No description available.

Bakgrund: Ur ett globalt perspektiv där interaktionen mellan nationer ökar tenderar smittsamma infektionssjukdomar spridas snabbare. Smittsamma infektionssjukdomar kräver i samband med lagstiftning att den drabbade blir placerad i isoleringsvård. Isoleringsvård är ett globalt fenomen och syftar att förhindra ytterligare smittspridning under tiden för behandling. Problematik påträffas inom isoleringsvård då isolerade patienter med en smittsam infektionssjukdom inte upplever sig få vård på lika villkor som övriga patienter. Kunskapen om patienternas upplevelser och de faktorer som ligger till grund för upplevelserna är bristfällig. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av somatisk isoleringsvård vid smittsamma infektionssjukdomar. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas upplevelser av isoleringsvård kunde sammanfattas i fyra övergripande teman; stigma, orenhet, rädsla och oro samt depression. Slutsats: Majoriteten av patienterna inom isoleringsvård påpekade övervägande negativa upplevelser relaterat till isoleringsvård. En minoritet av patienterna hade förståelse till innebörden av isoleringsvård och kunde därmed bilda en acceptans. Upplevelserna grundade sig på flödet av information och kunskap mellan patient och vårdpersonal samt hur den professionella vårdrelationen yttrades. Kunskapen om patienters upplevelser av isoleringsvård är bristande och ytterligare forskning är väsentlig för att i framtiden säkra god och jämlik vård.

Det finns två olika former av isolering. Smittskyddsisolering används för att förhindra smittspridning när en patient blivit smittad av en allmänfarlig infektion och skyddsisolering för att förhindra att en patient som är extra infektionskänslig, exempelvis vid immunsupprimerande behandling, blir smittad. Att vara isolerad innebär begränsad rörelsefrihet och att vara i stort behov av vårdpersonalen vilket kan upplevas som psykiskt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård inom den somatiska slutenvården. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju kvalitativa och en kvantitativ artikel användes. I resultatet identifierades fem teman: att vara ensam, förståelsen av att vara isolerad, behovet av information och undervisning, ett rum med utsikt och att känna sig förorenad. I studien framkom att patienterna ofta upplever känslor som ensamhet, ångest, depression och skam i samband med att vara isolerade. Information och undervisning är av stor betydelse för att öka förståelsen till varför isoleringen är nödvändig. Ett rum med utsikt över natur leder till ökat välbefinnande och att ha tillgång till en telefon och tv på rummet var viktigt för att hålla sig uppdaterad med världen utanför. Många upplevde att få ett eget rum som positivt men det bar även med sig en stor ensamhet. En god relation till vårdpersonalen, ständiga besök från närstående och rikligt med information kring isoleringens betydelse var viktiga aspekter som resulterade i en god upplevelse av vårdtiden.

Bakgrund: Förekomsten av multiresistenta bakterier ökar i samhället. Patienter som är bärare av multiresistenta bakterier upplever bärarskapet stigmatiserande och att de bemöts av okunskap när de har kontakt med hälso- och sjukvård. Isolering kan användas för att förhindra smittspridning av dessa bakterier. Sjuksköterskor tycker det är svårt att vårda patienter i isolering och besöker inte dessa patienter lika frekvent som icke-isolerade patienter. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vara isolerade på vårdavdelning på grund av multiresistenta bakterier. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio vårdvetenskapliga artiklar varav fyra artiklar med kvalitativ ansats, fyra artiklar med kvantitativ ansats och två artiklar med blandad metod. Resultat: Isolering kan upplevas positivt ur smittskyddssynpunkt av patienterna. Isoleringen kan skapa känslor av stigmatisering, skuld och skam. Patienterna saknar information och kunskap rörande sin sjukdom och isoleringsåtgärderna. Patienterna upplever att de inte får samma vård som övriga patienter. Vårdrummets utformning är viktig för patienter som vårdas i isolering. Slutsats: Patienter som vårdas i isolering på grund av multiresistenta bakterier har ett behov av information och kunskap rörande bärarskapet och isoleringsåtgärderna. Sjuksköterskor kan genom kontinuerlig utbildning ge adekvat och aktuell information till dessa patienter.

