känna sig maktlös och utmattad av den höga arbetsbelastningen, Att inte ha kunskap och erfarenhet i en okänd miljö med nya moment, Att se sig som betydelsefull och central i vården, bevittna ett omfattande lidande och känna ansvar, Att få stöd och ha en stark sammanhållning är av stor vikt. Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar patienter med smittsamma sjukdomar under isolering har behov av utbildning och stöd samt tid för återhämtning för att kunna arbeta patientsäkert och värna om sin egen hälsa

Bakgrund: Smittsamma sjukdomar har funnits i alla tider. När sjuksköterskor möter patienter med smittsamma sjukdomar ska de tillhandahålla trygg vård som grundar sig på teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter sjuksköterskor patienter som bär på Covid-19 som är en smittsam sjukdom. Forskning om vilka omvårdnadskompetenser som krävs för de som är i frontlinjen under en global katastrof är begränsade Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats: Resultat: Ur analysen identifierades fyra teman; Vårda i ovisshet; Rädsla för smitta; Utmaningar att arbeta i skyddsutrustning och Stödets betydelse. Konklusion: Sjuksköterskor saknar information och erfarenhet av att arbeta med Covid-19. Trots att flertalet sjuksköterskor innehar specialistutbildningar räcker inte det för att bemästra denna pandemi. Sjuksköterskor som arbetar med Covid-19 löper en stor risk för yrkesmässig exponering som leder till en stark rädsla för smitta och att smitta sina familjemedlemmar. Utmaningar att arbeta i skyddsutrustning samt bristen på skyddsutrustning har lett till både psykiska och fysiska påfrestningar. Det har bevisats att familjen, teamet och arbetsgivaren är ett viktigt stöd för sjuksköterskor i denna pandemi. / Background: Infectious diseases have always existed. When nurses meet patients with infectious diseases, they should offer to provide care based on theoretical and practical knowledge. Today nurses meet the majority of patients carrying Covid-19 which is a contagious disease. Research on the nursing skills required for those at the forefront during a global disaster is limited: Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with Covid-19: Method: A literature review based on 12 articles with both qualitative and quantitative approach: Results: From the analysis, four themes were identified; To nurture in uncertainty, Fear of infection, Challenges of working in protective equipment and The need of support: Conclusion: Nurses lack information and experience of working with Covid-19. Despite the fact that most nurses have specialist training, this is not enough to overcome this pandemic. Nurses who work with Covid-19 are at high risk for occupational exposure, which leads to a strong fear of infection and of infecting their family members. Challenges to work in protective equipment and the lack of protective equipment have lead to both mental and physical strain. It has been proven that the family, the team and the employer are an important support for nurses in this pandemic.

Bakgrund: Isolering kan leda till psykosociala biverkningar och negativa känsloupplevelser, vilket tidigare forskning har uppmärksammat. Utifrån de identifierade omvårdnadsproblemen designades en litteraturstudie för ytterligare undersökande av patienters upplevelser vid isoleringsvård.    Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av isolering i samband med allmänfarlig sjukdom på sjukhus.    Metod: Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design.    Resultat: I patienternas upplevelser identifierades fem olika teman: stigmatisering, känslor, miljö, socialt liv och vård. I resultatet framkom det att patienter i isolering har många negativa upplevelser relaterat till vården och miljön i isoleringen. Även det sociala livet och känslolivet påverkas och många upplever stigmatisering. Förutom de negativa upplevelserna framkom även vissa positiva upplevelser, främst relaterat till relationen med vårdpersonal samt fördelarna med det utökade privatlivet ett eget rum innebar.    Slutsats: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av isoleringsvård. I resultatet framkom det flera negativa och positiva upplevelser som till stor del stämde överens med tidigare forskning inom området. Studien gav en fördjupad förståelse för patienters situation under isoleringsvård. Denna ökade medvetenhet och kunskap behövs för att vårdpersonal genom riktade omvårdnadsåtgärder ska kunna förbättra omvårdnaden av isolerade patienter i framtiden. / Background: Isolation can lead to a variety of psychosocial problems and negative emotional experiences, which previous studies have shown. Based on the identified nursing problems, a literature study was designed to further explore patients experiences in source isolation.    Aim: The aim was to investigate patients experiences of being isolated with a disease dangerous to public health in a hospital setting.    Method: A general literature review with descriptive design.    Result: The patients experiences were identified and categorized into 5 themes: stigma, feelings, enviornment, social life and care. The results showed that patients in isolation have a lot of negative experiences related to care and the environment in the isolation ward. The social life and feelings of the patients were also affected, and many reported that they experienced stigmatization. Aside from the negative experiences there were also some positive ones, mainly related to the relationship between the patients and the hospital staff and the extended privacy of having your own room in the ward.    Conclusion: The aim was to investigate patients experiences of source isolation. This study shows both negative and positive experiences among patients in source isolation, which mainly aligned with already existing studies. The result of this study gave a better understanding of patients experiences in source isolation. This knowledge and awereness is needed by healthcare workers to be able to improve the care of patients in isolation with targeted nursing care measures.

Bakgrund: Smittsamma sjukdomar är ett ökande problem för världen med ständig utveckling av bland annat antibiotikaresistenta bakterier, vilket kan göra att patienter med smittsam sjukdom blir komplicerade att vårda. För att minska smittspridning vårdas patienter i isolering, vilket kan medföra negativa upplevelser. Problem: När patienter vårdas i isolering blir de begränsade i sin livssituation. Deras möjlighet till att socialisera och interagera med andra människor försvåras, vilket kan ge upphov till ohälsa och eventuellt lidande. Isoleringsvård innebär även tillämpning av skydds- och försiktighetsåtgärder som orsakar ökad arbetsbelastning för sjukvårdspersonal, vilket kan leda till sämre omvårdnadskvalitet för patienter som vårdas i isolering. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, där tio analyserade vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Resultat: Det framkom både negativa och positiva upplevelser hos patienter som vårdas i isolering. Dessa delades in i två övergripande teman; Vårdas i ensamhet med tre tillhörande subteman och Behov av att förstå med två tillhörande subteman. Slutsats: Sjukvårdspersonal behöver anpassa den vård som ges med hänsyn till patienters omvårdnadsbehov. Genom att sjukvårdspersonal får utökade kunskaper om patienters positiva och negativa upplevelser av isoleringsvård kan sjukvårdspersonal anpassa vårdandet. / Background: Communicable diseases is an increasing problem world-wide due to the ongoing increase of antibiotic-resistant bacteria, which makes the diseases hard to treat. Patients are forcibly being treated in isolation due to the risk of spreading the infection to other people, this can cause negative experiences for these patients. Problem: Patients who are being treated in isolation are forced into a limited situation in their lives. Their possibilities of socializing and interacting with other people are reduced which could cause unhealthiness and suffering. Isolation care means that healthcare professionals have to apply precautionary methods with protective equipment when treating these patients. This could cause an increased workload for healthcare professionals and lead to poor quality of care for patients in isolation. Aim: To describe patients’ experience of isolation care due to communicable diseases. Method: A systematic review with a descriptive synthesis, and ten articles were analyzed for the result. Result: Both negative and positive experiences were identified of patient treated in isolation. These experiences were divided into two major themes; To receive care in loneliness with three included sub-themes and The need to understand with two included sub-themes. Conclusion: Healthcare professionals have to adapt the care to the needs of the unique patient. If healthcare professionals had more knowledge of caring for patients in isolation some of the negative experiences could be eliminated and lead to better quality of care.