No description available.

Title: Management's discussion of capital structure in real estate investments. Publication: 2016-05-31 Authors: Malin Andersson och Rebecca Edling. Supervisor: Eva Berggren. Examiner: Titti Eliasson. Problem definition: What discussion management of expansive real estate concerns haveabout capital structure of investments in real estate? Purpose: The purpose is to explain how expansive real estate concerns works with their capital structure when they are doing investments in real estate. To explain this, we also needto understand how the capital structure is composed and things who may affect it. Furthermore, we also want to know if managements of expansive real estate concerns arereasoning about financial distress.Method: The study is a case study based on three interviews where respondents wereexpansive real estate concerns. It has a qualitative approach and has an abductive basis. Conclusion: Size and ownership structure are the factors that have the greatest impact on themanagement's discussion about the capital structure of expansive real estate concerns. Furthermore, the debt or the profitability are not affecting the capital structure in the sameextent. The study also showed that financial stress is something that expansive real estateconcerns takes into consideration in its work with the capital structure. Keywords:Capital structur, dept ratio, influencing factors and financial distress.

Fallet om Prosolvia ledde till det största skadeståndet som någonsin utfärdats i svensk domstol. Orsaken var att revisorn för bolaget inte hade rapporterat om väsentliga osäkerheter och felaktigheter i den finansiella rapporten trots att dessa förelåg. Detta ledde till att Prosolvia senare ansökte om konkurs. När ett bolag går i konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret och revisorn inte utfärdar en fortlevnadsvarning gör revisorn ett typ II-fel. Trots risken för skadestånd uppstår typ II-fel frekvent vilket visar på svårigheten och komplexiteten med fortsatt drift-bedömningen för revisorer. Tidigare studier har undersökt vad som kan tänkas påverka uppståndelsen av typ II-fel. Denna studie utökar forskningen genom att undersöka om revisorns kön, klientens bransch och ortens storlek påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt studerar sambandet mellan finansiell stress och typ II-fel från revisorers perspektiv. Studien har skett med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt och analys. Enbart svenska onoterade bolag har använts för undersökningen. De bolag som utgör studiens dataunderlag har vidare haft sin senaste årsredovisning 2018, konkursen har varit inledd inom 12 månader från senaste räkenskapsår och en årsredovisning med revisionsberättelse har funnits tillgänglig. Resultaten indikerar på att vissa branscher påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt att det finns väsentliga skillnader vad gäller finansiellt stressade bolag i revisorns fortsatt drift-bedömning. För räkenskapsåret 2018 hade 76 procent av bolagen som inlett konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret en revisor som gjort ett typ II-fel, vilket tyder på låg revisionskvalité överlag. Detta är något som måste förbättras i hopp om att förhindra och undvika fall, så som Prosolvia, från att upprepas. Studien bidrar till nuvarande forskning genom en holistisk vy av fortsatt drift-problematiken i en svensk kontext för helåret 2018, samt möjliggör för ytterligare forskning inom typ II-fel genom jämförelse med fler år. Studiens resultat ger vidare en ökad insikt kring typ II-fel, vilket kan assistera revisorer och revisionsbyråer i praktiken, men även myn-digheter eller likvärdiga regelsättare att förbättra fortsatt drift-rapporteringen. Det kan på så vis förbättra revisionskvalité vilket i sin tur gynnar samhället och näringslivet.

