Denna rapport undersöker hur regionnät i stort är uppbyggt för att få en förståelse för strukturen i näten. Rapporten innefattar en kort teoribeskrivning om vad åska är samt åsknedslagens inverkan på näten. En geografisk undersökning av regionnätens luftledningars placering i förhållande till åsknedslagsfrekvens och åskstörningsfrekvens har analyserats i rapporten. Detta arbete vill Vattenfall ha gjort för att idag tar de inte åsknedslagfrekvensens geografiska lokalisering i beaktande vid nybyggnation eller modernisering av elnäten. Det kan ses tendenser till att det blir en förändrad bild över hur åskan slår ner i Sverige, det har kopplats till klimatförändringar som sker runtom i världen. Åskstörningar i elnäten är idag en viktigare faktor, då samhället har blivit mer beroende av en störningsfri leverans av el. Detta visar sig främst inom industrisektorn, men även i andra sektorer som till exempel serverhallar. Det har även blivit hårdare krav från Energimarknadsinspektionen sedan avregleringen 1996. I arbetet används en anläggningsdatabas för att hitta placering och störningshistorik inom Regionnät. Även SMHI:s kartor och data används för att ta fram åskhistoriken i Sverige. Resultatet presenteras med framförallt grafer över de olika områdena som hanteras. Vidare studier som föreslås är att undersöka vilka lösningar som är ekonomiska då det finns många olika lösningar med olika kostnader och hur bra de motverkar åskans inverkan. / This report examines how regional grid are built to gain an understanding of the grid’s structure. The report includes a brief theoretical description of what thunder is and the impact on the grid a thunderbolt has. A geographical study of the location of the regional grid's overhead lines in relation to the lightning strike frequency and lightning interference frequency. Vattenfall wants this work done because today they do not consider the geographical location of the lightning strike frequency in new construction or modernization of the electricity grid. There is a tendency to see a changed view of how the thunderstorm is striking in Sweden, it has been linked to climate change that is happening around the world. Lightning interference have also become more critical in the electricity grid, as society has become more dependent on an uninterrupted supply of electricity. This is mainly in the industrial sector, but also in other sectors such as server halls. There have also been stricter demands from the Energimarknadsinspektionen since the deregulation in 1996. In the work, a program was used to find location and disturbance history within the regional grid. SMHI's maps and data are also used to collect the location of thunderstorm history in Sweden. The results are presented with graphs of the different areas being managed. Further studies that are proposed are to investigate which solutions are economical as there are many different solutions with different costs and how well they counteract the impact of thunder.

The electrical transmission and distribution grid play a vital role in reaching the Paris agreement by electrification of society. Although the climate impact of electricity production is well documented, the climate impact of the distribution of electricity has only been investigated in a few previous studies. Therefore, this study aims to present the carbon footprint of the distribution grid in Sweden. The study has developed a tool to map the carbon footprint by applying a case study of an electrical grid company in Sweden. The tool includes activities in the company’s value chain associated with material production, installation, usage, maintenance, transportation of the electrical grid and office activities during one year in an electrical grid company. The tool was developed in excel by implementing the theoretical framework of the Greenhouse Gas protocol and life cycle assessment. According to the guidelines of the Greenhouse Gas protocol the CO2 emissions were allocated in scope 1, scope 2 and scope 3. Scope 1 includes direct emissions controlled or owned by the company. Scope 2 are emissions from purchased heat and electricity consumed by the company, and scope 3 includes other indirect emissions from the company's activities throughout the value chain. The result shows the carbon footprint of the electrical distribution grid during 2020 was 2,02 kg CO2e per distributed MWh. The total carbon footprint of the distribution company was 54 329 ton CO2e. A majority, 97 % of the CO2e emissions originated from indirect emissions within scope 3, where capital goods stand for 76 % of the company’s total emissions followed by 12 % from fuel and energy rated activities. This result indicates the importance of including indirect emissions when analyzing the carbon footprint of a company’s value chain. Our study also indicates, in line with previous studies, that a majority of the emissions originate from the manufacturing of cables.

