The construction industry has a significant impact on the environment, and from the extractionof raw materials to the construction process to the operation and maintenance of buildings, eachphase contributes to environmental degradation in various ways. Consequently, promotingreuse in the Swedish building sector holds excellent potential for substantially reducing wastegeneration and CO2 emissions, aligning with broader sustainability objectives. We are tryingto create a circular economy paradigm where construction materials and resources are reused,remanufactured, and recycled, minimizing waste and environmental impact. However,realizing the full benefits of the Circular Economy requires significant changes in thinking andthe adoption of innovative business models. The project aims to identify barriers to the reuseof concrete in Sweden's construction sector, along with their causes and effects. A literaturereview was conducted to understand various barriers, forming the basis for subsequentinterviews with experts in a similar field, which is qualitative and semi-structured. Aninnovative collaboration project named Återhus helps to facilitate a comprehensive approach,exploring the challenges hindering reuse practices to inform strategies to overcome thesebarriers and promote greater reuse. The overall results, analysis, and discussion from all thesestudies reinforce the comparison of the views and experiences of different stakeholder groupsand how these differences affect the overall implementation of reuse in construction. Theseinterviews identified barriers and grouped them into the following categories: standardization,economic, material handling, knowledge, and technical barriers. Many barriers are highlyinterconnected, and multiple connections were found within knowledge within the market, aswell as a lack of standardization within the people's knowledge, culture, and understandingtoward a new transition of circularity for reuse.

The construction industry is one of the most resource-intensive industries in the world, therefore, scientists, the industry and governments are pushing  for a transition to a Circular Economy (CE) within the industry to address this issue. This study explores the barriers to CE transition within the construction industry, examining how these barriers are perceived by practitioners and contrasting them with academic perspectives in the literature. The barriers identified in the literature were categorized via industrial transition theory based on the regime actors of the Multi-level perspective on transition framework by Geels & Schot (2007) and then aggregated via subcategories based on similarities in barrier definition presented in the literature. By interviewing 8 respondents, 28 barriers to CE transition were found within the categories and subcategories of data coding. The findings revealed that the industry is cautious about CE, which is impeding the drive for transition and affecting further perception and awareness of the concept. Furthermore, it is crucial to investigate barriers individually and how they are interconnected to others, as they collectively contribute to the low and slow progress of industrial transition toward CE in the construction industry.

According to the Swedish Government, Sweden's goal is to not have any net greenhouse gas emissions by the year 2045. Sweden has come a long way on many levels with its high environmental ambitions, but one sector that is falling behind is the transports with heavy trucks. In 2018, the carbon dioxide emissions were projected to increase by 12 percent compared to 1990. Cities are densified and are expanding, with landfills and recycling facilities moving further and further away, resulting in an increasing quantity of transports of excavated soils and longer traveling distances. This is something that needs to be addressed.This report is written with the aim of investigating whether it is possible to reduce carbon dioxide emissions generated by the transportation of excavated soils from construction projects in the Stockholm region. In addition, this report aims to shed light on the problems surrounding the handling of excavated soils that exists today and provide inspiration for ways to reduce emissions within the construction industry.Five construction projects have been examined regarding the amount of excavated soil and where this soil has been transported. Calculations of carbon dioxide emissions have been made and compared with an optimized alternative in the form of a Mass Logistics Centre.It has been found that the greatest factor for the emissions produced by the transports are not the transports themselves, but that a number of underlying factors affect the length of transport distances, which in turn affect the emissions. A large part of the problem lies in a somewhat inadequate guidance of how to manage excavated soils, which results in limited management possibilities. Ambiguities regarding the current regulations also cause large amounts of excavated soil to be transported long distances instead of being reused on site.To achieve a generality and to examine the applicability in the management of excavated soils, interviews with experts have been conducted. Investigating what the industry believes to be the biggest problems, what should be done, and what the future looks like is important on a topic that covers such a large area.It turns out that the use of a Mass Logistics Centre can to some extent have positive effects on the environment. But what is most important at the present time is to make solid suggestions for changed rules, guidelines and boundaries for the government and the authorities. Then they can more easily publish clear manuals, regulations, and guidelines. Fortunately, these proposals are already underway.

