Because many students have trouble when trying to simplify Boolean expressions, we’re going to dedicate another episode to examples of simplification. We’re also going to show how sometimes, there’s more than one way to crack an egg.

Les modèles énergétiques des bâtiments à l’échelle du quartier sont généralement simplifiés pour faire face au manque de données et pour réduire le coût de calcul. Cependant, l’impact de ces simplifications sur la validité des modèles n’est pas systématiquement analysée, en particulier lorsqu’on s’intéresse à la courbe de charge. Pour combler ce manque, une méthodologie permettant de quantifier la validité des simplifications, notamment vis-à-vis de la courbe de charge, est proposée. Cette méthodologie est appliquée aux simplifications couramment utilisée pour les modèles thermiques d’enveloppe de bâtiments grâce à une plateforme numérique développée dans le cadre de cette thèse. Cette plateforme permet de générer et simuler automatiquement des modèles énergétiques de bâtiments, avec différents niveaux de détails, à partir de données issues de systèmes d’information géographique. La parallélisation des simulations énergétiques des bâtiments est utilisée à l’échelle du quartier, afin de tirer avantage de la structure du modèle global et de réduire les temps de calculs. La définition d’indicateurs spécifiques selon l’objectif de simulation apparait clairement comme l’étape essentielle lorsque l’on s’intéresse à la courbe de charge. Les résultats indiquent que la puissance est plus sensible aux simplifications que la consommation annuelle d’énergie. Les différents effets induits sont quantifiés et analysés physiquement. La capacité de l’échelle du quartier à atténuer les impacts des simplifications et d’intégrer les données statistiques est démontrée. La quantification des impacts des simplifications permet de guider l’adaptation des modèles vis-à-vis des objectifs de simulation et vis-à-vis des contraintes techniques. Cette contribution a pour objectif d’améliorer la performance des simulations énergétiques à l’échelle de la ville, et de favoriser leur développement, afin de répondre aux enjeux futurs. / District-scale building energy models are generally simplified to cope with a lack of data and to reduce computational cost. However, the impacts of these simplifications on model accuracy are not systematically studied, particularly when considering power demand. The present manuscript introduces a methodology to determine the suitability of any simplifications, notably those at the district scale, and considering the power demand. This methodology was applied to usual simplifications of the building envelope model thanks to a specific platform developed in the frame of this thesis. This platform enables automatically generating and simulating building energy models with different modelling levels of detail from geographical information systems. The parallelisation of the building energy simulations was notably implemented at the district scale in order to benefit from the model structure and to efficiently reduce the computational duration. The definition of indicators related to specific simulation objectives appears to be a necessary step when focusing on power demand. The results show a higher sensitivity to simplifications of the power demand than the annual energy consumption. These effects are quantified and physically analysed. The district-scale ability to attenuate the impacts of simplifications and to integrate statistical sources of data were demonstrated. The resulting quantification of the impacts of the simplifications made it possible to guide the adaptations of models to the simulation objectives and to the technical constraints. Such contribution aims to increase the efficiency and to favour the development of city-scale energy simulations, which are particularly needed to cope with future challenges.

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering. Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras. Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling. Resultatet innebär att det är färre än hälften av respondenterna som uppfattar K-reglerna som förenklande. Slutsatser: Studiens författare menar att revisionskostnaderna för svenska företag påverkats i positiv riktning efter det att K-projektet implementerades 2005. Det går inte med denna studie bestämt säga att ökningen av revisionsarvodet beror på K-projektet, utan denna studie visar snarare en indikation på att förenklingsåtgärderna inte är tillräckliga. Tidigare studiers respondenter tycker till övervägande del inte att K-reglerna har inneburit förenklingar i så stor grad. / Purpose: Based on the question if the Swedish K-project is a simplification for companies in Sweden, the purpose of this study is to evaluate effects on Swedish companies during the K-project implementation. Methodology: This study uses an inductive approach in which one's own research design with a combination of qualitative and quantitative methods, using the development of the audit fee and earlier reports to study the effects on Swedish companies during the time the K-project is implemented. Result: The results of this study show two effects, aggregated audit fees and 16 previous studies, respondents' perceptions if the K-project provides a simplification. Audit fees have increased over the period 2001-2010. Although effects such as inflation and increased customer base has been adjusted away, we see a noticeable increase for audit costs for Swedish companies, while the earlier studies perceptions of the K-project does not consider the K-project as a simplification. Conclusion: The authors of this study believe that the audit costs for Swedish companies have been affected in a positive direction after the K-Project was implemented in 2005. It is not possible with this study specifically say that the increase in the audit fee depends on the K-project. This study shows rather an indication that the simplification measures are not sufficient. Earlier studies respondents think for the most part that the K-rules not has led to simplifications to the greatest extent.

