Life cycle assessment of soil remediation options:Study of options at Norrbyskär - which alternative has the least climate impact?  The purpose of this report was to make a life cycle assessment (LCA) to compare four suggested options for soil remediation at Norrbyskär, Umeå. The question formulation was to find out which option that had the least climate impact depending on the aim of the remediation. Main focus of the study was emissions of CO2 from transportation and machine work for each remediation option. The LCA was a screening and presented a good overview for the results. What sets the four remediation options apart is the amount of soil that is processed for each option. The LCA was performed according to the standards ISO 14040:2006 and ISO 14044:2006. Calculations in the report was performed with the LCA-software SimaPro and general data from EcoInvent. The results showed that the total emissions from each soil remediation option varied between 310 and 590 tonnes carbon dioxide equivalents (CO2e). The option that only included covering of the contaminated area with new soil had the least emissions and the option that included excavation and filling with new soil had the highest emissions. Both options do not fulfill the same goals in the end, though. One conclusion is that the more extensive remediation is the greater is the climate impact.

On January 1st, 2022, requirements for climate declarations were set in Sweden to calculate the climate impact of new buildings. Climate impact is calculated at an early stage using generic data which is the average data of the selected product type. Most building components must be included in climate declarations, however, there are no requirement for foundation components to be included. Foundations can form a large part of a building, meaning that excluding them from climate calculations can result in a large missing figure of the total climate impact. Thus, this thesis has focused on creating generic climate data for concrete piles that can be used for climate declarations of construction projects in Sweden. The reason why concrete piles have been chosen is because they are the most used pile type in Sweden.To produce this generic data, a literature review was first conducted and interviews with experienced people in the industry were performed to complement the study. After that, calculations were made together with a parameter study as well as a case study.Generic data were obtained for both single and jointed concrete piles of the dimensions SP1, SP2 and SP3 with the unit kg CO2e/m. To make the generic data conservative, the climate impact for modules A1-A3 was increased by 25%. Generic data for SP1 is 41.38 kg CO2e/m, SP2 is 51.90 kg CO2e/m and SP3 is 55.78 kg CO2e/m when the distance to construction site is 100 km, also including 5% construction waste. Input data for distance to construction site and amount of construction waste should be adapted for each specific building project.The assumption that there is no difference in climate impact between single and jointed concrete piles per meter was made. On the other hand, the climate impact weighted against the bearing capacity, shows that single concrete piles have a lower climate impact per meter and kN load than jointed concrete piles. In this order, from lowest to highest, the climate impacts of the different pile types are single SP3, SP2 and SP1 followed by jointed SP2, SP3 and SP1. That is, single SP3 has the lowest carbon footprint while jointed SP1 has the highest carbon footprint, in terms of their load bearing capacity.A combined value of climate impact was calculated, taking into consideration the different concrete pile types and their frequency of use, however, this value was considered too misleading and is therefore not recommended to use.

<p>Energy Director is a control and measuring system for energy consumption and is part of the product portfolio of E.ON AG for more efficient use of energy, offered to business customers. As of today, the system has only one parameter of control, namely power, and the objective of this essay has been to investigate whether other ones could be added. The emphasis is on the environmental perspective, which is why carbon dioxide has served as an example for this parameter in question.</p><p>Parallel with the study of Energy Director electricity on the margin, calculations of carbon dioxide equivalents and also the Swedish trade of electricity have all been highlighted. Results indicate that when reductions in energy are made it is endorsed to omit from electricity on the margin rather than some mean distributed electricity, under certain conditions, and in addition the calculations of the reductions should be modified regarding the efficiency of the power stations fuelled by lignite and bituminous coal. Sweden practices trade with the Nordic countries as well as Poland and Germany. Import and export represents essential factors in the discussion of electricity on the margin but they can nonetheless today be included in calculations concerning savings in emission of carbon dioxide.