Today, functional buildings are being demolished, generating amounts of waste that contribute to the significant climate impact of the construction industry. To counteract this, the Swedish government has established climate goals as incentives for the construction industry to reduce its climate impact. Furthermore, the government has created policies for organisations to transition to a circular economy, where one strategy for the construction industry is to switch to circular construction through the adaptive reuse of buildings and the reuse of building products. Previous studies have focused on identifying opportunities and barriers for actors in the construction industry to implement circular projects. However, there are few studies on how varying incentives affect architects and clients in developing and demanding circular services. The lack of research on the importance of incentives has led this study to investigate and contribute to a deeper understanding of the significance of incentives. Additionally, the possible implications of client incentives on architects' approaches to developing circular services are studied. The study is based on a qualitative approach through literature and interview studies along with a workshop. The literature study was conducted to gain an understanding of the field and contributed to the category model of incentives that was used during the analysis of material from interviews and the workshop. The interview study comprises two stakeholder perspectives, with 4 people representing the architect's perspective and 4 people representing the client's perspective. The results of the interview study were validated and discussed through a workshop conducted with 6people from an architectural firm in Gothenburg. The workshop also aimed to discuss the possible implications of client incentives on architects' approaches to strengthen the study's qualitative approach. Using the category model, material from the literature was coded and categorized, with terms such as drivers being sorted as positive incentives, and terms such as barriers being sorted as negative incentives. Further analysis involved quotes from the empirical data regarding what, according to the stakeholder perspectives, are positive or negative incentives to develop and demand circular services, which were compared with incentives identified through the literature. The categorise empirical data was used to analyse similarities and differences in the incentives, and how client incentives affect architects' approaches. The study's contribution is that different incentives lead to incentive impacts, which significantly influence architects in developing services and competencies and clients in demanding services. The study shows that incentives related to the transition to circular construction and contributing to climate benefits are of great importance. Architects also see business value as a strong incentive to develop circular services. Furthermore, the implications of client incentives do not result in incentives to develop a specific service but rather to develop internal processes to effectively meet varying demands. The study shows that clients' incentives to demand services are driven by strategies, where those who value incentives such as climate benefits as highly as economic ones demand practical services to a greater extent, while others demand services to realize circular strategies. The study shows that the incentives of architects and clients do not differ, but a match between these incentives is crucial for implementing circular services within projects. To enable architects and clients to contribute to the emergence of transformation and reuse requires incentives for organisational development of internal routines, which the study shows can facilitate the development of circular construction. / Idag rivs fullt fungerande byggnader vilket genererar enorma mängder avfall som bidrar till byggbranschens betydande klimatpåverkan. För att motverka detta har svenska regeringen antagit klimatmål som incitament för att byggbranschen ska reducera sin klimatpåverkan. Vidare har regeringen skapat styrmedel för organisationer att ställa om till cirkulär ekonomi, där en strategi för att byggbranschen ska uppnå klimatmålen är att ställa om till cirkulärt byggande genom transformation av byggnader och återbruk av byggprodukter. Tidigare studier har fokuserat på att identifiera möjligheter och hinder för byggbranschens aktörer att genomföra cirkulära projekt. Däremot finns det få studier om hur incitament påverkar arkitekter och beställare att utveckla och efterfråga cirkulära tjänster. Brist på forskning kring incitamentens betydelse gör att denna studie har undersökt och bidragit till ökad förståelse för incitamentens betydelse. Dessutom studeras möjliga implikationer beställares incitament har på arkitekters förhållningssätt att utveckla cirkulära tjänster. Studien baseras på en kvalitativ ansats genom litteratur- och intervjustudier samt en workshop. Litteraturstudien genomfördes för att få förståelse för området och bidrog till den kategorimodell av incitament som nyttjades under analyser av material från intervjuer och workshop. Intervjustudien omfattar två aktörsperspektiv varav 4 personer representerar arkitektperspektivet och 4 personer representerar beställarperspektivet. Intervjustudiens resultat validerades och diskuterades via en workshop som genomfördes med 6 personer från ett arkitektkontor i Göteborg. Workshopen syftade även att diskutera möjliga implikationer av beställarincitament för arkitekters förhållningssätt för att stärka studiens kvalitativa ansats. Med hjälp av kategorimodellen kodades och kategoriserades stoff från litteraturen, där termer likt drivkrafter, sorterats vara positiva incitament, och termer likt hinder, sorterats vara negativa incitament. Det som vidare analyserades var citat från empirin om av vad som enligt aktörsperspektiven är positiva eller negativa incitament att utveckla och efterfråga cirkulära tjänster, vilket ställdes mot incitament som identifierats via litteraturen. Den kategoriserade empirin användes för att analysera likheter och skillnader i incitamenten, och hur beställares incitament påverkar arkitekters förhållningsätt. Studiens bidrag till litteraturen inom cirkulärt byggande är att olika incitament leder till en incitamentspåverkan, vilket har betydande inverkan på arkitekter att utveckla tjänster och kompetenser och beställare att efterfråga tjänster. Incitament kring omställningen till cirkulärt byggande och att bidra till klimatnyttan visar studien är av stor betydelse. Arkitekter ser även affärsvärdet som ett starkt incitament att utveckla cirkulära tjänster. Vidare visar studien att implikationer av beställarincitament inte resulterar i incitament för arkitekter att utveckla en specifik tjänst, utan att utveckla interna rutiner för att effektivt kunna möta varierande efterfrågan. Studien visar också att beställares incitament att efterfråga tjänster styrs av interna strategier, där de som värdesätter incitament som klimatnytta lika högt som ekonomiska efterfrågar praktiska tjänster i större utsträckning, medan andra efterfrågar tjänster för att realisera cirkulära strategier. Slutligen visar studien att arkitekters och beställares incitament inte skiljer sig åt, men att en match incitamenten emellan är avgörande för att implementera cirkulära tjänster inom projekt. För att arkitekter och beställare ska kunna bidra till framväxten av transformation och återbruk förutsätter det incitament för organisatorisk utveckling av interna rutiner, vilket studien visar kan möjliggöra för utveckling av cirkulärt byggande.