Bakgrund och problemformulering: Isoleringsvård är en effektiv åtgärd för att hindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Isoleringsvård innebär dock svårigheter för sjuksköterskan och skapar hinder i omvårdnaden samt påverka patientens återhämtning och välbefinnande. Det finns två typer av isoleringsvård beroende på varför patienten behöver läggas in. Tidigare studier visar på ökade tecken av håglöshet och apati hos patienter inom isoleringsvård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelse av vårdandet i samband med isoleringsvård oberoende av diagnos. Metod: Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar, varav sju kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Det framkom att (1)patienternas upplevelse påverkades av rummet, och kunde få patienterna att känna sig både fängslade eller skyddade. (2) De psykosociala faktorer relaterade till ensamhet, närstående, hur det gick att hantera milda symtom och den insikt som isoleringen framhävde.(3) Upplevelsen av vårdandet påverkades av vårdarens närvaro, i vissa fall fanns det en pliktkänsla hos patienten att hantera behandlingen samt att patienter upplevde att de blev sedda som en sjukdom. Diskussion: En diskussion fördes om vad resultatet visade med kopplingar till vårdvetenskapen. Dessutom lyftes nya artiklar fram som både stärkte och ifrågasatte resultatet. Under denna sökning framkom ytterligare information om hur viktigt vårdrummet var, närståendes betydelse samt hur olika aktiviteter stärker patientens känsla av välbefinnande trots isoleringsvård. Dikotomin av isoleringsvården och den tunna linjen mellan hälsa och vårdlidande kopplas till anledning till vård och behandling.

Bakgrund: Ibland vårdas patienter med smittsam sjukdom under isolering. Detta för att förhindra att smitta sprider sig ytterligare till medpatienter eller vårdpersonal. Att vårda patienter med smittsam sjukdom utgör en ökad risk för sjuksköterskan att smittas. Smittprevention och försiktighetsåtgärder är också faktorer som kan påverka omvårdnaden och är dessutom avgörande för sjuksköterskans och patientens säkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i samband med isoleringsvård vid smittsam sjukdom Metod: För att besvara studiens syfte användes en litteraturstudie med kvalitativ design. Vetenskapliga artiklar samlades in och kvalitetsgranskades. Därefter genomfördes innehållsanalys på samtliga artiklar och kategorier plockades fram. Resultat: Fyra kategorier växte fram ur resultatet av litteraturstudien. Dessa var: oro för smittspridning, mellanmänskliga aspekter i omvårdnaden, känsla av maktlöshet samt vikten av kunskap och erfarenhet. Slutsats: Det upplevdes en oro inför smittspridning och resurser som inte räckte till. Dessa aspekter kunde påverka omvårdnaden och relationen till patient och anhöriga. Dock var de flesta sjuksköterskor överens om att trots detta försöka uppnå omvårdnad av god kvalitet. Tidigare kunskap och erfarenhet av smittspridning bidrog positivt till omvårdnadsarbetet och minskade sjuksköterskornas riskuppfattning.

Isoleringsvård är en vårdform som används i syfte att antingen begränsa smittspridning av allmänfarlig sjukdom eller som preventiv åtgärd om patienten är immunsupprimerad. Tidigare forskning har visat att isoleringsvård för med sig ett brett spektrum av känslor och förändrar patientens känsla av sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av isoleringsvård ur ett patientperspektiv. För att undersöka detta gjordes en litteraturöversikt. Nio artiklar, varav sex kvalitativa och tre kvantitativa, utgjorde underlaget för resultatet. Utifrån dessa artiklar identifierades olika nyanser i upplevelsen av isoleringsvård, vilka presenteras i fem kategorier; rummets och tidens påverkan, isoleringens känslomässiga påverkan, anhörigas påverkan, patientens påverkan och vårdpersonalens påverkan. Att rummet hade ett fönster, att det fanns förströelser att distrahera sig med, att få stöd från anhöriga, att tänka positivt samt att ha en god kommunikation med vårdpersonal framstod som viktiga komponenter för en positiv upplevelse av isoleringsvård. Dock visar resultatet att vad som upplevs positivt av en patient kan upplevas negativt av en annan, vilket gör isoleringsvård till en för varje patient unik upplevelse. Genom att vårda isolerade patienter utifrån livsvärldsteorin med en medvetenhet för sammanhangets betydelse, skapar sjuksköterskan möjligheter för att se och tillfredsställa den enskilda patientens behov.