</p><p>The development of Energy Director is suggested to follow a model that includes the total emissions of carbon dioxide at each installation. Contributions are descended from local sources at the site, which are continuously measured, and from the energy that is obtained, where the equivalent amount of carbon dioxide has to be theoretically estimated. The total carbon dioxide limit control is then accomplished by means of controlling the obtained energy.</p> / <p>EnergiDirigent är ett styr- och mätsystem som ingår i E.ON:s produktsortiment för effektivare energianvändning. I dagsläget har systemet en styrparameter, uttagen effekt, och syftet med detta arbete har varit att undersöka om ytterligare styrparametrar kan infogas. Fokus för arbetet har varit att undersöka vilken potential EnergiDirigent har att bli miljövänlig. Styrparameter som tjänat som exempel för utredning har varit koldioxid.</p><p>Marginalel, det svenska elutbytet samt beräkning av koldioxidekvivalenter har behandlats parallellt med arbetet med EnergiDirigent. Arbetsgången har varit teoretisk med litteraturstudier, studiebesök och intervjuer. Resultat visar att vid en miljövärdering av el är det befogat att utgå ifrån marginalel vid besparingar, dock under vissa villkor, och att beräkningarna av besparingarna bör modifieras genom att verkningsgraden för kolkraftverk revideras. Sverige bedriver mycket handel med Norden samt Polen och Tyskland varför de har inkluderats i handelssystemet. Import och export är viktiga faktorer i behandling av marginalel men resurser saknas idag för att implementera faktorerna på ett adekvat sätt i besparingsuträkningar.</p><p>Utvecklingen av EnergiDirigent bör följa en modell som inkluderar det totala utsläppet av koldioxid vid varje installation. Bidrag till det totala utsläppet kommer ifrån lokala källor hos installationen, som hela tiden mäts, samt från den mängd energi som införskaffas, där motsvarande mängd koldioxid uppskattas teoretiskt. En styrgräns sätts på de totala utsläppen och följs sedan genom styrning på den inkommande energin.</p>

Energy Director is a control and measuring system for energy consumption and is part of the product portfolio of E.ON AG for more efficient use of energy, offered to business customers. As of today, the system has only one parameter of control, namely power, and the objective of this essay has been to investigate whether other ones could be added. The emphasis is on the environmental perspective, which is why carbon dioxide has served as an example for this parameter in question. Parallel with the study of Energy Director electricity on the margin, calculations of carbon dioxide equivalents and also the Swedish trade of electricity have all been highlighted. Results indicate that when reductions in energy are made it is endorsed to omit from electricity on the margin rather than some mean distributed electricity, under certain conditions, and in addition the calculations of the reductions should be modified regarding the efficiency of the power stations fuelled by lignite and bituminous coal. Sweden practices trade with the Nordic countries as well as Poland and Germany. Import and export represents essential factors in the discussion of electricity on the margin but they can nonetheless today be included in calculations concerning savings in emission of carbon dioxide. The development of Energy Director is suggested to follow a model that includes the total emissions of carbon dioxide at each installation. Contributions are descended from local sources at the site, which are continuously measured, and from the energy that is obtained, where the equivalent amount of carbon dioxide has to be theoretically estimated. The total carbon dioxide limit control is then accomplished by means of controlling the obtained energy. / EnergiDirigent är ett styr- och mätsystem som ingår i E.ON:s produktsortiment för effektivare energianvändning. I dagsläget har systemet en styrparameter, uttagen effekt, och syftet med detta arbete har varit att undersöka om ytterligare styrparametrar kan infogas. Fokus för arbetet har varit att undersöka vilken potential EnergiDirigent har att bli miljövänlig. Styrparameter som tjänat som exempel för utredning har varit koldioxid. Marginalel, det svenska elutbytet samt beräkning av koldioxidekvivalenter har behandlats parallellt med arbetet med EnergiDirigent. Arbetsgången har varit teoretisk med litteraturstudier, studiebesök och intervjuer. Resultat visar att vid en miljövärdering av el är det befogat att utgå ifrån marginalel vid besparingar, dock under vissa villkor, och att beräkningarna av besparingarna bör modifieras genom att verkningsgraden för kolkraftverk revideras. Sverige bedriver mycket handel med Norden samt Polen och Tyskland varför de har inkluderats i handelssystemet. Import och export är viktiga faktorer i behandling av marginalel men resurser saknas idag för att implementera faktorerna på ett adekvat sätt i besparingsuträkningar. Utvecklingen av EnergiDirigent bör följa en modell som inkluderar det totala utsläppet av koldioxid vid varje installation. Bidrag till det totala utsläppet kommer ifrån lokala källor hos installationen, som hela tiden mäts, samt från den mängd energi som införskaffas, där motsvarande mängd koldioxid uppskattas teoretiskt. En styrgräns sätts på de totala utsläppen och följs sedan genom styrning på den inkommande energin.