Few have missed out on the fact that the world's carbon dioxide emissions need to be reduced, and the need to switch to a circular economy in order to save earth’s resources is increasingly discussed. In Sweden, the construction sector accounts for more than a third of all generated waste and almost a quarter of all hazardous waste. Therefore, it is necessary to prepare for a transition to a circular economy in the construction industry, where reuse and recycling of materials as well as waste management are highly prioritized issues. As the contractor is a crucial actor in achieving circular economy in the construction sector due to their technical competence and potentially large opportunities to influence the degree of climate impact, the focus of the study was chosen to be from a contractor's perspective. Since a contractor's change to a circular economy also includes an organizational change, it becomes an interesting aspect to take into account as well. Furthermore, the study aims to examine the main motivational factors, opportunities, challenges and financial risks the contractor faces in a transition to a circular economy, both internally in the organization and in a broader perspective in relation to other actors. Thus, it enables an examination of what opportunities there are for the contractor to go from "word to action". The study is conducted according to qualitative principles and the data collection is based on semi-structured interviews where a majority of the respondents represent different parts of the construction sector, with relevant knowledge and competence. The results show that the contractors' motivation to make a transition is partly based on seeing future competitive advantages, but also on a more mandatory nature, as new laws and regulations appear to a greater extent. Possibly, the use of financial incentives in procurement can increase the contractor’s motivation. Identified challenges at an organizational level include difficulties in understanding the concept of circular economy and the management’s role in their communication with employees. Other barriers that have been identified are the lack of a well-functioning and mature market for second-hand materials and the difficulty in assessing the quality of these. The largest identified financial risk for the contractor is mainly related to responsibility for the guarantee of reused materials, as repairing measures can be costly. An important question for the contractor is therefore how risk allocation should be designed. Briefly speaking, it seems that much can be achieved and many of the barriers reduced through close collaboration with other actors in the sector, e.g. clients, architects, suppliers, and consultants. In final, there are some first steps that the contractor can start with in a transition. Although risks can be reduced, they are inevitable in the transition to a circular economy, especially in the beginning. The contractor should therefore, provided that they work with a like-minded client, dare to test circularity in smaller steps. This may, for example, be to gradually introduce reused components into projects or carrying out smaller pilot projects to obtain knowledge. Once knowledge is built up, they should invest in the right marketing, not least to make themselves attractive to suitable clients. It is not optimal for the contractor to passively wait for a client's directive or the establishment of a mature secondary market before they begin their work towards a circular economy. There is always an opportunity to start with what they have at their disposal, for instance, focusing on how to reduce internal waste as much as possible and use their technical competence to come up with circular initiatives in construction projects. / Att det behöver ske en minskning av världens koldioxidutsläpp har undgått ett fåtal, och det talas alltmer om behovet av att ställa om till en cirkulär ekonomi för att spara på jordens resurser. I Sverige står byggsektorn för mer än en tredjedel av allt genererat avfall, och nästan en fjärdedel av allt farligt avfall. Av den anledningen är det nödvändigt att ställa om till en cirkulär ekonomi i byggbranschen, där återbruk av material och avfallshantering är starkt prioriterade frågor. Då byggentreprenören är en avgörande aktör för att uppnå cirkulär ekonomi i byggsektorn, i och med teknisk kompetens och potentiellt stora möjligheter att påverka graden av klimatpåverkan, valdes studiens inriktning till att utgå från byggentreprenörens perspektiv. En byggentreprenörs förändring till cirkulär ekonomi innefattar i grund och botten även en organisationsförändring, och därför är även den aspekten av intresse att ta i beaktning. Vidare syftar studien till att undersöka vilka huvudsakliga motivationsfaktorer, möjligheter, utmaningar och ekonomiska risker byggentreprenören står inför vid en omställning till cirkulär ekonomi, både internt i organisationen och ur ett bredare perspektiv i relation till andra aktörer. Detta för att se vilka möjligheter som finns för byggentreprenören att gå från “ord till handling”. Studien är utförd enligt kvalitativa principer och datainsamlingen baserad på semistrukturerade intervjuer med till största del respondenter från olika delar