Att bygga bjälklag av massivt trä blir allt vanligare och är ett sätt att minska klimatavtrycket från byggbranschen. Korslimmat trä, även kallat KL-trä, står för lejonparten av dessa massiva träbjälklag. Ett mindre vanligt alternativ till KL-trä är brädstapelbjälklag. Fördelen med brädstapelbjälklag är att fiberriktningen på virket går i samma riktning. Detta ger en något högre styvhet så man kan bygga lägre moduler med mindre virke och således spara på trä och dessutom slippa användningen av lim. Om man därutöver kan sätta ihop modulerna på plats slipper man tunga transporter och industriell tillverkning. En nackdel med brädstapelbjälklag är att man historiskt har använt spikar av metall som både går emot principen att bygga med enbart trä och dessutom försvårar möjligheter till återbruk av trämaterialet. LignoLoc är en spik tillverkad av densifierat bokträ och en relativt ny produkt på marknaden. Spiken skjuts in i virket med tryckluft och friktionen får ligninet i spiken att delvis smälta ihop med det omgivande virket. Svetseffekten tillsammans med det densifierade trämaterialet ger relativt goda hållfasthetsvärden, speciellt vid dragbelastning. I detta examensarbete undersöks hur man kan bygga brädstapelbjälklag med LignoLoc spik som uppfyller gällande brukskrav för nedböjning och vibration samt för brand. Undersökningen utgår ifrån befintlig teori för konstruktion av brädstapelbjälklag med trådspik och kombineras med studier kring LignoLoc spikens uppmätta egenskaper och tillämpade beräkningsmodeller. Med detta som grund görs en ansats till en generell beräkningsmodell för konstruktion av brädstapelbjälklag med LignoLoc spik. För att befästa ansatsen utförs även en praktisk hållfasthetsstudie i en storskalig modell där tre olika moduler belastningstestas i en hydraulisk press. Slutsatsen är att de tillämpade beräkningsmodellerna stämmer väl överens med utfallen från de praktiska belastningstesterna. Testerna tyder på att LignoLoc spiken håller långt över förväntan för skjuvbrott och ger en marginellt styvare konstruktion än motsvarande med trådspik. Vidare kan konstateras att LignoLoc spiken fungerar gott som alternativ till trådspik. Således kan man bygga brädstapelbjälklag i 100% trämaterial som ett alternativ till KL-trä. / Building floors from solid wood is becoming increasingly common and is a way to reduce the environmental footprint of the construction industry. Cross-laminated timber, also known as CLT, accounts for the majority of these solid wood floors. A less common alternative to CLT is Nail Laminated Timber (NLT). The advantage of NLT is that the grain direction of the timber runs in the same direction. This gives slightly higher stiffness, allowing for the construction of thinner modules with less timber, thus saving on wood and eliminating the need for glue. Additionally, if the modules can be assembled on-site, heavy transportation and industrial manufacturing can be avoided. However, the downside of NLT is that historically, metal nails have been used, which contradicts the principle of building with solid wood and also complicates the reuse of the timber material. LignoLoc is a nail made of densified beech wood and is a relatively new product on the market. The nail is driven into the wood with compressed air, and the friction causes the lignin in the nail to partially melt and fuse with the surrounding wood. This welding effect, combined with the densified wood material, provides relatively good strength values, especially under tensile load. This thesis investigates how to build NLT with LignoLoc nails that meet current serviceability requirements for deflection, fire, and vibration effects. Starting from existing theory for the construction of NLT with metal nails and combining it with studies on the measured properties of LignoLoc nails and applied calculation models, an approach is made to a general calculation model for the construction of NLT with LignoLoc nails. To validate the approach, a practical strength study is also carried out on a large-scale model where three different modules are load-tested in a hydraulic press. The conclusion is that the applied calculation models match well with the outcomes of the practical load tests. The tests indicate that the LignoLoc nail far exceeds expectations for shear failure and provides a marginally stiffer construction than the equivalent with steel nails. Furthermore, it can be stated that the LignoLoc nail works well as an alternative to steel nails. Thus, it is possible to build NLT in 100% wood material as an alternative to CLT.