Sveriges regering avser att införa ett lagkrav som innebär att byggherrar inom näringslivet som uppför en byggnad där bygglov krävs från och med 1 januari år 2022 måste lämna in en klimatdeklaration. Klimatdeklarationen ska ange hur mycket utsläpp av koldioxidekvivalenter den nya byggnaden genererar under byggskedet. Detta är ett steg i riktning mot att minska de utsläpp av koldioxidekvivalenter som genereras av byggsektorn. Den mängd material som krävs för byggnadens klimatskärm, bärande konstruktioner samt alla innerväggar ska tas upp i klimatdeklarationen. I denna studie jämförs mängden utsläpp av koldioxidekvivalenter mellan en trästomme och en betongstomme med klimatförbättrad betong. En bestämd byggnad har dimensionerats i trä samt i betong, där mängderna av de olika materialen har registrerats i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, som tillhandahålls från IVL. Verktyget innehåller generisk data över olika materials utsläpp av koldioxidekvivalenter, alternativt kan produktspecifika data från en EPD registreras. När all materialdata har registrerats i verktyget kan en klimatdeklaration genereras fram. Studien visar att byggnaden utförd i trästomme har en klimatpåverkan med ett utsläpp av 108 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA. Betongstommen genererar ett utsläpp på 153 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BTA, alltså 42 procent mer än trästommen. För att jämföra olika materials genererade utsläpp av koldioxidekvivalenter kan data från materialets EPD användas, samt uppgifter om transportsträckor, spill och energiförbrukning på byggarbetsplatsen, vilket är de parametrar som registreras Byggsektorns miljöberäkningsverktyg för att få ut en klimatdeklaration. / The Swedish government intends to introduce a legal requirement which means that builders in the business community who erect a building where a building permit is required from 1 January 2022 must submit a climate declaration. The climate declaration must state how much emissions of carbon dioxide equivalents the new building generates during the construction phase. This is a step towards reducing the emissions of carbon dioxide equivalents generated by the construction sector. The amount of material required for the building's climate screen, load-bearing structures and all interior walls must be included in the climate declaration. In this study, the amount of emissions of carbon dioxide equivalents is compared between a wooden frame and a concrete frame with climate-improved concrete. A specific building has been dimensioned in wood and in concrete, where the quantities of the various materials have been registered in the tool Byggsektorns miljöberäknings-verktyg, which is provided by IVL. The tool contains generic data on various materials' emissions of carbon dioxide equivalents, alternatively product_specific data from an EPD can be registered. When all material data has been registered in the tool, a climate declaration can be generated. The study shows that the building made of wooden frames has a climate impact with an emission of 108 kg carbon dioxide equivalents per square meter BTA. The concrete frame generates an emission of 153 kg of carbon dioxide equivalents per square meter of BTA, which is 42 percent more than the wooden frame. To compare different materials' generated emissions of carbon dioxide equivalents, data from the material's EPD can be used, as well as data on transport distances, waste and energy consumption at the construction site, which are the parameters registered in the Byggsektorns miljöberäkningsverktyg to obtain a climate declaration. / <p>Betyg 2021-07-15</p>

The public transportation in Stockholm is expanding and in order to meet the new demand the amount of buses and depots will have to increase within the city. As a result, it is getting more important to evaluate and analyse the performance of bus depots in order to reduce its environmental impact. The aim of this work is to study the production and operational phase during a bus depot’s life cycle and introduce saving measures that can reduce the emission of carbon dioxide equivalents (CO2eq). This study is conducted in collaboration with Skanska and the depot chosen for this study is currently under construction and located in Charlottendal, Värmdö. A base model is created for the whole bus depot area and the environmental impact is evaluated regarding the activities and usage of materials during production and the energy usage during operation of the depot. The evaluation of the model is performed by using the calculation tools IDA ICE, Anavitor, SPIK and Excel, and the environmental impact is expressed in terms of emission of CO2eq during the lifetime of the depot, which is assumed to be 50 years.  