av byggsektorn med relevant kunskap och kompetens. Resultaten visar att byggentreprenörernas motivation till att ställa om delvis grundar sig på att de kan se framtida konkurrensfördelar på marknaden men också att den ibland är baserad på en mer tvingande karaktär, då nya lagar och regelverk börjar komma i större utsträckning. Möjligen kan användningen av finansiella incitament i upphandling öka byggentreprenörens motivation. Identifierade hinder på en organisationsnivå innefattar oklarheter kring begreppet cirkulär ekonomi samt ledningens roll i kommunikationen till anställda. Andra hinder som har identifierats är avsaknaden av en välfungerande och mogen andrahandsmarknad samt svårigheten i att bedöma kvaliteten för återbrukade material. Den största ekonomiska risken för byggentreprenören grundar sig främst i garantin för återbrukade material då eventuella garantiåtgärder kan bli kostsamma. En angelägen fråga för byggentreprenören är därför hur ansvarsfördelningen avseende risk bör utformas, och incitament kan troligen komma till nytta även här. I stora drag verkar det som att mycket kan uppnås och många av barriärerna överkommas genom ett tätt samarbete med andra aktörer i sektorn, såsom beställare, arkitekter, leverantörer och konsulter. Slutligen kan konstateras att det finns några första steg som byggentreprenören kan börja med i övergången. Även om risker kan minskas, är de oundvikliga i övergången till en cirkulär ekonomi, särskilt i början. Byggentreprenören bör därför, med förutsättning att de jobbar med en likasinnad beställare, våga testa cirkularitet i mindre steg. Det kan exempelvis handla om att gradvis införa återbrukade komponenter i projekt, eller utföra mindre pilotprojekt för att erhålla kunskap. När kunskap har byggts upp bör de satsa på rätt marknadsföring, inte minst för att göra sig attraktiv för en passande beställare. Det är inte optimalt för byggentreprenören att passivt invänta beställarens direktiv eller en mogen andrahandsmarknad innan de påbörjar sitt arbete mot cirkulär ekonomi. Det finns alltid en möjlighet att börja med det dem själva har rådighet över, exempelvis minska de interna avfallsmängderna så mycket som möjligt samt utnyttja sin tekniska kompetens för att ta cirkulära initiativ i projekt.

Aldrig tidigare har det varit så aktuellt som det är idag, år 2021, att arbeta hållbart och spara på jordens resurser. Mängden material som finns i omlopp idag är stor. Ett långsiktigt arbetssätt för hållbarhet och cirkulärt byggande saknas. Byggbranschen står idag för en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen måste minska för att kunna uppnå Sveriges uppsatta klimatmål. För att minska på utsläppen och bidra till ett mer cirkulärt samhälle behöver byggbranschen genomföra konkreta förändringar. En av dessa förändringar är att börja använda återbrukat material. Kunskapen om prisbilden av återbrukat material är idag låg bland de intervjuade i rapporten. En resurseffektivitet krävs för att vända branschen till att bli mer hållbar. Ett sätt att lyckas är att arbeta med de material och komponenter som redan finns och att arbeta cirkulärt, vilket resulterar i att arbeta med återbruk. Återbruk innebär att en komponent återanvänds i så ursprungligt skick som möjligt. I denna rapport har intervjuer med hållbarhetschefer, arkitekter, forskningsinstitut och återbrukscentral genomförts, tillsammans med en litteraturstudie och en utbildning om återbruk. Dessa tre tillvägagångssätt utgör metoden för rapporten. För att lyckas ställa om till cirkulärt byggande kommer det krävas ett övergripande engagemang från alla olika parter som är inblandade i byggprocessen. Ett samspel och samarbete genom hela processen, tillsammans med ökad kunskap är viktiga faktorer för att få arbetet med återbruk att utvecklas. De främsta drivkrafter med att arbeta med återbruk som har identifierats är: Minska klimatpåverkan Ekonomiskt fördelaktigt att handla återbrukat material Unika gestaltningsmöjligheter Möjlighet att sticka ut och marknadsföra sig som företag De främsta hindren som har identifierats är: Okunskap, inrutade vanor Saknad av kvalitet- och garantisystem Brist på lagerhållning och logistik Brist på återbrukat material och komponenter En fördjupad del av rapporten fokuserar på arkitektens perspektiv, och hur arkitekten kan arbeta för att öka återbruk och cirkulärt byggande. Ur arkitektens perspektiv behöver följande genomföras för ett främjat återbruk: Återbruk i åtanke från tidigt skede i byggprocessen Längre medverkan och delaktighet för arkitekten Flexibilitet i gestaltningen Kvalitetssäkring av återbrukade komponenter Med hjälp av resultatet föreslås i denna rapport slutligen åtta åtgärder för att främja återbruk: Kunskap och nya tankesätt måste utvecklas Beställaren behöver ta ansvar och hårdare lagar och regler behövs Generationsskifte och nya arbetsroller ger nytt synsätt Materialleverantörer måste ta ansvar för sina nya och gamla produkter Bygg dyrt och med hög kvalitet Materialbudget bör införas för att få kontroll på mängden jungfruligt material som används Planera och bygg för återbruk från ett tidigt skede Arkitekten behöver medverka längre genom byggprocessen / It has never been more relevant than today, in 2021, to work with sustainability and to save