The field of knowledge in project management has developed strongly in recent years, but it is rarely explained that a project succeeds without encountering one or more problems along the way. There can also be delays or overruns of the budget, but also about the projects being carried out according to expectations that have been set for the project. This is something that is described as costly for companies and will be negatively affected by the project. One of the reasons why a project faces these problems is that the project manager has not managed to identify the internal and external risks that could conceivably affect the outcome of the project negatively and has also not managed to implement successful strategies that proactively and reactively manage these. Project managers need help finding ways to identify potential future problems and to deal with them both proactively and reactively. Since previous studies have mainly focused on the reactive part and both parts are needed to be able to manage the changing and uncertain environment the project is in and thus minimize the risk of the project failing, this study examines whether there is a relationship between the degree of use of proactive and. reactive strategies and project performance. The study is therefore based on a quantitative method where the data collection took place through a quantitative survey where the respondents were people who worked within projects with knowledge of the development of proactive and reactive strategies as well as knowledge of the project's achievements. The result showed that the regression model was not significant. The conclusion is that there is no support for proactive and reactive strategic flexibility together in predicting project performance.Furthermore, the results of planning, structure, risk analysis, and environmental analyses, setting up a longer timetable, and preparing for multiple solutions were considered to be mainly used as proactive strategies. Furthermore, for an agile and flexible way of working, status reports and reconciliations as well as openness and transparency were used as reactive strategies. / Kunskapsområdet inom projektledning har utvecklats kraftigt senaste åren men det förklaras sällan som att ett projekt lyckas utan att stöta på ett eller flera problem på vägen. Det kan handla om förseningar eller överskridande av budget men också om att projekten inte uppnår de förväntningar som satts på projektet. Det här är något som beskrivs kostsamt för företag och som beskrivs påverka utfallet av projektet negativt. En av orsakerna till att ett projekt bemöter dessa problem är att projektledare inte har lyckats identifiera de interna och externa risker som kan tänkas påverka utfallet av projektet negativt och har heller inte lyckats implementera framgångsrika strategier som proaktivt och reaktivt hanterar dessa. Projektledare behöver därför hjälp med att hitta sätt att identifiera potentiella framtida problem och att hantera dessa både proaktivt och reaktivt. Eftersom tidigare studier främst har fokuserat på den reaktiva delen och båda delarna behövs för att kunna hantera den föränderliga och osäkra miljön projektet befinner sig i och därmed minimera risken att projektet misslyckas, undersöker denna studie om det finns ett samband mellan grad av användning av proaktiva respektive reaktiva strategier och projektprestation. Studien baserades därför på en kvantitativ metod där insamlingen av data skedde genom en kvantitativ enkätundersökning där respondenterna var personer som arbetade inom projekt med kunskap om utveckling av proaktiva och reaktiva strategier samt kännedom om projektens prestationer. Resultatet visade att regressionsmodellen inte var signifikant. Slutsatsen är att det inte ges något stöd för att proaktiv och reaktiv strategisk flexibilitet tillsammans predicerar projektprestation. Vidare visade resultatet att planering, struktur, riskanalyser och omvärldsanalyser, sätta upp en längre tidsplan och förbereda för flera lösningssätt ansågs främst användas som proaktiva strategier. Vidare användes främst ett agilt och flexibelt arbetssätt, lägesrapporter och avstämningar samt öppenhet och transparens som reaktiva strategier.