In order to investigate how bus depots can be built to be more climate neutral and energy efficient, several saving measures are evaluated in four cases. The first two cases are focusing on optimising the usage of materials in the building process, by reducing the material groups with the highest environmental impact and considering green construction solutions. The other two cases are aiming towards enhancing the energy performance of the depot, by reducing the usage of energy according to BBR and deliberating an indoor parking place for the buses. The total emission of CO2eq from the base model is determined to be approximately 16 000 tonnes during the lifetime of the depot. About 42 percent of the environmental impact is instigated during the production phase and the rest of the emission is caused by the use of electricity and heat during operation. By considering the implemented measures it can be concluded that the largest reduction in emission can be obtained by optimising the usage of materials on the site, which is achieved by reducing two of the largest materials groups consisting of concrete and asphalt. By reducing the usage of these materials the total emission from the production phase can be reduced by approximately 9 percent and the total emissions can be reduced by up to 4 percent.  To verify the obtained results a sensitivity analysis is performed where three important parameters are investigated. The chosen parameters are; the assumption of the emission factors for the electricity and district heating mixes and the required heating demand for the buses. According to the sensitivity analysis the final results are highly related to the considered parameters. For instance, if the delivered district heating is assumed to be supplied by Fortum, which is the main distributor within Stockholm, it can be concluded that an indoor parking place for the buses is the most beneficial solution to reduce the total emissions. By building a new base hall the emissions instigated from the total heating demand can be reduced by 55 percent and the total emissions can be reduced by 25 percent. / Kollektivtrafiken i Stockholm genomgår i dagsläget en utbyggnation och för att möta det ökade behovet på transportmedel så måste antalet bussar och bussdepåer att öka i området. På grund av detta blir det mer och mer viktigt att utvärdera och analysera bussdepåernas prestanda för att kunna minska miljöpåverkan från dessa verksamheter. Syftet med detta arbete är att studera produktion- och driftfasen under en bussdepås livscykel samt presentera åtgärder som kan leda till en minskning i utsläppen av koldioxidekvivalenter (CO2ekv). Detta arbete utförs i sammarbete med Skanska och den studerade bussdepån, som ligger i Charlottendal på Värmdö, är för tillfället under konstruktion. För att kunna utvärdera den valda depån skapas en basmodell där klimatpåverkan utvärderas utifrån de aktiviteter och material som används i produktionsfasen och den energi som används under driften av depån. De beräkningsverktyg som har används i utvärderingen av depån består av IDA ICE, Anavitor, SPIK och Excel, och klimatpåverkan från depån uttrycks i ton CO2ekv under dess livslängd, vilken har antagits till 50 år. För att undersöka hur depåer kan konstrueras för att vara mer klimatneutrala och energieffektiva så utvärderas olika besparingsåtgärder i fyra fall. Fokus för de två första fallen ligger på att optimera materialanvändningen i byggprocessen, vilket inkluderar en minskning av de material som genererar i de största utsläppen samt en analys av mer miljövänliga konstruktionslösningar. De andra två fallen riktas istället mot att förbättra energiprestandan av depån genom att minska energianvändningen enligt BBR och överväga en inomhusparkering för bussarna.  De totala utsläppen från basmodellen utgör cirka 16 000 ton, där 42 procent orsakas under produktionsfasen och de resterande utsläppen kommer från driften av depån. Utifrån analysen kan man dra slutsatsen att den största minskningen av utsläpp kan åstadkommas genom att dra ner på mängden betong och asfalt i produktionsfasen. Genom att minska på dessa material kan utsläppen från produktionsfasen minskas med ungefär 9 procent och de totala utsläppen kan minskas med 4 procent. I känslighetsanalysen undersöks tre huvudsakliga parametrar som har en stor inverkan på det slutliga resultatet av beräkningarna. Dessa parametrar består av de valda energimixerna för elektricitet och fjärrvärme samt värmebehovet för bussarna. Enligt resultatet i känslighetsanalysen så är en inomhusparkering den förbättringsåtgärd som leder till den största minskningen av utsläpp. Detta resultat fås då fjärrvärmen antas levereras av Fortum, som är den största leverantören i Stockholmsområdet. Genom att investera i en ny busshall kan det totala värmebehovet för bussdepån minskas med 55 procent och det totala utsläppet med 25 procent.