the resources of the earth. The amount of material that is in the industry today is large and a long- term program focusing on sustainability and a circular business is missing. The construction industry is responsible for a large part of Sweden’s emissions of greenhouse gases. The level of emissions needs to decrease to be able to achieve the goal of a lower environmental impact. To reduce the gas emissions and to contribute to a more circular society, changes need to be made by the construction industry. One of these changes is to begin to work with reused materials. The knowledge of the price picture of recycled material is currently low among the interviewed in the report. Recourse efficiency is therefore necessary to make the industry more sustainable. One way to make this happen is to work with the materials and components already existing, a circular way of working is to reuse materials. Reuse of materials is when a component is reused with minimal to no reconstruction. In this thesis interviews with sustainability managers, architects, a research institute and a warehouse for reused materials has been conducted, together with a literary study and a course in reused materials. These three techniques outline the method of this thesis. To succeed with the readjustment to circular construction, it will take an overall commitment from all different parties involved in the construction process. A cooperation through the entire process, together with an increased knowledge are two important factors to get the work with reuse of materials forward. Driving forces for sustainable practices that were discovered are: Reduce the environmental impact Economically favourable to use reused materials Unique opportunities when designing buildings Opportinity to stand out and to show your company as a sustainable business Obstacles that were discovered are that the industry is developing slowly: Not enough knowledge and habits that are set Lack of regulation on a national level Lack of a system to store reused materials while waiting to be used again Lack of the materials itself One part of the thesis is focusing more in depth on the architect’s perspective and how the architect can work to include more reused materials when designing buildings. From the architects perspective these following suggestions were made to increase reuse of materials: Reuse needs to be included in the process from day one The architect needs to have a longer participation in the building process Flexibility when designing The quality of the product that is being reused has to be able to be proven The result of this thesis suggests eight ways to include and increase reused materials: Knowledge and new ways of thinking needs to evolve The customer must take its responsibility and laws regulating reuse needs to be made A shift in age groups in the industry will make ways for new systems Grosists producing the materials must take their responsibility Build expensive and with good quality A budget for construction materials and components should be made Planning for reuse of materials early on in the process The architect must be involved longer in the construction process

Inom den svenska bygg- och fastighetsbranschen har frågan om klimatpåverkan och hållbarhet blivit alltmer central. Branschens påverkan på miljön, särskilt i form av koldioxidutsläpp, är väl dokumenterad och utgör en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Trots den historiska påverkan har branschen visat framgång genom att minska växthusgas- och kväveoxidutsläppen de senaste åren. Minskningarna kan relateras till att branschens aktörer har vidtagit åtgärder för att utveckla mer hållbara byggtekniker samtidigt som intresset för återbruk och återvinning ökat. En av de åtgärderna som genomförts för att minska branschens klimatpåverkan är införandet av klimatdeklarationskravet, vilket innebär att den klimatpåverkan som uppstår under uppförandet av en byggnad måste redovisas för alla nybyggnationer. För närvarande omfattas dock inte ombyggnationer av klimatdeklarationskravet. Vilket har medfört att ombyggnationers klimatpåverkan inte är lika utforskad som nybyggnationers klimatpåverkan. Syftet med denna studie är att utreda hur branschens aktörer kan främja klimatarbete vid ombyggnationer av kommersiella fastigheter under byggskedet. Detta genom att kartlägga hur aktörernas nuvarande klimatarbete ser ut vid ombyggnationer, identifiera arbetssätt och material med betydande klimatpåverkan samt vilka utmaningar och möjligheter ett ökat klimatarbete medför. För att besvara studiens forskningsfrågor har en litteratur- och en intervjustudie genomförts. Litteraturstudiens första del ger en bakgrund till ombyggnationer gällande definition, motiv och process. Den andra delen handlar om byggbranschens klimatpåverkan och vilka drivkrafter som finns för att minska den i form av klimatåtgärder, klimatdeklarationer och beräkningsverktyg. Avslutningsvis beaktas klimatarbete vid ombyggnationer utifrån en ekonomisk synpunkt. Den erhållna kunskapen från litteraturstudien låg sedan i grund till intervjustudien som bestod av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter med chefsbefattningar inom byggbranschen Resultatet från datainsamlingen visar att