I ett modernt samhälle har icke-militära medel blivit en av hybridkrigföringens viktigaste delar. Stater kan utsättas för samordnade hybrida angrepp som kan få krigsliknande konsekvenser utan att militära medel används. Samtida forskning har ett militärt perspektiv av hybridkrigföring trots att det är de brottsbekämpande myndigheterna som har det betydande ansvaret och som står i frontlinjen för att möta hybrida hot. Studiens syfte är att bredda förståelsen och perspektivet av hybridkrigföring genom att analysera brottsbekämpande myndigheter och specifikt Polismyndighetens förståelse och roll. Studien har en induktiv ansats och empiriskt material har inhämtats genom intervjuer med stöd av strategiskt urval och analyserats genom tematisk analys. Hybridhot ingår implicit i polisens uppdrag och med anledning av en förändrad hotbild har de en organisation som är bättre rustad än tidigare att möta hybrida angrepp. Studien styrker tidigare forskning om att hybrida hot behöver mötas med en allomfattande strategi och att det kan behövas olika strategier mot hybridkrigföring kontra hybridhot. Med stöd i Polislagen har polisen förmågor som utgör en stark grund att möta hybrida hoti fred som krig. För att bekämpa hybrida hot ser Polismyndigheten behovet av att inte särskilja på inre motyttre säkerhet. Den totala säkerheten anser de upprätthålls genom ett brett och fördjupat samarbete nationellt som transnationellt. Studien belyser Polismyndighetens nuvarande förståelse och kapacitet i arbetet mot hybrida hot. Studienbidrar till forskningen genom att öka kunskaperna om hybridkrigföring och hybridhot genom att tillföra ett polisärt perspektiv.

Regeringsuppdraget Tillsammans mot brott har ökat prioriteringen av och intresset i myndighetssamverkan. Detta utgör bakgrunden till Operation Klöver där åtta olika aktörer var involverade; Polismyndigheten, Tullverket, Kronofogden, Arbetsmiljöverket, Miljöförvaltningen, Skatteverket, Räddningstjänsten Nordväst samt Försäkringskassan. Men risken med samverkan är att sådana arbetsformer initieras som ett rent egenvärde och utan att ta hänsyn till de nödvändiga förutsättningarna för att samverkan ska ha ett förväntat brottsbekämpade och brottsförebyggande genomslag. Denna studie är en mål-processutvärdering av Operation Klöver. Syftet är att ge de aktörer som är involverade i Operation Klöver en översikt av deras arbete gentemot operationens andra mål, att utveckla myndighetssamverkan. Förhoppningen är att deras arbetsformer kan utvecklas för att om möjligt bli mer ändamålsenlig samt att deras gemensamma brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete kan utvecklas och fortsätta även i framtiden. Frågeställningarna är: Vad finns det för riktlinjer eller förutsättningar för samverkan hos de olika aktörerna? samt Hur har de involverade aktörerna upplevt att samverkan har fungerat före, under och efter Operation Klövers genomförande? Resultatet från denna utvärdering visar att aktörerna har väldigt goda förutsättningar för samverkan samt att alla aktörer varit nöjda med varandras arbete samt är positiva till framtida myndighetssamverkan. / The government assignment Tillsammans mot brott has increased the prioritization of and interest in inter-agency collaboration. This forms the background to Operation Klöver where eight different swedish actors were involved; the Police, Customs, Enforcement officer, Work-environment authority, Environmental administration, Tax agency, Northwest rescue service and the Social Insurance Agency. The risk with these kinds of collaborations is that such forms of work are initiated as a pure intrinsic value and without taking into account the necessary conditions needed for their collaboration to enhance their crime-fighting and crime prevention rather than inhibit it. The purpose of this goal-process evaluation is therefore to give the actors involved in Operation Klöver an overview of their work in relation to the operation's second goal, to develop inter-agency collaborations. The hope is that their workmethods can be developed to, if possible, become more suitable for its purpose and that their crime-fighting and crime prevention can be developed and continued in the future. The central queries are: What are the guidelines or conditions for collaboration between the various actors? and How have the involved actors experienced that the collaboration has worked before, during and after Operations Klöver’s implementation? The results from this show that the actors have very good conditions for collaboration and that all actors have been satisfied with each other's work and are positive about future inter-agency collaboration.