Efter att Sundsvall Elnät har förlagt sitt nät under jord har det noterats en stegvis uppgång av den producerade reaktiva effekten från Sundsvall elnät till det överliggande regionnätet. Sundsvall Elnät har en avgiftsskyldighet till överliggande regionnätsinnehavaren i de fall där förbrukningen och inmatningen av reaktiv effekt på 132-kV nivån av transformatorerna vid mottagningsstationerna överskrider ett förutbestämt tröskelvärde. Priset för denna producerade reaktiva effekt överstiger kostnaden för förbrukning av reaktiv effekt till det överliggande nätet. Denna utveckling startade med mottagningsstation M4 för ett antal år sedan. Sundsvall Elnät har sex mottagningsstationer, och under de föregående åren har den producerade reaktiva effekten stigit alltmer, även för de övriga mottagningsstationerna. Det finns ett tilltagande bekymmer inom Sundsvall Elnät AB om hur denna utveckling kommer att fortskrida under det nästa årtiondet. Man önskar förstå vad de ekonomiska följderna kommer att vara och vilka potentiella åtgärder som finns för att motarbeta denna trend.Resultatet som erhållits från examensarbetet tyder på att 11-kV kablarna i Sundsvalls Elnät är den främsta orsaken till ökningen av den producerade reaktiva effekten till regionnätet. Detta fenomen är särskilt tydligt vid mottagningsstation M4, som är mest påverkad och har betydligt längre total kabellängd för 11-kV kablar jämfört med andra mottagningsstationer. Samtidigt har även kundernas bidrag en viss påverkan på den totala reaktiva effekten. Prognosen för framtida trender i det reaktiva effektflödet för mottagningsstation M3 och M4, som presenteras i examensarbetet, indikerar att denna trend kommer att fortsätta om inga åtgärder vidtas. En konsekvens av den ökande produceradereaktiva effekten till regionnätet är att Sundsvalls Elnät kommer att fortsätta att betala avgifter till regionnätsägaren, såvida man inte aktivt motverkar denna ökning. En annan konsekvens är att överproduktion av reaktiv effekt kan leda till tekniska problem, såsom spänningsfluktuationer och instabilitet i nätet. Detta kan i sin tur påverka spänningskvaliteten.Sundsvall Elnät kan förbättra balansen av reaktiv effekt genom att utforska möjligheten att kunder som kompenserar för reaktiv effektförbrukning slutar med denna kompensering under sommarperioden. Genom att vidta denna åtgärd minskar den producerade reaktiva effekten till regionnätet. Det rekommenderas också att undersöka möjligheten att endast ha en transformator i drift under sommaren, då energiförbrukningen är betydligt lägre. Detta skulle resultera i högre effektförluster i transformatorn, vilket i sin tur minskar den producerade reaktiva effekten till regionnätet. En ytterligare förbättringsåtgärd kan vara att installera reaktiveffektkompenseringsutrustning, såsom en shuntreaktor på 11-kV eller 132-kV sidan av transformatorerna i mottagningsstationerna. Denna utrustning skulle direkt kompensera för den reaktiva effekten innan den når regionnätet.