The construction sector accounts for about one fifth of Sweden's greenhouse gas emissions. It is also the sector that produces the second most waste in Sweden. Today there is an increased need for housing in Sweden, at the same time as the construction sector must reduce its greenhouse gas emissions. Usually when renovating a building, construction products are disposed despite having a remaining service of life. The purpose of this study is to investigate how the reuse of construction products can be increased in the construction sector. And to find out how companies in Växjö work with reusing construction products. The work was based on the project Kv. Stommen, the project was about a new preschool in Vikaholm, Växjö. In the project the buyer had requested that some construction products should be reused. The purpose of the study was addressed by using interview methodology and partaking in focus group discussion with Godahåll during their meeting. According to the results there are seven challenges that must be overcome before the reuse of construction products in the construction sector can increase. The representatives from the companies in Växjö, who were interviewed had a positive attitude towards reuse of construction products. One conclusion is that there is an interest in the construction sector to use reused construction products and that it will increase in the future. Another conclusion is that by using reused construction products, the construction sector´s waste volumes can be reduced and contribute to a circular construction.

Hållbart byggande och stadsutveckling är högaktuellt i fastighetsbranschen och allt fler aspekter faller in under begreppet hållbarhetsstrategi. Kan vi ta hänsyn till högt ställda energikrav, återanvända byggmaterial samtidigt som vi ska värna om den byggda miljön och den sociala hållbarheten. Syftet med uppsatsen har varit att ge en ökad förståelse och insyn i den problematik som kan uppstå men även de möjligheter vid renovering och användning av äldre kommersiella fastigheter. Metoden som använts är en fallstudie där kontorsfastigheten Gjuteriet har granskats. Denna kvalitativa studie har haft ett tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer med tre huvudteman: Hållbarhet & Livscykelkostnadsanalys, Affärsstrategi & Ekonomiska incitament och Värdeskapande för enskild aktör. Det teoretiska ramverket utgår från de tre huvudteman med återbruk av material, regelverk för energikrav och material, affärsstrategi, miljödifferentiering, STEEP-modell, vad är värde? och kulturvärden. Denna studies slutsats visar att det finns möjligheter att skapa mervärde i återbruk samt lyfta fram det affärsmässiga men samtidigt värna om kulturella värden i en äldre befintlig byggnad. De utmaningar som framkommit har innefattat ekonomiska aspekter och lagstiftning som ännu inte är riktade mot cirkulärt byggande. Byggbolag och regelverk behöver följa med i utvecklingen där det skapas nya arbetsmetoder mot hållbarhet gällande en mer flexiblare lagstiftningsprocess. / Sustainable construction and urban development are highly topical in the property industry and more and more aspects fall under the concept of sustainability strategy. Can we take into account high energy requirements, reuse building materials while at the same time protecting the built environment and social sustainability. The purpose of the essay has been to provide an increased understanding and insight into the problems that can arise but also the opportunities when renovating and using older commercial properties. The method used is a case study where the office property Gjuteriet has been examined. This qualitative study has had an approach in the form of semi-structured interviews with three main themes: Sustainability & Life Cycle Cost Analysis, Business Strategy & Economic Incentives and Value Creation for Individual Actors. The theoretical framework is based on the three main themes of reuse of materials, regulations for energy requirements and materials, business strategy, environmental differentiation, STEEP model, what is value? and cultural values. This study's conclusion shows that there are opportunities to create added value in reuse as well as highlight the business side but at the same time protect cultural values ​​in an older existing building. The challenges that have emerged have included financial aspects and legislation that is not yet directed towards circular construction. Construction companies and regulations need to follow the development where new work methods are created towards sustainability regarding more flexible legislation.