Efter flertalet revisionsskandaler under åren har det blivit populärt att kritisera revisorn och ifrågasätta kvaliteten på den utförda revisionen. Revisorn har ett ansvar att informera om det finns väsentliga osäkerheter kring ett företags förutsättningar för fortsatt drift och att utfärda en fortlevnadsvarning innebär en hel del tuffa beslut och bedömningar. Dock finns det faktorer som kan påverka revisorns agerande så som revisorns närhet till klienten, byråtillhörighet och risken för rättsliga åtgärder. Tidigare studier har även visat på att det finns skillnader i revisionskvaliteten mellan män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka hur olika faktorer påverkar revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning och därmed se vad det har för påverkan på revisionskvaliteten. Syftet är även att undersöka eventuella skillnader som finns i den svenska kontexten jämfört med tidigare studier i andra länder. För att undersöka sambandet genomfördes en kvantitativ studie där årsredovisningar och revisionsberättelser från svenska konkursdrabbade företag studerades. Studiens resultat visar på att det finns ett samband mellan finansiell stress och revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning men dock gick det inte att påvisa något samband för variablerna kön, byråtillhörighet och ålder på företag. Resultatet visar även att revisionskvaliteten och utfärdandet av fortlevnadsvarningar i Sverige skiljer sig från andra länder. / After a numerous audit scandals over the years, it has become popular to criticize the auditor and question the audit quality. The auditor has a responsibility to inform if they have significant doubts about the continuity of a company. The issuing of a going-concern involves a lot of tough decisions and assessments for the auditor. However, there are factors that may affect the auditor’s actions such as the auditor’s closeness to the client, audit firm and the risk of legal action. Previous studies have also shown that there’s a difference in audit quality between men and women. The purpose with this paper is to study how different factors affect the auditor’s issuance of a going-concern and thus see how it affects the audit quality. The purpose is also to study any differences that exist in the Swedish context as compared to previous studies in other countries. To examine the relationship between going-concern and the variables, a quantitative study was conducted in which annual reports and audit reports from Swedish bankrupt companies were studied. The results of the study indicate that there is a relation between financial distress and a going-concern, but it was not possible to detect any relation to variables such as gender, audit firm and the age of the client. The result also shows that the audit quality and the issuance of a going-concern in Sweden differs from other countries.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet). Studien är kvantitativ och våra data omfattar 4718 aktiebolag, varav 1809 är finansiellt stressade, som gick i konkurs 2010. Genom Chi 2 test ser vi att träffsäkerheten på GC-varningar ligger på 17 procent och anmärkningar på finansiell stress på 82 procent. På samma sätt men med ytterligare hjälp av sambandsstyrka genom P-värden har vi kommit fram till våra andra resultat. Det finns ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och storleken på byrån. Det finns även ett väldigt starkt samband mellan andelen GC-varningar och byrå inom kategorin stora byråer, ett visst samband inom kategorin medelstora byråer men inget samband inom kategorin små byråer. Det finns inget samband mellan andelen anmärkningar på finansiell stress och storleks-kategori eller mellan byråerna inom de olika kategorierna. Enligt vårt resultat har stora byråer högre revisionskvalité än medelstora och små byråer gällande GC-varningar, men vi finner inga skillnader mellan storlekskategorierna gällande anmärkning på finansiell stress. Vi finner även att kvalité med avseende på GC-varningar inte är homogen mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Våra slutsatser är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg, men skulle kunna öka om revisorn kompletterar svårbedömd information med verifierbar information samt att etablerade metoder för GC-bedömningar infördes. Revisionskvalitén inom stora byråer är inte homogen, vilket kan bero på att de enskilda byråerna inom kategorin använder olika arbetssätt, som medför kvalitetsskillnader. / The international accuracy of Going Concern-warnings (GC-warnings) is as low as 40 percent, although studies show the accuracy is even lower in Sweden, under 20 percent. The four biggest accounting firms in the world advertise their knowledge of industry and a number of studies say that they have higher audit quality than the smaller firms. Meanwhile there are studies that claim that there are no differences in quality between them and the smaller firms. In this study we aim to test if the large firms have higher auditing quality than the medium and small firms and to test if there is any difference within the three categories. We measure quality as GC-warnings and a remark on financial stress (a remark on the equity being lower than 50 percent of the share capital). The study is quantitative and our data consists of 4718 limited companies, and 1809 financially stressed limited companies, which went bankrupt 2010. We measured the GC-warning accuracy to 17 percent and the remark on financial stress to 82 percent by using a Chi square test. We used the same test but added P-value to check the strength on the rest of the results. There is a very strong connection between the share of GC-warnings and the size of the accounting firm. There is also a very strong connection between the share of GC-warnings and the different firms within the large category. However there was only a weak connection between the different firms within the medium size and no connection at all within the small category. There is no connection at all between remarks on financial stress and either the firm size or within the firm size categories. According to our results, large audit firms have higher audit quality than medium and small firms concerning GC-warnings, but there are no differences between and within the categories concerning remarks on financial stress. We also find that quality concerning GC-warnings is not homogeneous between the different audit firms within each category. Our conclusions are that the accuracy on GC-warnings is low but it could increase if the auditors complement imponderable information with verifiable information and if methods for GC-judgments were established. The audit quality within large firms is not homogeneous which may be due to that the different audit firms within the categories use different ways to work, which causes differences in audit quality.