Det pandemiska utbrottet av Covid-19 har lett till snabb smittspridning i samhället. En liten del av de som insjuknar i Covid-19 utvecklar svårare sjukdom och behöver därför sjukhusvård. Detta innebär att vårdas på slutenvårdsavdelning där smittade patienter isoleras. Enligt forskningen upplever patienter en psykisk påfrestning och negativa känslor i samband med isoleringsvård. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter upplever isoleringsvård vid infektion av covid-19, med en litteraturöversikt som studiedesign. En strukturerad litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed som ledde fram till 9 artiklar. Dessa genomgick sedan kvalitetsgranskning. Med stöd av de valda artiklarna framkom fyra huvudteman i resultat: Emotionellt lidande, Känsla av utanförskap och Hotad existens samt Välbefinnande trots isoleringsvård. Av resultatet framgick det att den isolerade patienten upplevde ensamhet på grund av avsaknad av familj och livssituation. Isoleringsvården kunde också innebära ett lidande för patienten och många fruktade för att sjukdomen skulle leda till döden. Detta innebar att existentiella frågor blev viktiga för vissa patienter. Patienterna som isoleringsvårdades med covid-19 kunde också uppleva att vissa sjuksköterskor gav ett intryck av att vara rädda för att bli smittade och därför undvek patientrummet. Detta kunde leda till en försämrad vårdkvalitet och ett ökat lidande för patienten. Familjens och sjuksköterskans stöd var viktigt för patientens välbefinnande. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal behöver således mer kunskap för att kunna bedriva den komplexa vård som dessa isolerade patienter har behov av.

Covid-19-pandemin drabbade hela världen och vårdkedjan behövde agera för att tillgodose det förändrade vårdbehovet. De patienter som krävde inneliggande vård placerades i isolering för att förhindra ytterligare smittspridning i samhället. Isolering innebär att vårdas separat och med avstånd till andra, vilket kan göras både enskilt och tillsammans med andra som bär samma smitta. Människan är komplex och har många behov som behöver tillgodoses för att uppleva hälsa och välbefinnande. Ett stort behov som människan har är social närvaro och meningsfulla sammanhang. Med anledning av detta lyftes studiens syfte i att undersöka patienters upplevelse av isolering i slutenvård i samband med covid-19. En litteraturstudie utifrån en integrerande sammanställning av kvalitativforskning är vald design för studiens utförande. Datainsamling har gjorts utifrån två databaser och gav ett forskningsunderlag med nio artiklar som har kvalitetsgranskats. Artiklarnas innehåll analyserades och utmynnade i fyra huvudkategorier: Upplevelsen av bristande delaktighet, Upplevelsen av existentiell sårbarhet, Strävan efter att normalisera tillvaron och Upplevelsen av god vård. Studiens resultat visar att patienters upplevelse av isoleringsvård är såväl negativ som positiv och påverkas av information, delaktighet, vårdpersonalens agerande och social distans. Patienterna kunde uppleva oro och ångest på grund av omedvetenhet och okunskap om sin hälsosituation, vilket föranledes av bristande information från vårdpersonal som i sin tur led av tidsbrist och rädsla. Detta kunde innebära ökat lidande för patienten då vårdbehovet inte tillgodosågs. Därav är det av stor vikt att vårdpersonal har kunskap om vad isolering kan innebära för en patient.

Isoleringsvård kan bli aktuellt både vid infektionssjukdom och vid infektionskänslighet. Detta sätt att vårda finns redan tidigt beskrivet i historien. Ett stort användande av antibiotika tros ligga till grund för ökad mängd multiresistenta bakterier vilket orsakar problem i dagens sjukvård. Patienter med dessa bakterier, tuberkulos eller nedsatt immunförsvar är exempel på patientgrupper som vårdas isolerade. Att vårdas isolerad innebär för många att vara i en utsatt situation och utan kontroll över vad som sker. Känslor av ensamhet och övergivenhet leder till ett lidande för patienten. Med kunskap om hur patienterna upplever denna situation kan vårdpersonalen utföra en bättre omvårdnad. Litteraturstudiens syfte är att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i isoleringsrum. Åtta vårdvetenskapliga artiklar har ingående granskats och analyserats. Fem kategorier framkom i analysen: att känna sig märkt och eller smutsig, känslan av att vara ensam och instängd, upplevelsen av vårdmiljön, behovet av information och kunskap för att förstå och betydelsen av närvaro och närhet från anhöriga och personal. Resultatet av studien visar hur viktigt det är med god information kring orsaken till isoleringen. Det framkom också hur betydelsefullt det var med regelbundna besök från både anhöriga och personal. I diskussionen lyfts det fram att trots olika anledningar till isolering så ser upplevelserna relativt lika ut. De skyddsisolerade verkar dock visa en större acceptans och förståelse över isoleringen än de smittskyddsisolerade. Patienterna betonar att de vill veta och förstå vad som händer för att behålla kontrollen över sin situation. Genom tydlig och samstämmig information från personal om isoleringsregimen till patient och anhöriga kan lidandet och de negativa upplevelserna minska.