I samband med klimatmålet att Sverige ska ha ett netto-noll utsläpp av växthusgaser till 2045 krävs det att alla sektorer minskar sina växthusgasutsläpp och av sektorerna utgör sjöfarten inrikes en mindre men fortfarande betydande del. Två omtalade förnyelsebara driftstyper är batteri- och vätgasdrift, som har potential att ersätta fossila bränslen. Med hänsyn till detta syftar rapporten till att jämföra dessa två driftsformer, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, i Gotlandsbolagets färjor. Jämförelseanalysen grundar sig i en kvantitativ litteraturstudie samt i form av en intervju och mejlkonversationer. I resultatet har aspekter som energibehov, vikt, utrymme, hastighet, infrastruktur och koldioxidutsläpp undersökts. Gällande diskussionsdelen avhandlas bland annat behovet av en energimässig marginal, betydelsen av fossilfri el för respektive driftsform, dimensionering av en ny elkabel till Gotland samt områden som bör utredas vidare. Av rapporten kan det bland annat konstateras att vätgasdrift ger upphov till lägre växthusgasutsläpp vid en svensk elmix medan den vid nordisk elmix ger upphov till mer utsläpp jämfört med batteridrift. En konvertering av färjan M/S Drotten är troligen möjlig att genomföra utifrån de valda aspekterna. / In correlation with the climate goal that Sweden should have a net-zero emission of greenhouse gasses by 2045, it is required that all sectors reduce their greenhouse gas emissions. Of all the sectors, domestic shipping is a small but still significant part. Two well-known renewable operating propulsions are battery and hydrogen, which have the potential to substitute fossil fuels. With this in mind, the report aims to compare these two propulsions from a sustainability perspective in Gotlandsbolaget’s ferries. The comparison analysis is based on a quantitative literature study, an interview and email conversations. In the result, aspects such as energy demand, weight, space, speed, infrastructure and carbon dioxide emissions have been investigated. Moreover, in the discussion part, aspects such as an energy margin, the importance of fossil-free electricity for both propulsions, designing of a new power cable to Gotland, and areas that should be investigated further have been touched upon. From the report, it can be stated, among other things, that hydrogen propulsion results in lower greenhouse gas emissions when a Swedish electricity mix is used. However, when a Nordic electricity mix is used, which has higher emissions than the Swedish, hydrogen propulsion results in higher greenhouse gas emissions compared to battery propulsion. Lastly, a conversion of the ferry M/S Drotten is probably possible based on the selected aspects.

Detta är en studie om klimatpåverkan i samband med anläggandet av järnvägsbroar i syfte att ta fram nyckeltal (moment, material, mängder) för att effektivt kunna reducera utsläppen av växthusgaser. Till grund för studien har vi arbetat med Trafikverkets verktyg klimatkalkyl 2.0. Det har granskats utifrån användarvänlighet och riktighet i indata och emissionsomräkningsfaktorer. Det för att se till skillnaden mellan modellen och ett unikt anläggningsprojekt, var skiljer sig Trafikverkets typvärden mot de projektspecifika förutsättningarna samt vilka blir dess konsekvenser? Studien har kommit fram till att utan viss försiktighet vid arbete i klimatkalkyl 2.0 finns risk för inkorrekta resultat. Dessutom har studien påvisat tvivelaktiga standardvärden för betydande poster. Utöver dessa resultat har studien konstaterat att de mest betydande delarna för det unika anläggningsprojektets utsläpp är reduktion av mängden stål och betong samt att hitta leverantörer som kan bevisa låga emissionsfaktorer. Med relativt enkla åtgärder skulle det unika anläggningsprojektets totala utsläpp av koldioxidekvivalenter minskas med nästan 20%. / This is a study on the climate impacts associated with the construction of railway bridges in order to develop key performance indicators such as operation, material and amounts to effectively reduce greenhouse gas emissions. The basis of the study has been work in Trafikverkets tool klimatkalkyl 2.0. It has been reviewed on the basis of ease of use and accuracy of input data and emission conversion factors. That’s because we wanted to see the difference between the model and a unique project. What was different and why? This study has concluded that without some care and work in klimatkalkyl 2.0 is a risk of incorrect results. In addition the study demonstrated questionable defaults for significant items. In addition to these results the study found that the most significant parts of the unique projects emissions is reducing the amount of steel and concrete and to find suppliers who can demonstrate low emission factors. With relatively simple measures could the unique projects total carbon emissions be reduced by almost 20%

