I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstämmig europeisk avtalsrätt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehåller både avtals- och köprättsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlätta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik är det av intresse att ställa sig frågan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts både i förarbeten och i förslaget som sådant. Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts från svenskt håll. Med utgångspunkt från det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, får för svenska företag. Kritiken som lyfts fram i studien kommer från 12 svenska intressenter, med härkomst både från näringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas. Denna uppdelning är gjord utifrån en lista av punkter, som identifierats som de starkaste argumenten i den svenska kritiken. Segmenten lyfter fram brister i förslagets tekniska kvaliteter, såväl som oklarheter i det materiella innehållet. Dels skapar ett nytt regelsystem en ökad komplexitet, och tillsammans med det faktum att ytterligare ett regelverk påförs berörda aktörer, uppkommer frågan om denna utveckling är önskvärd eller ens efterfrågad. Dessutom innebär det oklara tillämpningsområdet att den nya köplagens ramar ter sig något odefinierade, vilket skapar en osäkerhet kring förslagets förhållande till andra instrument. Detta leder i sin tur till CESL inte tydligt markerar sin plats och därmed inte heller visar vilka dess fördelar är samt vilka behov som är tänkta att tillgodoses. Förslagets undermåliga kvalitet och struktur, tillsammans med dess stora omfång, gör även att helhetsbilden av förslaget försämras ytterligare. Det är helt uppenbart så, vilket är den huvudsakliga slutsatsen i denna uppsats, att det helt enkelt inte finns något behov av CESL i sin nuvarande form. Det är inte de direkta skillnader mellan CESL och svensk rätt som gör att förslaget kritiseras så starkt och så brett. Företagen har redan tagit fram egna lösningar på de gränsrelaterade problemen. CESL innebär istället ytterligare en regelsamling att ta hänsyn till, vilket i en majoritet av fallen enbart har negativa följder. För svenska företag, som har möjlighet att i framtiden tillämpa förslaget regler, finns det självklart en rad fördelar. CESL innehåller regler som i hög grad kan underlätta den gränsöverskridande handeln. Den verkliga situationen tyder dock istället på att den nya gemensamma köplagens regler försvinner bort bland andra, mer sedvanliga och relevanta lösningar. Konsekvensen blir helt enkelt att förslagets regler inte kan tillämpas, inte ens av de aktörer som reglerna att tänkta att hjälpa. Risken är överhängande att CESL blir, som det har uttryckts i kritiken, ytterligare ett bidrag till den stora och komplexa regelmassan som redan i dag finns tillgänglig.

Organizational growth poses new challenges for top management. In small organizations, coordination and communication is spontaneous and require little structure to be efficient. However, as the organization grows, the increased number of individuals requires a larger amount of coordination and communication. In this study, our purpose is to increase understanding of why growing companies are experiencing challenges with coordination as well as to increase organizational control. To fulfill this, we study one organization in particular. In order to find a sustainable solution, we investigate why these challenges are experienced. We argue that addressing the underlying causes for experiencing these challenges is the most effective solution in the way that it ensures that the same challenges do not recur. Therefore, the relationship between the challenges that are articulated by the organization and the underlying causes for the challenges is central to our study. Our study shows that our object of study would benefit from an increased internal focus to enable for long-term growth. This finding supports several existing models for organizational growth. Our object of study currently employs few systematized internal processes and is in need of further systematization with regards to several aspects, such as strategy development and implementation and organizational control. Our study further shows that a lack of systematization on a managerial level leads to ambiguities that are translated to the operational level. This explains the discrepancies between the challenges that are expressed by the organization and their underlying causes. / Organisatorisk tillväxt innebär nya utmaningar för företagsledningen. I små organisationer sker koordination och kommunikation spontant och kräver inte särskilt mycket struktur för att vara effektiv. När organisationen växer, gör emellertid det ökade antalet individer så att mer koordination och kommunikation behövs. Vårt syfte med denna studie är att öka förståelse för varför växande företag upplever utmaningar med koordination samt att öka organisatorisk kontroll. För att uppnå detta studerar vi en specifik organisation. För att hitta en hållbar lösning, så undersöker vi varför dessa utmaningar upplevs. Vi menar att detta är den mest effektiva lösningen på så sätt att man genom att adressera de underliggande orsakerna till att utmaningarna upplevs kan säkerställa att samma utmaningar inte återuppstår vid ett senare tillfälle. Således blir kopplingen mellan de utmaningar som artikuleras av organisationen och dess underliggande orsaker en central del i vår studie. Vår studie visar på att vårt fallföretag skulle gynnas av ett ökat internt fokus. Detta ökade interna fokus skulle möjliggöra för långsiktig tillväxt. Denna upptäckt stödjer flertalet befintliga modeller för organisatorisk tillväxt. Vårt fallföretag har i nuläget få systematiserade interna processer och är i behov av ökad systematisering utav flera aspekter, bland annat strategiarbete och organisatorisk kontroll. Vår studie visar även att en bristande systematisering på ledningsnivå leder till tvetydigheter som fortplantar sig till den operationella nivån. Detta förklarar diskrepansen mellan de utmaningar som artikuleras av organisationen och dess underliggande orsaker.