För att världen ska bli mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar till år 2030 skapade FN de globala målen. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att nå de globala målen. Cirkulär ekonomi innebär att resurser används i effektiva cirkulära flöden och ersätter jungfruligt material. Cirkulära flöden kan minska den stora materialkonsumtionen och utsläppen av växthusgaser som byggsektorn och industrisektorn är ansvariga för. Sveriges ekonomi är i dagsläget linjär, där bara cirka 3% av allt material som nationen konsumerar återinförs in i ekonomin. Det finns en stor materialtillgång från industriavfall i urbana områden som i dagsläget kasseras men som fortfarande har ett potentiellt värde att återbrukas. Syftet med studien är att inventera materialflöden i region Norrbotten som är klassade som utdömda av företag och industrier utanför byggsektorn. Studien inriktar sig särskilt på att inventera restmaterial i städerna Luleå, Boden och Piteå och analysera om materialen kan återbrukas som ytskiktsmaterial för fasad och tak på ett miljöhus. Analyserna ska resultera i gestaltningsförslag för de restmaterialen med störst potential till återanvändning för att väcka inspiration för återbruk. Studien undersöker också de vanligaste utmaningarna med återbruk inom byggsektorn. Datainsamlingen har skett genom en litteraturstudie och en inventering av lokala restmaterial. Inventeringen har utförts med hjälp av metoden Harvest Map, semistrukturerade intervjuer och studiebesök. Analysen av restmaterialen har baserats på Ashbys materialvalsmetod. Metoden innebär bestämning av kriterier, uteslutning av material samt rangordning av material. Rangordning av material har genomfört med hjälp av en multikriterieanalys. Enligt Ashbys materialvalsmetod definierades tolv kriterier. Av sju företag som inventerades exkluderades tjugosex av trettiosju restmaterial från studien. Elva restmaterial uppnådde de kriterier som var nödvändiga för att återbruka som ytskiktsmaterial och rangordnades enligt multikriterieanalysen. De tre material som rangordnades högst var rostfri plåt från värmeväxlare, plåt från sandwichelement och gabionvägg av masugnsslagg. Fallscenario för fasad- och takytskikt gestaltades för dessa tre material och som påvisar att det finns goda möjligheter för de inventerade restmaterialen att återbrukas som ytskiktsmaterial. Inventeringen hos de få företag som gjordes visade att det finns en stor materialtillgänglighet i region Norrbotten som har potential att återbrukas. Det framgick också att det finns intressanta materialflöden hos industrier som byggsektorn kan dra nytta av. Återbruk av material kräver samarbete mellan de involverade parterna. Samarbetet innebär bland annat att dela med sig information om tillgängliga resurser i materialflöden, materialens egenskaper och ursprung. Detta är nödvändigt för att underlätta inventeringen av potentiella material att återbruka. Samarbetet kan hindras av företagens och industriernas integritet och konkurrens mellan företagen. En tänkvärd aspekt som upptäcktes under studien var att låta restmaterialen återbrukas till andra funktioner hos byggnaden. Detta i kombination med att utföra en storskalig materialinventering vore intressant för fortsatta studier. / In order for the world to become more socially, economically and environmentally sustainable by the year 2030, the UN created the global goals. A transition to a circular economy is necessary to reach the global goals. Circular economy means that resources are used in efficient circular flows and replace virgin material. Circular flows can reduce the large material consumption and emissions of greenhouse gases that the construction and industrial sectors are responsible for. Sweden's economy is currently linear. Only 3% of all the material that the nation consumes is reintroduced into the economy. There is a large supply of material from industrial waste in urban areas that is currently discarded but still has potential value to be reused. The purpose of the study is to inventory material flows in the Norrbotten region that are classified as condemned by companies and industries outside the construction sector. The study focuses in particular on inventorying residual materials in the cities of Luleå, Boden and Piteå and analyzing whether the materials can be reused as surface layer material for facade and roof of an environmental house. The analysis should result in use case scenarios for the residual materials with the greatest reuse potential to inspire for reuse. The study also examines the most common barriers for reuse in the construction sector. According to Ashby's material selection method, twelve criteria were defined. Of seven companies that were inventoried, twenty-six out of thirty-seven residual materials were excluded from the study. Eleven residual materials fulfilled the criteria necessary for reuse as surface layer material and were ranked according to a multi-criteria decision analysis. The three materials with the highest rank were stainless steel plate from heat exchangers, plate from sandwich elements and gabion wall of blast furnace slag. Use case scenarios for facade and roof surface layers were designed for these three materials. This showed good opportunities for the inventoried residual materials to be reused as surface layer material. The inventory of the few companies that was made showed that there is a large availability of material in the Norrbotten region that has the potential to be reused. The analysis showed that there are interesting material flows in industries that the construction sector can benefit from. Reuse of materials requires cooperation between the parties involved. The collaboration involves, among other things, sharing information on available resources in material flows, the properties and origin of the materials. This is necessary to facilitate the inventory of potential material to reuse. Integrity and competitiveness of companies and industries can affect the cooperation. A conceivable aspect that was discovered during the study was to allow the residual materials to be reused for other functions on the building. This, in combination with carrying out a large-scale material inventory, would be interesting for further studies.

