Syftet med denna undersökning är att ta reda på om föräldrarna vet hur länge ett barn bör var hemma för att minimera smitta på förskolan och om de anser att personalens frånvaro på förskolan kan påverka deras barns lärandesituation på förskolan.

Syftet med studien var att ta del av professionellas erfarenheter av smittoeffekter vid självskadebeteende, liksom förebyggande insatser för detta. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har utförts på olika behandlingshem där huvudfokus har varit flickor med självskadeproblematik. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats ur en hermeneutisk-fenomenologisk forskningstradition. Tre teorier har legat till grund för analysen av resultatet: social inlärning, imitation som rekonstruktion och socialisation. Resultatet visar att smitta kan ske bland flickor på enheterna, men också via internet. Alla tre teorier har fungerat hjälpande i förståelsen av fenomenet. När det kommer till negativ inlärning av beteendet, har denna studie, liksom tidigare forskning visat att en riskfaktor för att påverkas av andras självskadebeteende har att göra med exponering för andras självskador. Arbetssättet för att minska på smitta av självskadebeteende indikeras vara att bemöta problematiken neutralt. Det viktigaste i förhållningssättet är att inte vaka över beteendet då detta bland annat leder till att flickor som inte självskadar får mindre tid med personal. Sammanfattningsvis är ett förstående, nyfiket bemötande med mycket fokus på det preventiva arbetet i terapi det viktigaste för att förhindra smitta av självskadebeteende. Börjar personalen vaka över flickorna uppstår också smittoeffekter då övriga flickor lär sig att de behöver självskada för att få personalens uppmärksamhet.

In the individual employment relationship, the employer has a management right and the employee an obligation to work. This balance of interest become difficult in relation to infection. Employers, on the one hand have the interest in having the work performed and a work environment responsibility to take all necessary measures to ensure that the employee is not exposed to ill health. While on the other hand the employee has a duty to work but may feel anxious about performing work that may involve danger for the workers own life and health. In this essay you will be reading about what legal obligations both from an international and national level an employer has in conjunction with infection, and what legal obligations in combination with the right to refuseto perform dangerous work an employee has. This is to enable an analysis of whether the different interest should and can be weighed between and against each other when it comes to infection. The essay will also draw parallels to covid-19 as it is relevant in connection with infection. This essay is namely written during the current pandemic of corona and the disease covid-19.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur musik kan påverka elevers bildskapande när det kommer till val av färgnyanser, penseldragens rörelser och former. Samt elevers upplevelse och känslor av viljan att skapa något nytt i bildundervisningen. Vad händer med elevers estetiska uttryck när de målar till olika musikgenrer och på vilket sätt påverkar musiken elevers skaparglädje? I denna studie har insamlingsmetoden till empirin haft utgångspunkt från en fenomenologisk infallsvinkel med en kombination av workshop och fokusintervjugrupp med elever från årskurs 9 med inriktning musikklass. Utifrån ett sociomateriellt perspektiv har elevers upplevelser och relation till material och musik varit i fokus. Undersökningens resultat visar hur de olika musikgenrerna påverkade elevernas estetiska uttryck genom färgval, penseldrag och motiv/form på olika sätt. Deras skaparglädje, kreativitet, inspiration och känslor påverkades beroende på vilken relation de hade till musiken som spelades vilket påverkade den emotionella smittan och episodiska minnet. Med en tematisk analys från den transkriberade intervjun av elevernas egna upplevelser av skaparglädje och estetiska uttryck visar studien att den episka och metalcore musiken hade mer gemensamma motiv och former då eleverna använde liknande penseldrag med mycket explosiva och snabba, korta drag. Den episka och klassiska musiken genererade däremot båda till mycket natur- och skogsmotiv. Det målades dock mer motiv under den klassiska musiken med symboler som representerar musik, så som musiktoner och musikinstrument. Den klassiska musiken fick många elever att känna mindre inspiration och motivation då de precis haft prov i wienklassicism. De begränsade sig till fåtal färger med ljusa och dova nyanser, jämfört med den episka och metalcore musiken som hade fler och starka färger. Den episka och metalcore musiken bidrog till mest färgval och inspiration för kreativitet och skaparglädje. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers skaparglädje samt estetiska uttryck påverkas av musik beroende på den emotionella smittan och det episodiska minnet av respektive musikgenre.

Background: Despite previous research and guidelines on how nurses and health care workers should work to reduce the risk of spread hospital acquired infection, there is still many patients in somatic care who get affected by this. Patients will be treated longer in hospitals and provides extra costs for the hospitals and the relationship between nurses and patients’ also get affected. Aim: To describe the nurse's experience of caring for patients with hospital acquired infection in closed care. Method: Literature study with qualitative articles. Results: The results showed two themes, the care relationship to the patient and the external environment. These themes describe how the nurses caring towards the patient and how the nurses experienced obstacles as fear and ignorance while it also showed that the possibilities for diligent care. The nurses wanted to give the best care, even though the patients were affected by a hospital acquired infection. The external environment revealed that increased workload and time contributed to the care relationship, both negative and positive. Conclusion: The nurses' experiences of caring for patients with hospital acquired infections, can lead to improving and maintaining good care for the patients. The hope is to reduce the number of patients to get affected and to influence the nurses' working environment in a more pleasant context.

<p>Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.</p>

Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.