klimatarbetet vid ombyggnationer varierar mellan aktörerna. Aktörerna som kommit längre i sitt klimatarbete har lyckats integrera det i sina arbetsprocesser genom exempelvis användning av eget framtagna beräkningsverktyg där koldioxidutsläpp kan jämföras mot pris. I dagsläget ligger det största fokuset för att minska klimatpåverkan på att öka återanvändningen av befintligt byggmaterial. I studien framkom det att främst glas, textilmattor och undertaksplattor är material som prioriteras att sparas och återbrukas. Kombinationen av att de alla är vanligt förekommande, lätta att demontera och återmontera samt att de har en betydande klimatbelastning är de främsta anledningarna. I takt med att medvetenheten om klimatförändringarna ökar, tar bygg- och fastighetsbranschen allt större hänsyn till klimataspekten. Detta skapar incitament för att branschens aktörer vill ligga i framkant och därigenom kunna skapa en affärsmöjlighet genom att kunna påvisa att de kan genomföra ombyggnationer utan stora utsläpp av koldioxidekvivalenter. Det uppstår spänningar mellan befintliga funktionskrav enligt nybyggnadskrav på fastigheter och klimatmål vid större renoveringar, exempelvis när äldre byggelement inte möter nuvarande standarder för tillgänglighet, ljudisolering eller takhöjd. Studien betonar vikten av förstärkt samarbete inom bygg- och fastighetsbranschen för att hantera dessa utmaningar och främja klimatarbete. Genom att utbyta expertis och erfarenheter kan aktörerna gemensamt utveckla strategier för att minska koldioxidekvivalentutsläpp vid renoveringar och förbereda sig för framtida utsläppskrav. / Within the Swedish construction and real estate industry, the issue of climate impact and sustainability has become increasingly important. The industry’s historical impact on the environment, particularly in the form of carbon dioxide emissions, constituted a significant portion of Sweden's total greenhouse gas emissions. In the last couple of years, construction and real estate companies have been making progress in reducing greenhouse gas and nitrogen oxide emissions. These reductions can be attributed to industry actors taking measures to develop more sustainable construction techniques while also increasing interest in reuse and recycling. One of the measures implemented to reduce the industry's climate impact is the introduction of the climate declaration requirement. This means that the climate impact arising during the construction of a building must be reported for all new constructions. The introduction of climate declaration is a step in the right direction, but it is not covering renovation projects. This has resulted in the climate impact of renovations not being as explored as the climate impact of new constructions. The purpose of this study is to investigate how industry actors can promote climate action in the renovation of commercial properties during the construction phase. This will be achieved by mapping out the current climate action of industry actors in renovations, identifying methods and materials with significant climate impacts, and exploring the challenges and opportunities associated with increased climate action. To answer the study's research questions, both a literature review and interviews have been conducted. The first part of the literature review provides background on renovations regarding definitions, motivations, and processes. The second part of the literature review focuses on the construction industry's climate impact and the driving forces for reducing it, such as climate measures, climate declarations, and calculation tools. In the last part of the literature review climate action in renovations are considered from an economic standpoint. The gained literature knowledge was put into practice through semi-structured interviews with ten respondents who are fulfilling management positions in the construction industry. The results from this study show that climate action in renovations varies among industry actors. Those who have made more progress in their climate action have successfully integrated it into their working processes, for example, by using internally developed calculation tools where carbon dioxide emissions can be compared against cost. Currently, the key to reducing climate impact lies in increasing the reuse of existing building materials. The study found that primarily glass, textile carpets, and ceiling tiles are materials prioritized for preservation and reuse. These are all commonly used, easy to dismantle and reassemble, and have a significant impact on the climate.  Tensions arise between existing functional requirements according to new building regulations and climate goals in major renovations when reusing existing material. Think for example about older building elements which do not meet current standards for accessibility, sound insulation, or ceiling height. This research overall emphasizes the importance of enhanced collaboration within the construction and real estate industry to address these challenges and promote climate action. By exchanging expertise and experiences, industry actors can collectively develop strategies to reduce carbon dioxide equivalent emissions in renovations and prepare for future emission requirements.