Finansiell information ska vara kvalitetssäkrad och ligga till grund för ekonomiskt beslutsfattande för intressenter. En del av denna information berör revisorns åtagande att bedöma ett bolags fortlevnadsförmåga, going concern, och yttra sig kring detta. Tidigare har två steg identifierats i processen att utfärda going concern yttranden men forskare på området menar att det är nödvändigt att lägga till ett tredje steg; med vilken tydlighet yttrandet formuleras. Vad som påverkar utfärdandet och formuleringen av yttranden är oklart men vissa forskare menar attnär klienter är finansiellt stressade utfärdas going concern yttranden och ju mer finansiellt stressat ett bolag är, desto tydligare formulerar revisorn sitt yttrande. I dagsläget saknas en standard för hur svenska revisorer exakt ska formulera sina yttranden. Revisorerna har därmed makten att påverka hur intressenterna uppfattar ett bolags going concern.Syftet med studien var att utforska hur tydligt svenska revisorer formulerar going concern yttranden i konkursbolags senaste revisionsberättelse, samt identifiera hur olika typer av indikatorer på finansiell stress påverkar tydligheten i revisorernas formuleringar av going concern yttranden. Urvalsramen utgjordes av samtliga svenska bolag som gått i konkurs under tidsperioden januari-september år 2014. 4443 bolag undersöktes varav 358 uppfyllde kraven för studien och utgjorde därmed grunden för analys och slutsats. Resultatet framställdes genom ordinal logistisk regression och visar att svenska revisorer i hög utsträckning formulerar tydliga going concern yttranden och att vissa indikatorer på finansiell stress har en påverkan påtydligheten i going concern yttrandena. Studien visar att tre indikatorer på finansiell stress – eget kapital understiger halva aktiekapitalet, underskott i balanserade vinstmedel och långfristiga skulder dividerat med totala tillgångar – inverkar på tydligheten i going concern yttrandena. / Financial information is supposed to be quality assured and form the basis foreconomic decision-making for stakeholders. Some of this information affects the auditor's obligation to assess a company's survival skills, going concern, and to speak about this. Previously, two steps has been identified in the process to issue a going concern opinion but researchers in the field believe that it is necessary to add a third stage; the clarity with which the opinion is formulated. What affects the decision to issue a going concern opinion and the formulation of these opinions is uncertain, but some scholars believe that when clients are financially stressed more opinions are issued. Furthermore they believe that the more financially stressed a company is the more clearly the auditor's opinion is formulated. In the current situation is no standard for how Swedish auditors exactly should formulate their opinions. The auditors thus have the power to influence how stakeholders perceive a company'sgoing concern.The purpose of this study was to explore how clearly Swedish auditors formulates going concern opinions in the bankrupt company's latest audit report, and identify how different types of indicators of financial stress affects the clarity of the auditors formulations. The sampling frame consisted of all Swedish companies that have gone bankrupt during the period from January to September of 2014. 4443 companies were examined of which 358 met the criteria for the study and thus constituted the basis for the analysis and conclusion. The result was produced by ordinal logistic regression and show that Swedish auditors largely formulates clear going concern opinions and some indicators of financial stress has an impact on the clarity of thegoing concern opinions. The study shows that three indicators of financial stress ”equity is less than half the share capital, deficit in retained earnings, long-term debt divided by total assets” affects the formulation of going concern opinions. / <p>2016-06-03</p>

