Regeringsuppdraget Tillsammans mot brott har ökat prioriteringen av och intresset i myndighetssamverkan. Detta utgör bakgrunden till Operation Klöver där åtta olika aktörer var involverade; Polismyndigheten, Tullverket, Kronofogden, Arbetsmiljöverket, Miljöförvaltningen, Skatteverket, Räddningstjänsten Nordväst samt Försäkringskassan. Men risken med samverkan är att sådana arbetsformer initieras som ett rent egenvärde och utan att ta hänsyn till de nödvändiga förutsättningarna för att samverkan ska ha ett förväntat brottsbekämpade och brottsförebyggande genomslag. Denna studie är en mål-processutvärdering av Operation Klöver. Syftet är att ge de aktörer som är involverade i Operation Klöver en översikt av deras arbete gentemot operationens andra mål, att utveckla myndighetssamverkan. Förhoppningen är att deras arbetsformer kan utvecklas för att om möjligt bli mer ändamålsenlig samt att deras gemensamma brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete kan utvecklas och fortsätta även i framtiden. Frågeställningarna är: Vad finns det för riktlinjer eller förutsättningar för samverkan hos de olika aktörerna? samt Hur har de involverade aktörerna upplevt att samverkan har fungerat före, under och efter Operation Klövers genomförande? Resultatet från denna utvärdering visar att aktörerna har väldigt goda förutsättningar för samverkan samt att alla aktörer varit nöjda med varandras arbete samt är positiva till framtida myndighetssamverkan. / The government assignment Tillsammans mot brott has increased the prioritization of and interest in inter-agency collaboration. This forms the background to Operation Klöver where eight different swedish actors were involved; the Police, Customs, Enforcement officer, Work-environment authority, Environmental administration, Tax agency, Northwest rescue service and the Social Insurance Agency. The risk with these kinds of collaborations is that such forms of work are initiated as a pure intrinsic value and without taking into account the necessary conditions needed for their collaboration to enhance their crime-fighting and crime prevention rather than inhibit it. The purpose of this goal-process evaluation is therefore to give the actors involved in Operation Klöver an overview of their work in relation to the operation's second goal, to develop inter-agency collaborations. The hope is that their workmethods can be developed to, if possible, become more suitable for its purpose and that their crime-fighting and crime prevention can be developed and continued in the future. The central queries are: What are the guidelines or conditions for collaboration between the various actors? and How have the involved actors experienced that the collaboration has worked before, during and after Operations Klöver’s implementation? The results from this show that the actors have very good conditions for collaboration and that all actors have been satisfied with each other's work and are positive about future inter-agency collaboration.

Submitted by Priscila Oliveira (priscila.b.oliveira@ufes.br) on 2016-07-12T12:40:28Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) cp128327.pdf: 6590453 bytes, checksum: 5654758329fe7af83bec07339d8a3ffb (MD5) / Approved for entry into archive by Patricia Barros (patricia.barros@ufes.br) on 2016-08-15T18:10:11Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) cp128327.pdf: 6590453 bytes, checksum: 5654758329fe7af83bec07339d8a3ffb (MD5) / Made available in DSpace on 2016-08-15T18:10:11Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) cp128327.pdf: 6590453 bytes, checksum: 5654758329fe7af83bec07339d8a3ffb (MD5) / Business process modelling basically comprises an activity whose main goal is to provide a formalization of business processes in an organization or a set of cooperating organizations (Recker, et al., 2006) (van der Aalst, et al., 2003). By modelling an organization’s business processes, it is possible to capture how the organization coordinates the work and resources with the aim of achieving its goals and strategies (Sharp, et al., 2001). Since business processes and goals are intrinsically interdependent, establishing an alignment between the process and the goal domains arises as a natural approach. This thesis reports on a real-life exploratory case study in which we investigated the relationship between the elements of the enterprise (modeled in the ARIS framework) and the goals (modeled in the Tropos framework and modeling language) which are attained by these elements. The case study has been conducted in the Rheumatology Department of a University Hospital in Brazil. In the course of the case study, we have identified the need of splitting this effort into three phases: the elicitation phase (in which goal models and business process models are captured from the organizational domain), the harmonization phase (in which the goal domain is structured for alignment according to the business processes structures that will support it) and the alignment phase (in which the relationships between the goal domain and the elements of the organizational domain are established). In order to investigate the relation between goals and enterprise elements, we propose an ontological account for both architectural domains. We recognize the importance in considering the business process as the means for implementing an enterprise’s strategy, but we do not exclude the remaining enterprise elements. Furthermore, we are concerned with both the identification of the relationships and with a classification for their nature.