​​I bygg- och fastighetsbranschen har hållbarhetsfrågor blivit alltmer framträdande på senare tid och aktörerna ställs inför högre krav. En övergång till en cirkulär ekonomi krävs för att hantera jordens resurser och minska branschens betydande klimatpåverkan. Studiens syfte är att undersöka utmaningarna med återbruk av byggmaterial i Malmö samt identifiera vad som krävs för att öka antalet intressenter att välja återbrukat byggmaterial i byggprocessen. En kvalitativ metod har använts och en fallstudie har genomförts för att granska den kommersiella fastigheten Snickeriet i Varvsstaden. Studien omfattar sju semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer, antingen direkt knutna till Snickeriet eller med djupgående kunskap inom det valda ämnet. Det teoretiska ramverket är organiserat i tre huvudteman: hållbarhet och cirkulär ekonomi, val av hållbara byggmaterial samt hinder för återbruk av byggmaterial. Empirin och analysen bygger på dessa tre huvudteman. Slutsatserna från studien identifierar betydande utmaningar för återbruk av byggmaterial och föreslår åtgärder för ökad acceptans och användning av återbruk i byggprocessen. Genom en fallstudie av Snickeriet i Varvsstaden samt intervjuer med relevanta aktörer identifieras komplexa hinder såsom tekniska, ekonomiska och logistiska svårigheter. Vidare krävs mer omfattande och detaljerade projekteringar samt integrering av återbruk av byggmaterial i de tidiga skedena av byggprocessen. För att öka användningen av återbruk krävs en koordinerad strategi för involverade aktörer inom byggsektorn och offentliga myndigheter. Anpassning av lagstiftning, förbättrad ansvarsfördelning och investeringar i infrastruktur för återbruk föreslås som viktiga åtgärder för att främja en cirkulär ekonomi inom byggsektorn. Slutligen betonas vikten av att öka medvetenheten och lyfta fram de övergripande fördelarna med återbruk för att stärka samhällets hållbarhet och för att få fler intressenter att välja återbrukat material framför nytt material. / In the construction and real estate industry, sustainability issues have become increasingly prominent in recent years and stakeholders are faced with higher demands. A transition to a circular economy is required to manage the earth's resources and reduce the industry's significant climate impact. The aim of the study is to examine the challenges with the reuse of building materials in Malmö and identify what is needed to increase the number of stakeholders choosing reused building materials in the construction process. A qualitative method has been used and a case study has been conducted to examine the commercial property Snickeriet in Varvsstaden. The study includes seven semi-structured interviews with relevant stakeholders, either directly related to Snickeriet or with in-depth knowledge within the chosen subject. The theoretical framework is organized into three main themes: sustainability and circular economy, selection of sustainable construction materials and barriers to the reuse of building materials. The empirical work and the analysis are based on these themes. The conclusions of the study identify significant challenges for the reuse of building materials and suggest measures for increased acceptance and use of reuse in the construction process. Through a case study of Snickeriet in Varvsstaden and interviews with relevant stakeholders, complex barriers such as technical, economic and logistical difficulties are identified. More comprehensive and detailed planning is required, as well as the integration of the reuse of building materials in the early stages of the construction process. To increase the use of reuse, a coordinated strategy is required for involved stakeholders in the construction sector and public authorities. Adaptation of legislation, improved distribution of responsibilities and investments in reuse infrastructure are proposed as key measures to promote a circular economy in the construction sector. Finally, the importance of increasing awareness and highlighting the overall benefits of reuse to strengthen society’s sustainability and to encourage more stakeholders to choose reused materials over new materials.