Ett bolags finansiella rapportering är en viktig informationskälla för dess intressenter. När en revisor granskar ett bolags finansiella situationen ger det en kvalitetssäkring som kan vara avgörande för intressenternas beslutsfattande. Dock har ett antal revisionsskandaler, såsom Enronskandalen, lett till att revisionskvaliteten har ifrågasatts. Det första steget i revisionen är att identifiera om det råder tvivel om ett bolags fortlevnad, det andra steget är att avgöra om revisorn ska yttra sig angående going concern. Om ett bolag möter finansiell problematik kan det anses vara finansiellt stressat vilket kan ge revisorn incitament att utfärda ett going concernyttrande (GCY) och olika indikatorer på finansiell stress kan påverka yttrandets träffsäkerhet. Ytterligare en aspekt som kan påverka träffsäkerheten i ett GCY är enligt tidigare forskning revisorns byråtillhörighet där skillnader kan förekomma mellan grupperna Big 4 och non-Big4. Dock har det påvisats att Big 4 och non-Big 4 inte är homogena grupper.Syftet med denna studie var att beskriva och analysera skillnader i träffsäkerhet vid utfärdandet av GCY bland bolag som sedermera drabbats av konkurs, dels vid förekomsten av finansiell stress och dels kopplat till skillnader beroende på revisorns byråtillhörighet. Studiens urvalsram utgjordes av samtliga reviderade bolag som drabbats av konkurs mellan januari-september år 2014. 1 407 av dessa konkursdrabbade bolag ingick i datainsamlingen då de uppfyllde premisserna för studien. I resultatet presenteras träffsäkerheten i utfärdade GCY och hur det kan kopplas till olika indikatorer på finansiell stress, korrelationen mellan ett GCY och indikatorer på finansiell stress samt hur träffsäkerheten i utfärdade GCY och olika indikatorer på finansiell stress kan kopplas till byråtillhörighet. Dataanalysen inkluderade binär logistisk regression, ordinal logistisk regression och korrelationsanalys. Studien påvisade att finansiell stress har en positiv påverkan på träffsäkerheten i ett GCY. Vidare påvisade studien en störreträffsäkerhet bland Big 4 än bland byråer tillhörande gruppen non-Big 4. Studien påvisade även skillnader inom båda dessa grupper varvid andra egenskaper hos revisionsbyråerna än dess storlek tycks ha en inverkan på träffsäkerheten. / A company's financial reports is an important source of information for its stakeholders. As an auditor reviews a company's financial situation it gives a seal of quality to it which could be critical for the stakeholders in their decision making. However, a number of auditing scandals, such as the Enron scandal, has led to the quality of the audit being questioned. The first step ofthe audit is to review a company's financial information and to identify if there are doubts about its survival, the second step is to determine if there is a need to issue a going concern opinion (GCO). A company facing financial problems can be considered financially distressed which can give the auditor an incentive to issue a GCO and different indicators of financial distresscan affect the accuracy of the GCO to different degrees. According to previous research, the auditors’ bureau affiliation can also be an aspect affecting the accuracy of a GCO and the accuracy can differ between the groups Big 4 and non-Big 4. However, in previous research it has been demonstrated that Big 4 and non-Big 4 are not homogenous groups.The purpose of this study was to describe and analyse differences in the accuracy of issued GCO’s among companies that later was affected by bankruptcy as financial distress occurred and also linked to differences depending on the auditor’s bureau affiliation. The study's sampling frame consisted of all audited companies affected by bankruptcy between January-September in 2014. 1 407 of these companies were used for the data gathering as they met the premises set for the study. The result presents the accuracy of issued GCO’s and how it can be linked to various indicators of financial distress, the correlation between a GCO and indicators of financial distress and how the accuracy of an issued GCO and various indicators of financial stress can be linked to bureau affiliation. This was conducted by using binary logistic regression, ordinal logistic regression and correlation analysis. The study showed that financial distress has a positive impact on the accuracy of a GCO. Furthermore, the study showed an increased accuracy for Big 4 in comparison to non-Big 4. The result also demonstrated thatdifferences within these groups exists whereby other characteristics of the bureau can have an impact on the accuracy of a GCO, rather than size. / <p>2016-06-03</p>