Bakgrund och problemdiskussion: Globala utmaningar och förändrade förutsättningar har bidragit till att hållbarhetsbegreppet har fått en större betydelse och genomslag i samhällsdebatten, vilket har medfört att fler verksamheter inkluderar hållbarhet i arbete. En följd av förändringarna som orsakats av uttömning av naturresurser, klimatförändringar och en ojämlikhet i världen, är att företag tvingats till att utforma och betrakta nya styrmetoder för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Således har hållbarhetsbegreppet integrerats i företagens verksamhetsstyrning allt mer, både med syftet att skapa värde för intressenter, men även för samhället i stort. Begreppet hållbarhet är komplext, vilket medför utmaningar när hållbarhet ska integreras i verksamheter. En utmaning som belyses är balansen mellan hållbarhetsdimensionerna samt hur dessa ska integreras i verksamhetsstyrningen genom att använda hållbarhetsmål. Tidigare forskning har inte belyst hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen genom användandet av hållbarhetsmål, därav ämnar denna studie att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrning genom att analysera hur stora svenska företag praktiskt upprättar och följer upp mål för att styra mot hållbarhet. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en intervjustudie där nio svenska företag harintervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuform. Data har även samlats in genom att information inhämtats från de medverkande företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt hemsidor. Studiens urval har baserats på Sustainable brand index officiella rapport. Slutsats: Denna studie studie visar hur processen kring integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen med hjälp av hållbarhetsmål och mått kan gå till. Inom processen identifierades sex steg, vilka är förankrade inom processen för hållbarhetsmål, vilka var identifiera hållbarhetsområden, skapa ägandeskap, fastställa ambitionsnivå, fastställa hållbarhetsmål och utarbeta plan, följa upp, förbättra och utveckla arbetet. Vidare har denna studie bidragit med nya implikationer gällande utmaningar i integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen, vilka avser datatillgång, tid och en ny insikt kring den praktiska utmaningen med att finna en balans mellan hållbarhetsdimensionerna, då den ekonomiska aspekten hanteras separat. / Background and problem: Global challenges and changing conditions have contributed to the concept of sustainability gaining greater significance and impact in the public debate, which has meant that more activities include sustainability at work. As a result of the changes caused by the depletion of natural resources, climate change and inequality in the world, companies have been forced to design and consider new business management tools in order to remain competitive. Thus, the concept of sustainability has been increasingly integrated into companies' operational management, both with the aim of creating value for stakeholders, but also for society as a whole. The concept of sustainability is complex, which poses challenges when sustainability is to be integrated into businesses. A challenge that is highlighted is the balance between the sustainability dimensions and how these are to be integrated into business management by using sustainability goals. Previous research has not previously shed light on howsustainability is integrated into business management through the use of sustainability goals, hence this study intends to investigate this. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how sustainability is integrated into business management by analyzing how large Swedish companies practically establish and follow up goals to steer towards sustainability. Method: This study is based on qualitative research and applies an abductive approach. The data collection took place through an interview study where nine Swedish companies were interviewed based on a semi-structured form of interview. Data has also been collected by gathering information from the participating companies' annual reports, sustainability reports and websites. The study selection was based on the Sustainable brand index official report. Conclusions: This study shows how the process of integrating sustainability into business management with the help of sustainability goals and measures can take place. Within this process, six steps were identified, which are anchored in the process for sustainability goals, which were to identify areas of sustainability, create ownership, determine the level of ambition, set sustainability goals and prepare plans, follow up, improve and develop the work. Furthermore, this study has contributed with new implications regarding challenges in the integration of sustainability in business management, which relate to data availability, time and a new insight into the practical challenge of finding a balance between the sustainability dimensions, when the economic aspect is handled separately.