Detta examensarbete utforskar konceptet cirkulär ekonomi i relation till samhällsbyggnadssektorn i form av cirkulärt byggande. Motivationen bakom uppsatsen grundar sig på övertygelsen om att cirkulärt byggande kan vara ett viktigt verktyg för att driva framtidens stadsplanering mot ökad ekologisk hållbarhet. Arbetet ämnar att undersöka rådande ramverk och definitioner, samt vilka förutsättningar som finns för cirkulärt byggande nationellt och i Malmö. Likaså ges förslag på hur cirkulärt byggande kan appliceras på en stad som Malmö, som strävar efter att bli “en ledande miljöstad” och uppnå klimatneutralitet 2030 genom cirkulär ekonomi och cirkulärt byggande. Genom en kvalitativ studie belyser arbetet ambitioner och utmaningar kring cirkulärt byggande. Uppsatsen granskar bland annat rådande lagstiftning, riktlinjer, styrdokument, policys och kunskap från ett nationellt och kommunalt perspektiv. Likaså används även internationella exempel på cirkulärt byggande för att exemplifiera olika cirkulära principer som potentiellt kan tillämpas i Malmö. Trots varierande definitioner av cirkulär ekonomi och cirkulärt byggande slår uppsatsen fast i att det finns ett gemensamt mål: minskat avfall och en övergång från linjärt till cirkulärt ekonomiskt system. På både nationell och kommunal nivå finns en strävan mot cirkulärt byggande. Dock måste politiska hinder och bristande enhetliga definitioner övervinnas, varav flera olika strategier har föreslagits för att främja cirkularitet. Genom olika åtgärdsförslag och inspiration av befintliga cirkulära projekt, samtidigt som den lokala kontexten beaktas, kan Malmö utveckla effektiva strategier för att uppnå cirkulärt byggande. Det finns en gemensam strävan att skapa en mer hållbar stadsutveckling, vilket genom samarbete och innovativa lösningar kan göra Sverige och Malmö till föregångare inom cirkulärt byggande för en mer hållbar framtid. / This thesis explores the concepts of circular economy in relation to the construction sector through circular construction. The motivation behind the thesis is based on the conviction that circular construction can be an important tool for instigating future urban planning toward increased ecological sustainability. The thesis intends to examine the current framework and definitions, as well as which conditions that exist for circular construction nationally and in Malmö. Likewise, the thesis gives suggestions on how circular construction can be applied in a city like Malmö, which aims to become "a leading environmental city“ and achieve climate neutrality by 2030 through circular economy and circular construction. Through a qualitative study, the thesis highlights the ambitions and challenges of circular construction. The thesis reviews current legislation, guidelines, policy documents, and knowledge from a national and municipal perspective. It also uses international examples of circular construction to exemplify various circular principles that can potentially be applied in Malmö. Despite varying definitions of circular economy and circular construction, the essay concludes that there is a common goal: reduced waste and a transition from a linear to circular economic system. At both national and municipal levels, there is a striving towards circular construction. However, political obstacles and lack of uniform definitions must be overcome, of which several different strategies have been suggested for promoting circularity. With different measure proposals and inspiration from existing circular projects, while considering the local context, Malmö can develop effective strategies to achieve circular construction. There is a common desire to create a more sustainable urban development, which through collaboration and innovative solutions can make Sweden and Malmö pioneers in circular construction for a more sustainable future.

Den globala uppvärmningen har lett till allt mer omfattande konsekvenser för klimatet och är ett internationellt problem. Sverige har beslutat att genomföra en omställning till nationell cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen i Agenda 2030. Målen syftar till att främja hållbar utveckling i ekonomisk, social och miljömässig bemärkelse för att skapa ett hållbart samhälle. Byggbranschen står för en femtedel av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige och det är därför viktigt att identifiera och implementera nya och innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan och bidra till en mer hållbar utveckling. För att återanvända material effektivt är det avgörande att ha en förståelse och planering av projekt som täcker hela processen från början till slut. Syftet med studien är att undersöka om ett producentansvar, liknande bilindustrins, går att tillämpa inom byggbranschen för att minska miljöpåverkan och gynna omställningen till cirkulär ekonomi. För att utforska möjligheterna till det har en semistrukturerad intervjustudie utförts med sju respondenter som har bakgrund i privat samt kommunal sektor inom bygg- och fastighetsbranschen. Tidigare forskning visar att befintliga arbetsprocesser inte är anpassade för att tillämpa den cirkulära modellen, vilket innebär att det är nödvändigt att ändra nuvarande arbetssätt. Resultatet från intervjustudien har jämförts med tidigare forskning och tyder på att de vanligaste hindren för ökad återanvändning är tids- och resursbrist, begränsad kunskap, en outvecklad marknad, outvecklad digitalisering samt otillräckliga garantier på återbrukat material. Branschen behöver hitta effektiva lösningar i arbetsprocessen samt i tekniken för att öka kunskapsnivån. Med ökad kunskap är det troligt att företag i högre grad kommer att vara mer benägna att anta cirkulära arbetsprocesser. Trots de många utmaningarna indikerar tidigare forskning och de genomförda intervjuerna att en omställningen är möjlig. Slutsatser som kan dras efter genomförd studie är att orsaken till att övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi inte har genomförts beror på bristande kunskap och erfarenhet. För att främja en mer hållbar byggbransch krävs utveckling och tillämpning av olika tekniska innovationer, i form av