Bygg- och fastighetssektorn står idag för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Genom att bygga mer i trä kan utsläppen minskas i denna sektor och på så sätt bidra till att långsiktigt nå klimatmålen 2045. När det kommer till byggnader i trä är det speciellt svårt att utforma lägenhetsavskiljande bjälklag. Detta beror på att det ställs höga krav gällande brandmotstånd och ljudisolering. Därför är det viktigt att utforska möjligheterna att bygga i trä. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett lättbalksbjälklag i trä kan utformas för att uppnå samma brand- och ljudkrav som Attacus betongbjälklag för trähus. En infästning med avstamp från Attacus infästning för träbjälklag kommer även tas fram som uppnår samma krav. Utsläpp av koldioxidekvivalenter har jämförts mellan bjälklagen för att ta reda på hur mycket mindre framtaget bjälklag i trä släpper ut. Via litteraturstudie, datanalys och kvalitativa intervjuer som metod har resultatet tagits fram. Resultatet som framkommer är att lättbalksbjälklaget i trä kan uppnå samma brand- och ljudkrav och bygger 86mm högre än Attacus betongbjälklag för trähus men släpper ut 86% mindre koldioxidekvivalenter. Slutsatsen som kan dras är att det framtagna bjälklaget är ett alternativ som bör övervägas vid projektering då det uppnår samma krav och samtidigt har mindre klimatbelastning. / The construction and property sector today accounts for 21% of Sweden's total emissions of greenhouse gases. By building more in wood, emissions can be reduced in this sector and in this way contribute to reaching the climate goals in the long term in 2045. When it comes to wooden buildings, it is particularly difficult to design wooden joists that separate apartments. This is because of the requirements regarding fire resistance and sound insulation. Therefore, it is important to explore the possibilities of wood as a building material. The purpose of this study is to investigate how a light beam joist in wood can be designed to achieve the same fire and sound requirements as Attacus concrete joists for wooden houses. An attachment based on the Attacus attachment for wooden joists will also be provided that meets the same requirements. Emissions of carbon dioxide equivalents have been compared between the joists to find out how much less a wooden joist emits. Via literature study, data analysis and qualitative interviews as a method, the results have been produced. The result that emerges is that the light wooden joist can achieve the same fire and sound requirements and does not build significantly much higher than Attacus concrete joist for wooden houses and emits 86% ​​less carbon dioxide equivalents. The conclusion that can be drawn is that the developed solution is an alternative that should be considered during planning as it achieves the same requirements and at the same time has less climate impact. / <p>2023-06-26</p>

Inom den svenska bygg- och fastighetsbranschen har frågan om klimatpåverkan och hållbarhet blivit alltmer central. Branschens påverkan på miljön, särskilt i form av koldioxidutsläpp, är väl dokumenterad och utgör en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Trots den historiska påverkan har branschen visat framgång genom att minska växthusgas- och kväveoxidutsläppen de senaste åren. Minskningarna kan relateras till att branschens aktörer har vidtagit åtgärder för att utveckla mer hållbara byggtekniker samtidigt som intresset för återbruk och återvinning ökat. En av de åtgärderna som genomförts för att minska branschens klimatpåverkan är införandet av klimatdeklarationskravet, vilket innebär att den klimatpåverkan som uppstår under uppförandet av en byggnad måste redovisas för alla nybyggnationer. För närvarande omfattas dock inte ombyggnationer av klimatdeklarationskravet. Vilket har medfört att ombyggnationers klimatpåverkan inte är lika utforskad som nybyggnationers klimatpåverkan. Syftet med denna studie är att utreda hur branschens aktörer kan främja klimatarbete vid ombyggnationer av kommersiella fastigheter under byggskedet. Detta genom att kartlägga hur aktörernas nuvarande klimatarbete ser ut vid ombyggnationer, identifiera arbetssätt och material med betydande klimatpåverkan samt vilka utmaningar och möjligheter ett ökat klimatarbete medför. För att besvara studiens forskningsfrågor har en litteratur- och en intervjustudie genomförts. Litteraturstudiens första del ger en bakgrund till ombyggnationer gällande definition, motiv och process. Den andra delen handlar om byggbranschens klimatpåverkan och vilka drivkrafter som finns för att minska den i form av klimatåtgärder, klimatdeklarationer och beräkningsverktyg. Avslutningsvis beaktas klimatarbete vid ombyggnationer utifrån en ekonomisk synpunkt. Den erhållna kunskapen från litteraturstudien låg sedan i grund till intervjustudien som bestod av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter med chefsbefattningar inom byggbranschen Resultatet från datainsamlingen visar att klimatarbetet vid ombyggnationer varierar mellan aktörerna. Aktörerna som kommit längre i sitt klimatarbete har lyckats integrera det i sina arbetsprocesser genom exempelvis användning av eget framtagna beräkningsverktyg