Pricing of audit fees is based on several factors that are assignable both to the professional pricing and the strategic pricing. There are few studies that have observed whether gender can affect the audit fee and the differences in characteristics identified in previous studies underlie gender impact. The purpose of the study is to explain whether any correlation between gender and audit fees exists and the study is based on the gender of the signatory auditor, the gender composition of the board of the audit firm and the CEO of the audit firm. The theories that promote the study are: agency theory, socialization theory regarding gender role and social role theory and they are relevant because the agency theory can be connected to the audit fee while the other two can be linked to differences in characteristics between men and women. A survey of all Swedish companies listed on the Nasdaq Nordic lists for small, medium and large companies has been executed. The method used for collecting data is document study, where the annual reports of the companies have been used. The conclusion of the study is that the gender of the signatory auditor, the proportion of women in the audit firm's board and the gender of the CEO's are unlikely to affect the audit fee. A contribution to future research is to study the audit team and the auditor responsible, who in practice is more involved in the auditing. / Prissättning av revisionsarvode bestäms utifrån en rad faktorer som är hänförliga både till den professionella prissättningen och den strategiska prissättningen. Få studier har tidigare studerat om kön kan vara ytterligare en faktor som inverkar på revisionsarvodet och de skillnader i karaktärsdrag som identifierats i tidigare studier ligger till grund för könets påverkan. Syftet med studien är att förklara om det föreligger något samband mellan kön och revisionsarvodet, där studien utförs utifrån den påskrivande revisorns kön, könssammansättningen i revisionsbyråns styrelse samt revisionsbyråns VD. De teorier som ligger till stöd för studien är: agentteori, socialisationsteori avseende genderroll samt social rollteori som är relevanta eftersom agentteorin kan kopplas till revisionsarvodet medan de andra två kan kopplas till skillnader i karaktärsdrag mellan kvinnor och män. En totalundersökning av svenska bolag noterade på Nasdaq:s nordiska listor för små, medelstora och stora bolag har genomförts. Metoden som använts för att samla in data är dokumentstudier där bolagens årsredovisningar legat som utgångspunkt.  Slutsatsen som kan dras av studien är att den påskrivande revisorns kön, andel kvinnor i revisionsbyråns styrelse samt könet på revisionsbyråns VD sannolikt inte har en inverkan på revisionsarvodet. Ett bidrag till framtida forskning är att studera revisionsteamet och den ansvarige revisorn som i praktiken är mer involverad i utförandet av revisioner.

Efter flertalet revisionsskandaler under åren har det blivit populärt att kritisera revisorn och ifrågasätta kvaliteten på den utförda revisionen. Revisorn har ett ansvar att informera om det finns väsentliga osäkerheter kring ett företags förutsättningar för fortsatt drift och att utfärda en fortlevnadsvarning innebär en hel del tuffa beslut och bedömningar. Dock finns det faktorer som kan påverka revisorns agerande så som revisorns närhet till klienten, byråtillhörighet och risken för rättsliga åtgärder. Tidigare studier har även visat på att det finns skillnader i revisionskvaliteten mellan män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka hur olika faktorer påverkar revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning och därmed se vad det har för påverkan på revisionskvaliteten. Syftet är även att undersöka eventuella skillnader som finns i den svenska kontexten jämfört med tidigare studier i andra länder. För att undersöka sambandet genomfördes en kvantitativ studie där årsredovisningar och revisionsberättelser från svenska konkursdrabbade företag studerades. Studiens resultat visar på att det finns ett samband mellan finansiell stress och revisorns utfärdande av fortlevnadsvarning men dock gick det inte att påvisa något samband för variablerna kön, byråtillhörighet och ålder på företag. Resultatet visar även att revisionskvaliteten och utfärdandet av fortlevnadsvarningar i Sverige skiljer sig från andra länder. / After a numerous audit scandals over the years, it has become popular to criticize the auditor and question the audit quality. The auditor has a responsibility to inform if they have significant doubts about the continuity of a company. The issuing of a going-concern involves a lot of tough decisions and assessments for the auditor. However, there are factors that may affect the auditor’s actions such as the auditor’s closeness to the client, audit firm and the risk of legal action. Previous studies have also shown that there’s a difference in audit quality between men and women. The purpose with this paper is to study how different factors affect the auditor’s issuance of a going-concern and thus see how it affects the audit quality. The purpose is also to study any differences that exist in the Swedish context as compared to previous studies in other countries. To examine the relationship between going-concern and the variables, a quantitative study was conducted in which annual reports and audit reports from Swedish bankrupt companies were studied. The results of the study indicate that there is a relation between financial distress and a going-concern, but it was not possible to detect any relation to variables such as gender, audit firm and the age of the client. The result also shows that the audit quality and the issuance of a going-concern in Sweden differs from other countries.

SAMMANFATTNING Andelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall. Våra data omfattar 3101 aktiebolag, som gått i konkurs år 2010 mellan perioden 01-01 till 08-31. Vi har genom statistiska undersökningar med Chi 2 test kommit fram till att träffsäkerheten för orena revisionsberättelser är 66 procent och GC-varningar ligger på 16 procent. Med hjälp av Chi 2 test och P-värde har vi kommit fram till våra resultat angående sambanden. Vi finner inget som tyder på att kvinnor utfärdar fler orena revisionsberättelser eller GC-varningar än män. Vi finner inte heller något stöd för att auktoriserade revisorer utfärdar fler orena revisionsberättelser än godkända revisorer, men ett visst stöd gällande GC-varningar. Vi ser ett starkt samband mellan räkenskapsåret 12-31 och orena revisionsberättelser men inget samband gällande GC-varningar. Det finns inte heller något samband mellan de sju största revisionsbyråerna i Sverige och orena revisionsberättelser respektive GC-varningar enligt vår studie. Våra slutsatser i studien är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg och vi ifrågasätter om det ska vara revisorers uppgift att utfärda sådana varningar. Om detta fortsatt ligger hos revisorn att bedöma, skulle träffsäkerheten kunna öka om andelen auktoriserade revisorer ökade. En eventuell borttagning av viss lagstiftning kan behövas för att eventuellt öka spridningen på arbetsbörda för revisorer och förbättra revisionens kvalité.