digitala program och tjänster som möjliggör enkel delning av BIM-filer mellan aktörer. Det är även nödvändigt att skapa en branschgemensam organisation som tar hand om avfall och distribuerar vidare byggmaterial för återbruk. Branschens komplexitet, med avseende på byggnadens livslängd och antal aktörer, medför att producentansvaret måste anpassas efter branschens specifika utmaningar och behov. Producentansvaret för en färdigställd byggnad bör fördelas mellan aktörer inombyggbranschen under olika skeden av byggnadens livscykel. Tillverkaren av byggmaterial eller byggprodukter åläggs det ursprungliga producentansvaret, vid byggnation tar byggherren över producentansvaret och vid försäljning överförs ansvaret till nästa ägare av byggnaden. Genom att kombinera producentansvar och en total innehållsförteckning för uppförda byggnader skapas tydliga riktlinjer och specifikationer för materialens sammansättning och hantering. En omfattande och tillgänglig innehållsförteckning kan bidra till bättre bedömning av materialens lämplighet för återanvändning och återvinning. / Global warming has resulted in escalating climate impacts, posing an international challenge. The construction industry in Sweden is responsible for one-fifth of the country's total greenhouse gas emissions. Consequently, it is crucial to identify and implement innovative solutions to mitigate climate impact and foster sustainable development. This study aims to investigate the feasibility of implementing an extended producer responsibility, similar to the one in the car industry, within the construction industry to reduce environmental impact and facilitate the transition to a circular economy. To achieve this objective, a semi-structured interview study was conducted, involving participants from the private and municipal sectors of the construction and real estate industry. Prior research indicates that current work processes are not aligned with the requirements of the circular model, necessitating a change in the way work is conducted. The results reveal several common obstacles to increased reuse, including time and resource constraints, limited knowledge, an underdeveloped and immature market, inadequate digitalization, and insufficient guarantees regarding the quality of reused materials. Despite these challenges, all respondents express belief in the feasibility of overcoming them. The industry must find effective solutions within work processes and technology to enhance knowledge and understanding. The study concludes that the transition from a linear to a circular economy primarily hinges on a lack of knowledge and experience. Additionally, it highlights the urgent need for extended producer responsibility to reduce the amount of waste deposited within the construction industry. Given the complexity of the industry, the implementation of producer responsibility must be tailored to its unique characteristics and not treated on par with other sectors. Prior to introducing producer responsibility, numerous steps must be addressed and resolved.

With a major share of the negative environmental impacts deriving from construction and its waste, ways to reduce the material and energy use in this sector have been the focus of studies for decades. Reuse of building elements and materials is gaining traction with researchers, architects, developers and real estate owners. However, it is rarely used in practice in Sweden. Barriers include fear of fluctuating supply, quality warranties, logistics, lack of experience in the design process and unknown availability. While many research projects are underway, a process of how to locate materials is still missing. Additionally, there is currently little connection between research and practice, and a lack of investigation into the long-term consequences that reuse will have on the design process and the role of the architect. Therefore, the aim of this study is to discover what heavy structural elements will be available for reuse in the Stockholm region and to explore which implications reuse will on the design process and the role of the architect. The study evaluated a new method for short-term mapping of available elements using demolition permits. It also intended to map available elements medium- term through detailed development plans, and long-term using comprehensive plans.  The results showed that the medium-term span mapping was not plausible as there are too many detailed development plans and no feasible way to review them due to how they are accessible to the public. The long-term mapping showed potential in identifying characteristics of different areas and indicating where demolitions or transformations might occur. Given there might be a paradigm shift in the way the industry manages resource, as policy and industry goals indicate, the areas where demolition is planned today might be transformed tomorrow. The short-term mapping was the most promising method developed. It showed that significant amounts of heavy structural elements will be available within two years. The buildings with heavy structural elements that are now up for demolition are mostly from the 1960-1980s and are principally all non-residential. 16 different structural typologies were identified and evaluated for reuse potential. Four typologies were highlighted as especially valuable for reuse: 1) cast in-situ reinforced concrete structure 2) prefabricated reinforced concrete elements structure 3) brick structure from before 1960 and 4) steel structure. The dominant structural material was concrete, which was the core material in 93% of the total area found. To test the method’s usefulness and reveal implications on the design process, it was used for an ongoing residential project by developer NREP and architects Tengbom and Lendager Group. The case study showed that suitable structural elements could be sourced for the project with the short-term mapping. A new design proposal for the structure was made with elements from the mapping, which was estimated to avoid significant environmental impact compared to a new structure. According to international studies on this type of reuse, over 90% of CO2-equiv. emissions for new buildings can be saved reusing prefabricated concrete panels. For the design process, the implication of reuse is often an elongated introductory phase. The case study showed that studying grids and proportions of the existing system was essential to transform it into a new one, allowing the process to be more material-driven. Considerations on how to use the elements to minimise waste and environmental impact from preparing the elements for reuse are imperative when designing the system.  