Introduction: In many construction projects, significant amounts of construction waste are generated, requiring efficient management. Construction waste is an important aspect of the construction industry, and it is common for Swedish projects to strive for what is known as material recycling. This means attempting to recycle materials to reuse them instead of buying new ones. Managing construction waste with a circular mindset involves considering waste as a resource and aiming to maximize reuse and material recycling. An important aspect of implementing a circular approach is to carefully plan and execute effective sorting of construction waste on the construction site. The aim of this report is to highlight the importance of managing construction waste using a circular mindset, which can, in turn, contribute to a more sustainable society in the future.  Method: The study has been conducted using a qualitative methodology and has primarily relied on semi-structured interviews and literature reviews from various databases. To achieve the desired results, different stakeholders within the construction industry, who possess knowledge on the subject of circular management of construction waste, were invited to participate in the interviews. The interviews served as primary data in this study, as it is based on the experiences and perspectives of the participants. The literature review was used as secondary data to examine similarities with previous studies. Results and analysis: According to the results, it was revealed that actors within the construction industry share an overarching perspective on the circular management of construction waste. For most, this entails striving to reuse and recycle materials to the greatest extent possible. The findings also demonstrated positive effects of circular management of construction waste, such as reduced carbon dioxide emissions and potential future economic profitability. Furthermore, it was also evident that there are challenges, such as a lack of knowledge in the field and difficulties with collaboration. Discussion: The study has confirmed the problem formulation by interviewing entrepreneurs within the industry. The study's achieved results consist of several proposals to promote circular construction waste. By utilizing impressions, opinions, and feedback from the entrepreneurs, the study has been able to address its research questions.  Keywords: Waste, Waste Hierarchy, Construction Waste, Circular Construction, Circular Economy, Sustainable Future, Environmental Goals. / Introduktion: I många byggprojekt uppstår betydande mängder byggavfall som kräver effektiv hantering. Byggavfall utgör en viktig aspekt inom byggbranschen, och det är vanligt att svenska projekt strävar efter att uppnå så kallad materialåtervinning. Detta innebär att man försöker återvinna material för att kunna återanvända det i stället för att köpa nytt. Att hantera byggavfall med ett cirkulärt tankesätt innebär att man betraktar avfallet som en resurs och strävar efter att maximera återanvändning och materialåtervinning. En viktig aspekt vid implementeringen av ett cirkulärt tankesätt är att noggrant planera och genomföra en effektiv sortering av byggavfallet på byggarbetsplatsen. Målet med rapporten är att belysa vikten om hur man hanterar byggavfall med hjälp av ett cirkulärt tankesätt som i sin tur kan leda till ett mer hållbart samhälle i framtiden Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ metodologi och har huvudsakligen baserats på semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier från olika databaser. För att uppnå resultatet tillfrågades olika aktörer inom byggbranschen, som har kunskap inom ämnet cirkulär hantering av byggavfall att delta i intervju. Intervjuerna användes som primärdata i denna studie eftersom det är aktörernas erfarenheter och uppfattningar som studien grundar sig på. Litteraturstudien användes som sekundärdata för att undersöka om det fanns likheter med tidigare studier eller inte. Resultat och analys: Enligt resultaten framkom det att aktörerna inom byggbranschen delar en övergripande syn på cirkulär hantering av byggavfall. För de flesta innebär det att man strävar efter att återbruka och återanvända material i så stor utsträckning som möjligt. Resultaten visade även positiva effekter av cirkulär hantering av byggavfall, såsom minskade koldioxidutsläpp och att det kan vara mer ekonomiskt lönsamt i framtiden. Vidare framkom det också att det finns utmaningar, exempelvis brist på kunskap inom ämnet och svårigheter med samarbete. Diskussion: Studien har bekräftat problemformuleringen genom att intervjua entreprenörer inom brunchen. Studiens resultat som har åstadkommit består av flera förslag till att främja cirkulärt byggavfall. Genom att använda intryck, åsikter och synpunkter från entreprenörerna har studien kunnat besvara dess frågeställningar. Nyckelord: Avfall, Avfallstrappa, Byggavfall, Cirkulär byggande, Cirkulär ekonomi, Hållbart framtid, Miljömål.

