The electrical transmission and distribution grid play a vital role in reaching the Paris agreement by electrification of society. Although the climate impact of electricity production is well documented, the climate impact of the distribution of electricity has only been investigated in a few previous studies. Therefore, this study aims to present the carbon footprint of the distribution grid in Sweden. The study has developed a tool to map the carbon footprint by applying a case study of an electrical grid company in Sweden. The tool includes activities in the company’s value chain associated with material production, installation, usage, maintenance, transportation of the electrical grid and office activities during one year in an electrical grid company. The tool was developed in excel by implementing the theoretical framework of the Greenhouse Gas protocol and life cycle assessment. According to the guidelines of the Greenhouse Gas protocol the CO2 emissions were allocated in scope 1, scope 2 and scope 3. Scope 1 includes direct emissions controlled or owned by the company. Scope 2 are emissions from purchased heat and electricity consumed by the company, and scope 3 includes other indirect emissions from the company's activities throughout the value chain. The result shows the carbon footprint of the electrical distribution grid during 2020 was 2,02 kg CO2e per distributed MWh. The total carbon footprint of the distribution company was 54 329 ton CO2e. A majority, 97 % of the CO2e emissions originated from indirect emissions within scope 3, where capital goods stand for 76 % of the company’s total emissions followed by 12 % from fuel and energy rated activities. This result indicates the importance of including indirect emissions when analyzing the carbon footprint of a company’s value chain. Our study also indicates, in line with previous studies, that a majority of the emissions originate from the manufacturing of cables.

Inom den svenska bygg- och fastighetsbranschen har frågan om klimatpåverkan och hållbarhet blivit alltmer central. Branschens påverkan på miljön, särskilt i form av koldioxidutsläpp, är väl dokumenterad och utgör en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Trots den historiska påverkan har branschen visat framgång genom att minska växthusgas- och kväveoxidutsläppen de senaste åren. Minskningarna kan relateras till att branschens aktörer har vidtagit åtgärder för att utveckla mer hållbara byggtekniker samtidigt som intresset för återbruk och återvinning ökat. En av de åtgärderna som genomförts för att minska branschens klimatpåverkan är införandet av klimatdeklarationskravet, vilket innebär att den klimatpåverkan som uppstår under uppförandet av en byggnad måste redovisas för alla nybyggnationer. För närvarande omfattas dock inte ombyggnationer av klimatdeklarationskravet. Vilket har medfört att ombyggnationers klimatpåverkan inte är lika utforskad som nybyggnationers klimatpåverkan. Syftet med denna studie är att utreda hur branschens aktörer kan främja klimatarbete vid ombyggnationer av kommersiella fastigheter under byggskedet. Detta genom att kartlägga hur aktörernas nuvarande klimatarbete ser ut vid ombyggnationer, identifiera arbetssätt och material med betydande klimatpåverkan samt vilka utmaningar och möjligheter ett ökat klimatarbete medför. För att besvara studiens forskningsfrågor har en litteratur- och en intervjustudie genomförts. Litteraturstudiens första del ger en bakgrund till ombyggnationer gällande definition, motiv och process. Den andra delen handlar om byggbranschens klimatpåverkan och vilka drivkrafter som finns för att minska den i form av klimatåtgärder, klimatdeklarationer och beräkningsverktyg. Avslutningsvis beaktas klimatarbete vid ombyggnationer utifrån en ekonomisk synpunkt. Den erhållna kunskapen från litteraturstudien låg sedan i grund till intervjustudien som bestod av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter med chefsbefattningar inom byggbranschen Resultatet från datainsamlingen visar att klimatarbetet vid ombyggnationer varierar mellan aktörerna. Aktörerna som kommit längre i sitt klimatarbete har lyckats integrera det i sina arbetsprocesser genom exempelvis användning av eget framtagna beräkningsverktyg där koldioxidutsläpp kan jämföras mot pris. I dagsläget ligger det största fokuset för att minska klimatpåverkan på att öka återanvändningen av befintligt byggmaterial. I studien framkom det att främst glas, textilmattor och undertaksplattor är material som prioriteras att sparas och återbrukas. Kombinationen av att de alla är vanligt förekommande, lätta att demontera och återmontera samt att de har en betydande klimatbelastning är de främsta anledningarna. I takt med att medvetenheten om klimatförändringarna ökar, tar bygg- och fastighetsbranschen allt större hänsyn till klimataspekten. Detta skapar incitament för att branschens aktörer vill ligga i framkant och därigenom kunna skapa en affärsmöjlighet genom att kunna påvisa att de kan genomföra ombyggnationer utan stora utsläpp av koldioxidekvivalenter. Det uppstår spänningar mellan befintliga funktionskrav enligt nybyggnadskrav på fastigheter och klimatmål vid större renoveringar, exempelvis när äldre byggelement inte möter nuvarande standarder för tillgänglighet, ljudisolering eller takhöjd. Studien betonar vikten av förstärkt samarbete inom bygg- och fastighetsbranschen för att hantera dessa utmaningar och främja klimatarbete. Genom att utbyta expertis och erfarenheter kan aktörerna gemensamt utveckla strategier för att minska koldioxidekvivalentutsläpp vid renoveringar och förbereda sig för framtida utsläppskrav. / Within the Swedish construction and real estate industry, the issue of climate impact and sustainability has become increasingly important. The industry’s historical impact on the environment, particularly in the form of carbon dioxide emissions, constituted a significant portion of Sweden's total greenhouse gas emissions. In the last couple of years, construction and real estate companies have been making progress in reducing greenhouse gas and nitrogen oxide emissions. These reductions can be attributed to industry actors taking measures to develop more sustainable construction techniques while also increasing interest in reuse and recycling. One of the measures implemented to reduce the industry's climate impact is the introduction of the climate declaration requirement. This means that the climate impact arising during the construction of a building must be reported for all new constructions. The introduction of climate declaration is a step in the right direction, but it is not covering renovation projects. This has resulted in the climate impact of renovations not being as explored as the climate impact of new constructions. The purpose of this study is to investigate how industry actors can promote climate action in the renovation of commercial properties during the construction phase. This will be achieved by mapping out the current climate action of industry actors in renovations, identifying methods and materials with significant climate impacts, and exploring the challenges and opportunities associated with increased climate action. To answer the study's research questions, both a literature review and interviews have been conducted. The first part of the literature review provides background on renovations regarding definitions, motivations, and processes. The second part of the literature review focuses on the construction industry's climate impact and the driving forces for reducing it, such as climate measures, climate declarations, and calculation tools. In the last part of the literature review climate action in renovations are considered from an economic standpoint. The gained literature knowledge was put into practice through semi-structured interviews with ten respondents who are fulfilling management positions in the construction industry. The results from this study show that climate action in renovations varies among industry actors. Those who have made more progress in their climate action have successfully integrated it into their working processes, for example, by using internally developed calculation tools where carbon dioxide emissions can be compared against cost. Currently, the key to reducing climate impact lies in increasing the reuse of existing building materials. The study found that primarily glass, textile carpets, and ceiling tiles are materials prioritized for preservation and reuse. These are all commonly used, easy to dismantle and reassemble, and have a significant impact on the climate.  Tensions arise between existing functional requirements according to new building regulations and climate goals in major renovations when reusing existing material. Think for example about older building elements which do not meet current standards for accessibility, sound insulation, or ceiling height. This research overall emphasizes the importance of enhanced collaboration within the construction and real estate industry to address these challenges and promote climate action. By exchanging expertise and experiences, industry actors can collectively develop strategies to reduce carbon dioxide equivalent emissions in renovations and prepare for future emission requirements.