SAMMANFATTNING   Datum:                    2020-06-05   Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola   Författare:              Jesper Hellqvist    Mikael Jakobsson    Mai Nguyen                                  Titel:                        Konkurser och varningar   Handledare:            Esbjörn Segelod     Frågeställningar:     Hur ser träffsäkerheten ut mellan revisorernas fortlevnadsvarningar och de granskade verksamheternas upphörande? Hur ser träffsäkerheten av fortlevnadsvarningar ut bland revisorerna i förhållande till Altmans Z”-modell när det kommer till att förutse konkurser?   Syfte:                         Syftet med denna undersökning är att ta reda på ifall Z”-modellens prognosförmåga skulle kunna förbättra revisorernas träffsäkerhet av fortlevnadsvarningar och på så sätt reducera antalet typ 2-fel bland revisorer. Studien avser även att underlätta för intressenter genom en mer korrekt signalering och minskad informationsasymmetri från revisorernas sida.    Metod:                       Studien har använt sig av den kvantitativa forskningsstrategin och har en deduktiv forskningsansats. Studien har utifrån årsredovisningar använt sig av Z”-modellen samt granskat fortlevnadsvaringar tagna från 184 små konkursdrabbade företag. Studiens forskningsdesign består av både en tvärsnittsdesign och en longitudinell design eftersom datainsamlingen har baserats på både specifika tidpunkter men även för att mätningarna studerat utvecklingen över tid samt under flera upprepade mätningar. Studiens forskningsmetod har utgjorts av en innehållsanalys för att möjliggöra i vilken utsträckning revisorerna har valt att utfärda fortlevadsvarningar i revisionsberättelsen.   Slutsats:                    Träffsäkerheten mellan revisorernas fortlevnadsvarningar och de granskade verksamheternas upphörande uppgick till 34 procent. Det innebär att revisorerna begått ett typ 2-fel i 66 procent av fallen. Träffsäkerheten av Altmans Z”-modell uppgick under samma tidsperiod till 60 procent. Z”-modellen har därmed haft en betydligt högre träffsäkerhet när det kommer till att förutse ifall ett företag kommer att gå i konkurs i förhållande till revisorerna. Anledningen till revisorernas låga träffsäkerhet kan bero på flera orsaker, bland annat att de väger in för många icke-finansiella faktorer vid bedömningen men även att de är oroade för hur deras relation till företaget kommer att påverkas.

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsberättelse bör intressenter och företag ha förtroende för. Revisorn ska vara en oberoende länk mellan intressenter och företag. Läsaren förväntar sig finna eventuella ekonomiska problem i årsredovisningen. Detta är dock inte alltid fallet. Det är viktigt att revisorerna kan göra en pålitlig bedömning över företagets möjligheter till fortsatt drift. Beslut om going concern-varning måste grunda sig på oberoende och god kunskap om företagets situation. En felaktig going concern-varning kan orsaka problem och intäktsbortfall för både företaget och revisionsbyrån. Intressenterna kan förlora förtroendet för företaget och företaget kan i sin tur byta revisor. Studien fokuserar på huruvida revisorerna kan vara sparsamma med att utge going concern-varning för att inte riskera att förlora företaget som klient och därmed förlora revisionsintäkter. Därför undersöker studien om det finns ett samband mellan förlorade revisionsarvoden och utfärdandet av en första going concern-varning bland svenska företag. Studien vill också visa ifall en going concern- varning ökar sannolikheten för konkurs den s.k. självuppfyllande profetian. Ett bidrag till tidigare forskning är att studien beaktar revisionsuppdragets längd i förhållande till going concern-varning. Från databasen Affärsdata har 432 företag selekterats ut från bokslutsåret 2009. Av dessa hade 216 erhållit en going concern- varning. Denna testgrupp har sedan jämförts med en kontrollgrupp med samma antal som varit finansiellt stressade men inte erhållit någon varning. Studien har använt SPSS som statistiskt program för att kunna göra önskade beräkningar. Studiens resultat visar at det finns ett samband mellan en första going concern-varning och revisorbyte. Studien visar också att längden på revisionsuppdraget påverkar benägenheten att ge en going concern-varning. Däremot finner undersökningen inte något belägg för den s.k. självuppfyllande profetian. / The information that the auditor provides in their audit report should be valid in the eyes of the stakeholders of the company. The auditor should be the independent link between the company and its stakeholders. When reading the audit report, one expects to find all the possible economic problems identified in it, however this is not always the case. It is crucial that the audit of a company’s going concern is reliable. Decisions regarding going concern-modified opinions should be independent and be based on valid information regarding the company’s economic situation. One faulty going concern-modified opinion can set off a whole range of issues and revenue loss for both the company and the audit firm. Consequently stakeholders can lose their trust in the company resulting in a change of audit firm. This thesis is focused on whether or not auditors might be reluctant to hand out going concern-modified opinions in fear of losing a client and the revenue associated with it. Therefore, the thesis investigates whether or not there is a relationship between lost revenue and the first instance of issuing a going concern-modified opinion for Swedish companies. This thesis is also investigating whether the issuance of a going concern-modified opinion will increase the possibility of the company going bankrupt, the so-called self-fulfilling prophecy. A contribution to the previous research regarding the going concern issue is the consideration of audit tenure. We have used 432 companies with fiscal year 2009 extracted from the database Affärsdata. Out of this selection, 216 had been issued a going concern-modified opinion. This test group is then compared to the control group with the same number of companies that were identified as financially distressed but without receiving a going concern- modified opinion. The thesis has used the statistical program SPSS to complete the calculations needed to complete the analysis. The result shows a positive relationship between the first going concern-modified opinion and the change of audit firms. The period of time the auditing requires also effects the predisposition to issue a going concern-modified opinion. However the study was unable to find any statistical evidence for the so-called self-fulfilling prophecy.