En åtgärd som allt mer förespråkas runt om i världen för att uppnå en hållbar utveckling är att planera för öppen dagvattenhantering genom att bland annat återställa våtmarker och uppföra dammar och diken. Att dessa åtgärder även innebär fler potentiella habitat och större populationer av myggor, som kan vara vektorer för smittor, är dock ett problem som sällan diskuteras i planprocessen. Planprocessen förutsätts vara en rationell process som tar hänsyn till alla ståndpunkter och leder till den bästa lösningen. I detta arbete framkommer dock indikationer på att planprocessen kring öppen dagvattenhantering snarare går att betrakta som ett utslag av makt där handlingsutrymmet över problemformuleringen varit avgörande. Planprocessen förefaller att genom subtila maktordningar stärka vissa aktörers inflytande på andras bekostnad. Detta har medfört att ett biologiskt och tekniskt synsätt tycks dominera föreställningen om vad öppen dagvattenhantering innebär, vilket lett till att de medicinska synpunkterna inte kommit till uttryck utan exkluderats från planprocessen.

Abstrakt Bakgrund: En ökande trend av blodburen smitta kan ses i Sverige. Hälso- och sjukvårdspersonal löper en ökad risk att drabbas genom sitt arbete, framförallt operationssjuksköterskor på grund av deras ständiga exponering för blod och kroppsvätskor samt hantering av vassa instrument. Den största risken för hälso- och sjukvårdspersonal att smittas är genom stick- och skärskador av instrument som är kontaminerade med smittat blod eller genom blodstänk på slemhinna eller sår. Varje år inträffar 2 miljoner stick- och skärskador inom vården i världen där personalen på operation drabbas oftast. I Sverige uppger 80 % av hälso- och sjukvårdspersonal att de vid minst ett tillfälle blivit utsatta för detta i sin yrkesutövning. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarna operationssköterskors upplevelser av och förhållningssätt till att assistera vid operationer av patienter med blodsmitta. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett vid centraloperation på ett sjukhus i Mellansverige där 13 operationssjuksköterskor intervjuats. Materialet har bearbetats genom en latent innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Majoriteten av operationssjuksköterskorna i studien upplevde inte någon uttalad rädsla vid att assistera vid operationer med blodsmitta, dock kunde en viss oro tydas hos några av informanterna. Tankarna går mer mot det praktiska vid blodsmitta, vilken skyddsutrustning som ska användas samt handhavandet vid instrumentering. Operationssjuksköterskorna poängterade vikten av att se alla patienter som potentiell blodsmitta, ett synsätt som medför att de inte behöver vara rädda vid en känd blodsmitta. Paralleller kunde dessutom dras mellan kunskap samt erfarenhet och förhållningssätt. Diskussion/slutsats: Hög utbildning, kunskap och erfarenhet medför en minskad rädsla för att vårda patienter med blodsmitta vilket även styrks av tidigare forskning. Nyckelord: blodburen smitta, erfaren, omvårdnad, operationssjuksköterska / Abstract Background: An increased trend of blood-borne pathogen is recognized in Sweden. Health and medical personnel is experiencing an increased risk of being exposed in their work, in particular surgical nurses due to their exposure to blood and body fluids and usage of sharp instruments. The biggest risk of becoming infected is through puncture and cuts from instruments that have been contaminated with infected blood or through blood-splatter on the mucosa membrane or wounds. Two million punctures and cuts occurs every year world-wide where the personnel at surgery is the most affected. 80% of health and medical personnel in Sweden states that they have been exposed to this in their profession. Purpose: The purpose of the study was to illuminate experienced surgical nurses experiences and approaches when they assist surgery with patients that are infected with blood disease. Method: A qualitative research method has been used where data has been collected through semi-structured interviews. The interviews took place at the surgery center at a hospital in the central region of Sweden where 13 surgery nurses was interviewed. The material is processed by a latent content analysis with an inductive approach.Result: The majority of surgery nurses in the study did not experience any pronounced fear of assisting in surgery with blood-disease. However a certain amount of concern could be understood in some of the informants. The thoughts are more directed to the practical aspects of blood-infection, which protective equipment that should be used and the handling of instruments. The surgery nurses stated the importance to see all patients as a potential blood-disease, an approach that gives extra security when handling persons with known blood-infection. Parallels could also be drawn between knowledge, experience and approach. Discusion/conclusion: High education, knowledge and experience leads to a reduced fear of caring for patients with blood-bourne pathogen which are corroborated by previous research. Keywords: blood-bourne pathogen, experienced, nursing, operationnurse

Genom en kvantitativ innehållsanalys av artiklar som berör smittade av covid-19 i Kina och Sverige undersöks det om distanserat lidande kan väcka medlidande hos mottagaren på samma sätt som när det sker nära mottagaren själv. Urvalet är artiklar publicerade i Aftonbladet mellan februari till juni 2020 då viruset spred sig globalt och blev en pandemi. Uppsatsen använder sig av Lilie Chouliaraki’s teori om medlidande och Simon Cottle’s teori om mediers kommunikation i kriser. Den tidigare forskningen som belyses i denna undersökning är studier om hur medias rapportering kan påverka mottagaren. Resultatet av analysen visar att informationen inte är lika detaljerat i den distanserade rapporteringen av covid-19, därmed uppstår inte medlidande i samma utsträckning som i rapporteringen geografiskt nära mottagaren. / This essay examines through a quantitative content analysis of articles whether distant suffering can cause the recipient of the news to feel pity for the sufferers in the same way as when it occurs near the recipient. The selection of articles is published in the Swedish newspaper Aftonbladet related to sufferers of covid-19, between February through June 2020 when the virus spread globally and became a pandemic. The essay uses Lilie Chouliaraki's theory of politics of pity and Simon Cottle's theory of media communication in crises. The previous research highlighted in this essay consists of studies on how media reporting in crises can affect the recipient of the news. The results of the study show that the information about the sufferer is not as detailed in the distant reporting of covid-19, therefore pity does not arise to the same extent as in the reporting geographically near the recipient of the news.