Bygg- och fastighetsbranschen står idag för en stor del av de årliga utsläppen. För att motverka klimatförändringar, brist på jungfruligt material samt minska vårt byggavfall krävs en omställning mot en mer hållbar byggbransch. Det finns ett stort intresse hos olika aktörer i branschen att jobba med cirkulärt byggande. Återbruk är en byggsten i det cirkulära byggandet, men problemet är att det saknas kunskap och en effektiv process. Återbruk är idag även oftast kostsam vilket leder till att aktörer istället väljer att köpa nya grejer framför att återbruka. Med ändliga resurser är det viktigt att förlänga ett materials livscykel. Målet med studien är att främja återbruk genom att lyfta de drivkrafter som finns ur främst ett miljömässigt perspektiv. Studien utreder även vikten av återbruk för att bland annat minska resursanvändning, avfallsmängd samt utrotning av den biologiska mångfalden. Undersökningsmetoderna som används är litteratur-, dokumentstudier samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter består av aktörer i olika delar i byggbranschen. Med kommande skärpta krav på miljödeklarationer kommer användandet av återbrukat material att öka och för detta krävs det en bättre och mer gynnsam process. Utmaningaridag är främst hur en återbrukad produkts utsläpp ska beräknas. Ytterligare en utmaninghandlar om garantitid. Vem står för garantin och hur lång garantitid kan ges. En annan utmaning handlar om att det idag finns andra krav på produkter vilket leder till att många av det produkter som kan återbrukas brister i att de inte uppfyller dagens krav. Studien har resulterat i att återbruk har en stor effekt på miljön och är en viktig byggsteni en cirkulärekonomi. Det har vidare konstaterats att återbruk kan bidra till fördelar för aktörerna genom dels en effektiv marknadsföring, vilket leder till en mer attraktiv arbetsplats och ekonomiska vinster. Dessutom är återbruk en viktig del för att kunna vara ledande inom byggbranschen. Respondenternas uppfattning är att det på nationell nivå saknas lagkrav och incitament för att främja arbetet med återbruk. / The construction and real estate sector is currently responsible for a large share of annual emissions. To counteract climate change, lack of virgin materials and reduce waste, a change is needed. The industry needs to become more sustainable. There is great interest among various actors in the industry to work with circular construction, of which reuse is an important part. But the problem is that there is a lack of knowledge and an effective process. Today, reuse is also usually costly, which means that actors instead choose to buy new things rather than reuse. With finite resources, it is important to extend the life cycle of a material. The goal of the study is to promote reuse by highlighting the driving forces that exist primarily from an environmental perspective. The study also explores the importance of using reused materials to decrease the use of new resource, waste and the prevent extinction of biodiversity.  he research methods used are literature-, document studies and qualitative semi-structured interviews. The selection of respondents consists of stakeholders in different parts of the construction industry. With stricter requirements in the future for environmental declarations, the use of recycled materials will increase and for this a better and more favorable process is required. Today there are difficulties in how to calculate a product's emissions and a major problem is about the warranty period. Who is responsible for the guarantee and how long a guarantee period can be given. Another difficulty is that today there are other requirements for products, which leads to that many of the products are unable to be reused.  The study has resulted in that reuse has a major effect on the environment and it is an important building block in a circular economy. It has also been found that reuse can contribute to benefits for actors through effective marketing, which leads to a more attractive workplace and financial gains. In addition, reuse is an important part of being a leader in the construction industry. The perception of the respondents is that there are currently a lack of legal requirements or incentives at national level to promote reuse.