där koldioxidutsläpp kan jämföras mot pris. I dagsläget ligger det största fokuset för att minska klimatpåverkan på att öka återanvändningen av befintligt byggmaterial. I studien framkom det att främst glas, textilmattor och undertaksplattor är material som prioriteras att sparas och återbrukas. Kombinationen av att de alla är vanligt förekommande, lätta att demontera och återmontera samt att de har en betydande klimatbelastning är de främsta anledningarna. I takt med att medvetenheten om klimatförändringarna ökar, tar bygg- och fastighetsbranschen allt större hänsyn till klimataspekten. Detta skapar incitament för att branschens aktörer vill ligga i framkant och därigenom kunna skapa en affärsmöjlighet genom att kunna påvisa att de kan genomföra ombyggnationer utan stora utsläpp av koldioxidekvivalenter. Det uppstår spänningar mellan befintliga funktionskrav enligt nybyggnadskrav på fastigheter och klimatmål vid större renoveringar, exempelvis när äldre byggelement inte möter nuvarande standarder för tillgänglighet, ljudisolering eller takhöjd. Studien betonar vikten av förstärkt samarbete inom bygg- och fastighetsbranschen för att hantera dessa utmaningar och främja klimatarbete. Genom att utbyta expertis och erfarenheter kan aktörerna gemensamt utveckla strategier för att minska koldioxidekvivalentutsläpp vid renoveringar och förbereda sig för framtida utsläppskrav. / Within the Swedish construction and real estate industry, the issue of climate impact and sustainability has become increasingly important. The industry’s historical impact on the environment, particularly in the form of carbon dioxide emissions, constituted a significant portion of Sweden's total greenhouse gas emissions. In the last couple of years, construction and real estate companies have been making progress in reducing greenhouse gas and nitrogen oxide emissions. These reductions can be attributed to industry actors taking measures to develop more sustainable construction techniques while also increasing interest in reuse and recycling. One of the measures implemented to reduce the industry's climate impact is the introduction of the climate declaration requirement. This means that the climate impact arising during the construction of a building must be reported for all new constructions. The introduction of climate declaration is a step in the right direction, but it is not covering renovation projects. This has resulted in the climate impact of renovations not being as explored as the climate impact of new constructions. The purpose of this study is to investigate how industry actors can promote climate action in the renovation of commercial properties during the construction phase. This will be achieved by mapping out the current climate action of industry actors in renovations, identifying methods and materials with significant climate impacts, and exploring the challenges and opportunities associated with increased climate action. To answer the study's research questions, both a literature review and interviews have been conducted. The first part of the literature review provides background on renovations regarding definitions, motivations, and processes. The second part of the literature review focuses on the construction industry's climate impact and the driving forces for reducing it, such as climate measures, climate declarations, and calculation tools. In the last part of the literature review climate action in renovations are considered from an economic standpoint. The gained literature knowledge was put into practice through semi-structured interviews with ten respondents who are fulfilling management positions in the construction industry. The results from this study show that climate action in renovations varies among industry actors. Those who have made more progress in their climate action have successfully integrated it into their working processes, for example, by using internally developed calculation tools where carbon dioxide emissions can be compared against cost. Currently, the key to reducing climate impact lies in increasing the reuse of existing building materials. The study found that primarily glass, textile carpets, and ceiling tiles are materials prioritized for preservation and reuse. These are all commonly used, easy to dismantle and reassemble, and have a significant impact on the climate.  Tensions arise between existing functional requirements according to new building regulations and climate goals in major renovations when reusing existing material. Think for example about older building elements which do not meet current standards for accessibility, sound insulation, or ceiling height. This research overall emphasizes the importance of enhanced collaboration within the construction and real estate industry to address these challenges and promote climate action. By exchanging expertise and experiences, industry actors can collectively develop strategies to reduce carbon dioxide equivalent emissions in renovations and prepare for future emission requirements.