<p><strong>Aim: </strong>The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time.</p><p><strong>Method: </strong>We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result shows that the opinion about the K2-regulation varies.  All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications.</p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek.  Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat.</p><p><strong>Metod: </strong>I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning.  Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning.</p>

Aim: The aim of this thesis is to do a research about the users’ conceptions to the K-project. The K-project is a simplifying work of today’s accounting regulations performed by the Swedish Accounting Standards Board. The K-project is divided into four categories and the companies are divided into each category depending on its size. The study is limited by only focusing on a part of the K-project, the K2-regulation. The K-project is one of many ways to simplify the accounting regulations and a question asked in the study is if the final result will be successful this time. Method: We have chosen to adopt the qualitative method in this study by interviewing four respondents employed at a number of different accountant firms. We claim that this is the best approach since the regulations can still be considered new and therefore knowledge about it is small among many companies. The information given from the interviews were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our own conclusions due to that result. Result &amp; Conclusions: The result shows that the opinion about the K2-regulation varies.  All respondents agree about the K2-regulation being a good idea since the need of simplifying today´s accounting regulations for smaller companies is large. On the other hand the respondents’ opinions differ when it comes to the layout, final result and the instructions. Some respondents are positive to the result when others claim that the regulation hasn´t provided enough simplifications. Suggestions for future research: When this study was made the K2-regulation was a free choice whether to apply or not and according to that fact we would find it interesting to do a similar study when the regulation has been forced upon the companies, to see if the user´s opinions have changed. Another alternative to further studies would be to make a quantitative study to research if the regulation is used and in what scale. Contribution of the thesis: This thesis has contributed to an increased understanding for the users’ conceptions of the K2-regulation and today’s work to simplify accounting regulations. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka användarnas inställning till K-projektet. K-projektet är ett förenklingsarbete av dagens redovisningsregler som utförs av BFN. Projektet är uppdelat i fyra olika kategorier där företag är indelade beroende på storlek.  Studien är avgränsad genom att endast rikta in sig på en del i K-projektet, K2-regelverket. K-projektet är ett av många försök att förenkla redovisningsreglerna och en fråga som ställs i studien är om slutresultatet denna gång kommer att blir lyckat. Metod: I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med fyra respondenter anställda hos olika revisions- och redovisningsbyråer. Vi anser att detta är det bästa tillvägagångssättet då regelverket fortfarande kan anses som nytt och därför finns inte kunskap om ämnet hos den stora massan. Informationen som vi erhållit under intervjuerna har därefter sammanställts och jämförts med varandra för att sedan kopplats ihop med våra teoristudier. Utifrån detta har vi gjort våra egna slutsatser. Resultat &amp; slutsats: I vår studie har det framkommit att det föreligger olika uppfattningar av K2-regelverket. Samtliga respondenter är dock eniga om att idén till detta förenklingsprojekt är bra då det anses finnas ett behov att förenkla dagens redovisningsregler för mindre aktiebolag. Däremot skiljer sig åsikterna åt bland våra respondenter när det gäller utformningen och slutresultatet av K2-regelverket och dess tillhörande vägledning.  Vissa är positiva till resultatet medan andra anser att regelverket inte har tillfört tillräckligt med förenklingar. Förslag till fortsatt forskning: När denna studie utfördes var K2-regelverket fortfarande frivilligt att tillämpa, därför tycker vi det vore intressant att göra en liknande undersökning när regelverket har blivit tvingande för att se om användarnas åsikter har förändrats. Ett annat alternativ till fortsatta studier är att utföra en kvantitativ studie för att undersöka om regelverket tillämpas och i hur stor utsträckning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för användarnas syn på K2-regelverket och förenklingsarbeten inom redovisning.

Ce mémoire résume nos principales contributions aux cartes combinatoires et cartes généralisées, deux modèles combinatoires représentant des subdivisions d'objets en cellules (sommets, arêtes, faces, volumes, ...). Ces modèles possèdent plusieurs avantages qui justifient leurs utilisations dans plusieurs domaines comme la modélisation géométrique et l'analyse d'images : ils sont définis en dimension quelconque à partir d'un seul type d'élément ; ils décrivent les cellules de la subdivision ainsi que toutes les relations d'adjacence et d'incidence entre ces cellules ; des contraintes de cohérence permettent de tester la validité des objets manipulés ; ils autorisent la mise en oeuvre d'algorithmes locaux, qui sont simples et efficaces en complexité. Nos travaux portent sur l'étude de ces modèles et sur la définition d'algorithmes. Nous avons tout d'abord défini quatre opérations de base : la suppression, la contraction, l'insertion et l'éclatement. Ces opérations sont les briques de base permettant de modifier un objet et peuvent être vues comme une généralisation des opérateurs d'Euler. Elles sont définies de manière générale en dimension quelconque. Il est ensuite possible d'ajouter des contraintes supplémentaires selon les applications et selon les propriétés spécifiques à conserver. Ces opérations sont au coeur de nos travaux. Nous les avons utilisées pour définir la carte topologique 2D et 3D, un modèle décrivant la partition d'une image en régions, puis pour définir des opérations de fusion et de découpe sur les cartes topologiques. Nous avons également défini les pyramides généralisées qui peuvent être vues comme des piles de cartes, chacune étant obtenue par simplification de la carte précédente. Enfin, nous avons proposé des algorithmes de calcul d'invariants topologiques : la caractéristique d'Euler-Poincaré, le schéma polygonal canonique, les nombres de Betti et les groupes d'homologies. Dans ces quatre cas, nous avons à nouveau utilisé les opérations de base afin de proposer des méthodes de mise à jour locales, ou pour simplifier la carte dans l'objectif d'accélérer les calculs du fait de la diminution du nombre de cellules. Nous avons utilisé ces travaux théoriques dans différentes applications. En modélisation géométrique, nous présentons le modeleur Moka qui est un modeleur géométrique à base topologique. Différentes applications se sont basées sur ce modeleur et nous présentons plus en détail une méthode de reconstruction automatique de bâtiments 3D à partir de plans numériques 2D. En traitement d'images, nous avons utilisé les cartes topologiques afin de proposer des algorithmes de segmentation d'images 2D et 3D pouvant intégrer un contrôle topologique.