Skandaler inom revisionsprofessionen har lett till en ökad kritik mot revisorer, eftersom deras förmåga att upplysa om problem med fortsatt drift ifrågasattes. I revisionsberättelsen ska revisorn uttala sig om det föreligger tvivel till fortsatt drift, vilket är ett stort ansvar eftersom det handlar om en bedömning av framtida händelser. Forskning visar att bedömningar av fortsatt drift mellan byråer skiljer sig åt beroende på olika faktorer som kan påverka revisorns bedömning. Detta leder till en nyfikenhet för vilka faktorer som kan påverka revisorns bedömning av fortsatt drift. Syftet med studien är att identifiera revisorer i olika revisionsbyråers tillvägagångssätt vid bedömning av fortsatt drift för att skapa en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka en revisors bedömning av fortsatt drift. Studiens ansats är abduktiv där teorin utgår ifrån revisorns bedömning av fortsatt drift, men som vidare innehåller teorier som kan förklara och hjälpa till att tolka hur revisorn fattar sitt beslut om fortsatt drift. För att få ytterligare förståelse har semi-strukturerade intervjuer utförs med auktoriserade revisorer på olika revisionsbyråer. Empirin från intervjupersonerna resulterar i nya iakttagelser i form av de berättelser revisorerna ger om sin kunskap och erfarenhet av fortsatt drift. Slutsatsen av denna studie är att de olika faktorer som påverkar revisorns bedömning av fortsatt drift är byråstorlek, klientportfölj, kunskap, erfarenhet, specialistpersonal, beslutsstöd, användning av beslutsstöd, samt lagar och standarder.

Introduktion: Bedömning av fortsatt drift är ett område som vållar många revisorer bekymmer. Samtidigt är det en fundamental förutsättning för att utföra revision av hög kvalitet. Tidigare studier inom området har studerat fenomenet utifrån sekundärdata. Denna studie ämnar att använda sig av primärdata utifrån alternativ forskningsmetod för att komplettera tidigare studier ur en svensk kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara skillnaderna i revisorns bedömning av fortsatt drift. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. En tvärsnittsdesign har använts och empirin har samlats in från auktoriserade revisorer genom en enkätundersökning. Detta har kompletterats med kvalitativ data som har samlats in genom uppföljningsintervjuer. Slutsats: Studiens resultat indikerar att revisorer är en homogen grupp och att det finns ett antal bakomliggande faktorer som är avgörande vid bedömning av fortsatt drift, såsom dialog med klienten och tillgång till klientens framtidsorienterade lönsamhetsinformation. / Introduction: Going  concern  assessment  is  a  subject  that  causes  many auditors anxiety. At the same time it is a fundamental prerequisite for performing audit of high quality. Previous studies in the field have studied the phenomenon based on secondary data. This study aims at using primary data based on alternative research methods to supplement earlier studies through a Swedish context. Purpose: The purpose of this study is to explain the differences in the auditor’s going concern assessment. Method: The study is based on a quantitative research method with a deductive approach. A cross-sectional design has been used and research data has been collected through auditor’s participation through a survey. This study has been supplemented with qualitative data collected through follow- up interviews Conclusion: The result of the study indicate that auditors are a homogeneous group and that there are a number of underlying factors that are crucial in assessing going concern, such as ongoing dialogue with client and access to the clients future oriented profitability information.