It could be argued that waste is a design error, highlighting the need to educate new cohorts of architects and designers in designing for reuse. Potentials for reuse lie in maintaining the value of the structural elements, instead of paying to get rid of them, and to avoid large negative environmental impacts for raw material extraction and production. Projects realised today have shown large savings in CO2-equivalent and costs alike. Nevertheless, it requires innovative and non- conventional organisation and roles. Cooperation and trust amongst stakeholders is key. The design process needs to become more collaborative and iterative with higher frequency of information exchange. This requires designers, architects and engineers to look both backward, to understand the existing buildings and materials that we can use, and forward, in how to use them going forward with innovative strategies for project plausibility, the environment and great (longstanding) architecture. / Byggande och avfall står för en stor del av all negativ miljöpåverkan i världen. Sätt att minska material- och energianvändningen inom byggsektorn har därför varit i fokus för studier i årtionden. Återbruk av byggnadselement och material har ökat i intresse hos forskare, arkitekter, utvecklare och fastighetsägare senaste åren. Trots det implementeras det sällan i praktiken i Sverige. Barriärer för återbruk inkluderar rädsla för fluktuerande utbud, kvalitetsgarantier, logistik, bristande erfarenhet i designprocessen och brist på tillgänglighet. Många forskningsprojekt pågår men det saknas en process för hur man identifierar och lokaliserar material. Dessutom finns det för närvarande lite samband mellan forskning och praktik, och liten insikt i de långsiktiga konsekvenserna som återbruk kommer att ha på designprocessen och arkitektens roll. Därför är syftet med denna studie att ta reda på vilka tunga stomelement som kommer att finnas tillgängliga för återbruk i Stockholmsregionen och att undersöka konsekvenser för hur återbruk kommer att påverka designprocessen och arkitektens roll. Studien utvärderade en ny metod för kortsiktig kartläggning av tillgängliga stomelement med hjälp av rivningslov, samt utforskade kartläggning av tillgängliga stomelement på medellång sikt genom detaljplaner och på lång sikt med översiktsplaner.  Resultaten visade att kartläggningen på medellång sikt inte var möjlig eftersom det finns för många detaljplaner och inget genomförbart sätt att granska dem på grund av hur de är tillgängliga för allmänheten. Den långsiktiga kartläggningen visade potential för att identifiera egenskaper hos olika områden i Stockholm och indikera var rivningar eller omvandlingar kan inträffa. Med tanke på att det kan komma ett paradigmskifte i hur industrin hanterar resurser, som policy och branschmål indikerar, kan de områden där rivning planeras idag komma att transformeras i morgon. Den kortsiktiga kartläggningen var den mest lovande metoden som utvecklats. Den visade att betydande mängder tunga stomelement kommer att finnas tillgängliga inom två år. De byggnader med tunga stomelement som nu ska rivas är till största delen från 1960-1980-talet och är generellt kontor och industribyggnader. 16 olika stomtypologier identifierades och utvärderades för återbrukspotential. Fyra typologier lyftes fram som särskilt värdefulla för återanvändning 1) platsgjuten armerad betongkonstruktion 2) prefabricerad armerad betongelementkonstruktion 3) Tegelkonstruktion från före 1960 och 4) stålkonstruktion. Det dominerande konstruktionsmaterialet var betong som var kärnmaterialet i 93 % av den totala ytan som hittades. För att testa användbarheten av metoden och identifiera implikationer på designprocessen användes den i ett pågående bostadsprojekt av utvecklaren NREP och arkitekterna Tengbom och Lendager Group. Fallstudien visade att lämpliga stomelement kunde identifieras för projektet med den kortsiktiga kartläggningen. Ett nytt förslag för stommen gjordes med element från kartläggningen, vilket bedömdes undvika betydande miljöpåverkan jämfört med en ny stomme. Enligt en tysk studie kan denna typ av återbruk undvika 90 % av CO2-ekv. utsläpp under produktion och byggande genom att återanvända prefabricerade betongpaneler. Implikationen av återbruk på designprocessen är ofta en utdragen introduktionsfas. Fallstudien visade att det var viktigt att studera måttkedjor och proportioner i det befintliga systemet för att omvandla det till ett nytt, vilket gör att processen kan bli mer materialdriven. Överväganden om hur man använder elementen för att minimera avfall och miljöpåverkan från att förbereda elementen för återanvändning är absolut nödvändiga vid utformningen av systemet.  Avfall skulle kunna hävdas vara ett designfel, vilket understryker behovet av att utbilda nya arkitekter och designers i att designa för återbruk. Potential för återanvändning ligger i att bibehålla värdet på stomelementen, istället för att betala för att bli av med dem, och att undvika stora negativa miljöpåverkan för råvaruutvinning och produktion. Projekt som genomförs idag har visat på stora besparingar i både CO2-ekvivalenter och kostnader. Men det kräver et innovativ och icke-konventionell organisation och roller. Samarbete och förtroende mellan intressenter är centralt. Designprocessen måste bli mer kollaborativ och iterativ med högre frekvens av informationsutbyte. Detta kräver att konsulter ser både bakåt, förstår de befintliga byggnaderna och materialen som vi kan använda, och framåt, i hur man kan använda dem framåt med innovativa strategier för både genomförbarhet, miljö, bestående arkitektur.