Examensarbete utfördes hos konsultföretaget WSP Group- Stockholm med syftet att identifiera och hitta förläggningsmetoder som underlättar förläggning av kablar idag och i framtiden. Examensarbetet fokuserar bara på regionnät och lokalnät i storstäder men med inslag av stamnät. Detta examensarbete bygger på informationssamling från standarder EBR KJ41:15 kabelförläggning max 145 kV, SS-EN 424 14 37 och Stockholm stad tekniska handbok. Som komplettering till standarderna användes handböcker från olika företag samt gamla examensarbeten. Svar på frågeställningar är baserad på intervjuer med olika aktörer inom branschen så som nätägare, konsuler, och entreprenörer. Genom intervjuerna kom man fram till att rör används i första hand inte för att skydda kablar utan för att kunna passera genom en väg, rör leder till att värmeavledningsförmågan försämras vilket innebär att temperaturen på kabeln stiger och i värsta fall förkortar livslängden på kabeln. Att gå upp i ledararea för kablar är inte möjligt eftersom det är trångt i marken och det krävs mycket plats. Bentonitfyllning är ingen bra metod eftersom det inte finns data på vad som kan hända med bentoniten efter 5 år eller 20 år, och det är svårt att komma åt kablarna och reparera de eftersom bentoniten måste spolas ur. Om bentoniten stelnar kan det bli svårt att komma åt kabeln. Det visade sig att grävning är den enda metoden som används i storstäder eftersom andra metoder kan orsaka skador på befintliga ledningar som ligger i marken. De vanligaste kabelfelen är gräv skador på kablar, det är väldigt lätt att man kommer åt markkablarna vid schaktarbetet. För att kunna bygga ut nätet i framtiden kan man förlägga kablar med större ledningar för att täcka framtida behovet. I de områden där man vet att nätet inte behöver förstärkas kan man förlägga i rör för att underlätta underhållsarbetet i framtiden. Staden måste vara mer tydliga med sina planeringar och säga till att hålla sig till det. Staden måste också ansvara för sin mark och inte låta någon annan ta hand om nätet. Ledningsägarna måste bli bättre på att samförlägga och agera snabbt med att komma ut med detaljer på vart man vill samförlägga för att slippa schakta och störa markägaren flera gånger. Det kommer bli ännu trängre i marken i framtiden och det låter som att man kommer behöva bygga tunnlar. Tunnlar är en dyr infrastruktur och ifall flera aktörer väljer att samförlägga kan kostnaderna för tunnelbyggnation fördelas mellan olika aktörer. OPI kanalisation är också en annan typ av lösning och det är väldigt bra om flera aktörer också kan samförlägga. Idag är man ganska dålig på att samförlägga och det är något som man måste bli bättre på. / The thesis work was carried out at the consulting company WSP Group- Stockholm, with the purpose of identifying and finding installation methods that facilitate the placement of cables today and in the future. The thesis focuses only on regional and local grids but with elements of main grids in major cities. This degree project is based on information gathering from standards EBR KJ41: 15 cabling max 145 kV, SS-EN 424 14 37 and Stockholm City Technical Manual and the differences between them. As a supplement to the standards, different manuals were used by different companies and also past thesis work. Answers to main question and subquery are based on interviews with various actors in the industry such as grid owners, consultants, and entrepreneurs.  The interviews revealed that pipes are used primarily not to protect cables, but to pass through a road. Pipes Installation lead to deterioration of heat dissipation in cables, which means that the temperature of the cable rises and, in the worst case, shortens the life of cable. Walking up the cable wiring area is not possible because it is crowded in the ground and requires a lot of space. Bentonite filling is not a good method because there is no data on what can happen with the bentonite after 5 years or 20 years. It would be difficult to access the cables and repair them because the bentonite must be flushed out. If the bentonite is stiff, it can be difficult to access the cable. It turned out that excavation is the only method used in metropolitan areas because other methods can cause damage to existing wires lying in the ground. The most common cable damages are digging in cables, it is very easy to access the ground cables at the installation work. In order to expand the network in the future, cables with larger wires can be placed to cover future needs. In areas where you know that the network does not need to be strengthened, pipes can be placed to facilitate maintenance work in the future. The city needs to be clear about where the future constructions will be and develop a plan and stick to it. The city must also be responsible for its land and not let anyone else take care of the network. Management owners need to be better at co-ordinating and acting quickly to come up with details on where to co-ordinate to avoid bottleneck and disturbing landowners several times. It seems that tunnels will be a way to go in the future. Tunnels is an expensive infrastructure and if several actors choose to collaborate, the costs of tunnel construction can be divided between different actors. OPI channelization is also another type of solution and it is very good if several players can also collaborate / <p>Godkänd</p>