My thesis, "BMA (Bromma airport) / BEURA (Bromma experimental urban recycling association), an adaptive rebirth", explores the potential for an evolution of self-built circular inhabitation on the airport runway of Bromma through adaptive reuse and circular construction. The Bromma Airport in Stockholm is set to cease operation by 2038, leaving behind a vast expanse of infrastructure that could be repurposed for other uses. Instead of a late termination of the air traffic tenure, my proposal calls for the airport to be shut down immediately in favor of evolving dwellings on the site through community-based dynamic urban planning. This alternative plan for the future of Bromma Airport considers how the extensive flat surface of concrete that the runway provides can be utilized for slabs and foundations in circular construction and adaptive reuse for self-built dwellings.  My project aims to critique and challenge the current "housing as a commodity" discourse and argues for a greater qualitative approach to urban planning. Rather than focusing, for instance, on the number of dwellings, my proposal emphasizes the integration of different functions, community engagement, and the evolution of dwellings according to needs and supply/ability. By planning for a sustainable, community-focused inhabitation that prioritizes shared spaces and sustainable living practices, my proposal offers a model for future urban planning projects that prioritize qualitative measures beyond the obsolete urban planning trinity equilibrium of economic, social and ecological sustainability.

Bygg- och rivningssektorn står för ca 30% av Sveriges avfall enligt svenska miljöinstitutet IVL. Bevarande av energi som går åt vid tillverkning av material är gynnsamt för miljön, vilket är syftet med återbruk. När stomelement i dagsläget demonteras förlorar de CE-märkningen och betraktas därefter som avfall. En metod inom cirkulärt byggande är återvinning, vilket innebäratt bryta ner produkten för att antingen skapa energi eller nytt material. Vid återvinning bevaras inte energin vilket innebär att energin som går åt att tillverka produkten från start går förlorad. För att nå de klimatmål som EU och Sverige har satt till framtiden är det viktigt för byggbranschen att sträva efter cirkulärt byggande, med fokus på återbruk och inte enbart återvinning. Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur man kan öka återbruksförmågan av stomelement. I Sverige används återbruk i en liten skala. För att användningen av stomelement ska utvecklas i en större skala måste tekniska lösningar framkomma redan i projekteringsskedet. Oklarheter i regelverk kring klassificeringar av återanvända stomelement behöver tydliggöras för att öka återbrukspotentialen. Studien undersöker vilka möjligheter som finns idag av att bygga med återanvänt stommaterial, vilka hinder som uppstår och hur dessa problem kan hanteras. Detta undersöktes genom att intervjua respondenter med relevant kompetens i byggbranschen samt genom en litteraturstudie. Studien avgränsas till att undersöka stomelement i trä, stål och betong. Resultaten visade att potentialen för återbruksmaterial i dagsläget inte är god på grund av att det inte finns konkreta regelverk och incitament samt att materialtillgången är begränsad. Stommaterial har höga konstruktionskrav på sig vilket gör det svårt att återbruka. Vidare visade resultaten från studien att det för närvarande inte finns tydliga standardprovningar för att säkerställa stomaterialens kvalitet och hållbarhet. Därför har denna studie tagit fram en vägledande mall för att eventuellt minska förstörande provning samt agera som en guide för aktörer som vill återanvända stomelement men inte vet hur de ska gå tillväga. / The construction and demolition sector accounts for about 30% of Sweden's waste according to the Swedish Environmental Institute IVL. Conservation of materials and energy used in the manufacture of materials is beneficial to the environment, which is the purpose of reusing. When structural elements are currently dismantled, they lose their CE marking and are then regarded as waste. One method in circular construction is recycling, which means breaking down the product to either create energy or new material. During recycling, the energy is not conserved, which means that the energy used to manufacture the product from the start is lost. In order to achieve the climate goals that the EU and Sweden have set for the future, it is important for the construction industry to strive for circular construction, with a focus on reusing and not just recycling. The purpose of this thesis is to investigate how to increase the reusability of structural elements. In Sweden, recycling is used on a small scale. In order for the use of structural elements to be developed on a larger scale, technical solutions must emerge during the design phase. Uncertainties of regulations regarding classifications of recycled structural elements need to be clarified in order to increase the reusing potential. The study examines what opportunities there are today for building with reused structural materials, what obstacles arise and how these problems should be handled. This was investigated by interviewing respondents with relevant competence in the construction industry and through a literature study. The study is limited to examining structural elements in wood, steel and concrete. The results showed that the potential for recyclable materials is currently not good due to the lack of regulations, incentives and that the supply of materials is limited. Structural materials have high structural requirements, which make them difficult to reuse. Furthermore, the results from the study showed that there are currently no clear standard tests to ensure the quality and durability of the materials. Therefore, this study has developed a guiding template to possibly reduce destructive testing and act as a guide for companies who want to reuse structure elements but do not know how to proceed.