Inledning Studien  handlar  om  hur  förskollärare  arbetar  med  hållbar  utveckling  i  den  pedagogiska verksamheten i förskolan samt hur de belyser och förmedlar hållbar utveckling för barn. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på hållbar utveckling utifrån den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen samt hur de arbetar med hållbar utveckling, med fokus på återvinning och återanvändning, ur ett förskoleperspektiv. Metod I studien har vi valt att använda en kvalitativ metod, en semistrukturerad intervju, då den är mer öppen och inbjudande till att respondenten får resonera fram sina svar. Fem förskollärare från fem olika förskolor från två kommuner intervjuades på sina respektive arbetsplatser. Resultat Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna arbetar medvetet med hållbarutveckling i den pedagogiska verksamheten på förskolan. I vilken utsträckning förskollärarna arbetar med hållbar utveckling såg olika ut på olika förskolor. I resultatet kom det tydligt fram att material återvinns och återanvänds. De flesta förskollärarna visar på att materialet är tillgängligt för barn.

I denna rapport undersöks återanvändnings- och återvinningspotentialen för stommaterial ur byggnader i Sverige. De två materialen som har undersökts är betong och trä. Rapporten innehåller en litteraturstudie över återanvändning och återvinning. En fallstudie har även utförts på två byggnader. Den första byggnaden är ett småhus med träkonstruktion. Den andra byggnaden är ett flerbostadshus med betongkonstruktion. Byggsektorn står för stora mängder utsläpp och har en stor påverkan på miljön. Av allt material som ligger på deponi står byggbranschen för ca 35 % av allt material. Ett alternativ för att minska byggbranschens påverkan på miljön är att återanvända och återvinna material i högre grad. Hantering av avfall ska prioriteras enligt EUs direktiv gällande avfall. I direktivet finns avfallstrappan som rangordnar avfall efter vad som ska prioriteras över andra alternativ. Betong är ett material som både går att återanvända och återvinna. Att återvinna betong är en vanlig process som innebär att betong krossas och sedan används som ballast till ny betong. Denna process kan innebära att betongens kvalitet ändras. Återanvändning av betong utförs inte i samma utsträckning men har stor potential i framtiden. Materialet trä bör följa kaskadmodellen för att förlänga dess livslängd. Kaskadmodellen beskriver hur träets livslängd kan förlängas innan den går till förbränning med energiutvinning. Fallstudien i denna rapport har utförts på två teoretiska byggnader. Byggnaderna har grundats på undersökningen BETSI och ska representera ett medelvärde av byggnader i Sverige. Fallstudien undersöker hur mycket material som går att återanvända och återvinna ur byggstommen. Resultatet visar på att all betong har en stor potential att återanvändas och återvinnas. Allt trä som används i de två byggnaderna bör följa kaskadmodellen där de komponenter som går att återanvända återanvänds.

Följande kvalitativa intervjustudie fokuserar på att skapa förståelse för polismyndighetens förhållningssätt och arbetssätt med medborgare som har lägre förtroende till dem som myndighet, vilket i studien hänvisas som lågtillitare. Tidigare forskning och av empirin i studien framkommer det att vissa medborgare i samhället har lägre förtroende till polismyndigheten på grund av olika faktorer, trots att polismyndigheten i sin helhet har ett högt förtroende från medborgarna. Studien använder sig av Suchmans (1995) nyinsititionella teori, strategier för att bibehålla och reparera legitimitet. Hysing och Olsson (2012) tjänstemannalegitimitet för att identifiera inflödes-, process-, utflödeslegitimitet och därmed identifiera tjänstemannaroller och dess betydelse som byråkrat och närbyråkrat. I resultatet framkommer det vilka förhållningssätt och arbetssätt polisen tillämpar. Som att exempelvis vara transparens, ha god kommunikation och nära lokalförankring med medborgarna. Det har identifierats i resultatet att poliserna i yttre tjänst behöver även ha olika förhållningssätt i bemötande av medborgarna för att handskas med olika situationer i sitt yrke som identifieras som närbyråkrat och byråkrat. Inte minst ställs poliserna inför flera dilemman i möte med lågtillitare som också gör att deras förhållningssätt och arbetssätt är av hög relevans i möte med medborgarna. Det kan handla om hur poliserna ställs inför olika värden som kolliderar där den offentliga etos behöver beaktas och där poliserna identifieras inta en roll som demokratins väktare och demokratins tjänare. Det identifieras också hur polisernas förhållningsätt, arbetssätt och strategier kan möjliggöra för de att bibehålla och återvinna legitimitet hos medborgarna med lågtillit. Sammantaget ställs poliserna inför flera olika komplexa situationer och utmaningar inte minst i att upprätthålla förtroendet i samhället.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka föreställningar och kunskaper elever iskolår 6 och 9 har angående hushållssopor, sopsortering, vatten- och elanvändning, närmarebestämt hur sopor sorteras och hur de återvinns och vilka vatten- och el-användare som finns ihemmen och vilka mängder det rör sig om samt vilka besparingar som kan göras.I huvudsak kvalitativa intervjuer har genomförts i två klasser. Resultatet pekar på att elevernahar vissa kunskaper, om än små, om sopsortering och vilka som är vatten- och el-användarna ihemmen. Kunskapen om varför man sorterar och vilka mängder el och vatten det rör sig omvar under förväntan, likaså förmågan att kunna uppskatta absoluta och relativa mängder ochdärifrån föra ett resonemang om att beräkna mängder och dra slutsatser. Kunskapen om vilkabesparingsalternativ som står till buds var också begränsad och rörde så gott som uteslutandeinskränkningar.

Idag är klimatfrågan ett av världens mest omtalade ämnen. Majoriteten av forskarna runt om i världen är eniga att klimatförändringen är direkt orsakad av oss människor. Detta har gett en insikt om att klimatförändringen är en av mänsklighetens största utmaningar som behöver tas på allvar. Därför behöver vi människor gemensamt enas och ta ansvar för globala lösningar. Idag är den linjära ekonomin klart dominerande, medan det nya motsatta systemet som benämns cirkulär ekonomi blir allt mer eftertraktat. Den cirkulära ekonomin är ett koncept som möjliggör miljöns välmående på ett hållbart sätt. Begreppet handlar om i korthet att återanvända och återvinna produkter, resurser och material på ett sätt som efterliknar naturens egna kretslopp. Begreppet cirkulär ekonomi är väldigt brett och därför har vi valt att avgränsa arbetet till material inom byggbranschen. Syftet med examensarbetet har därför varit att undersöka utmaningar och möjligheter för implementering av cirkulär ekonomi inom byggbranschen. De frågor vi valt att titta närmre på är: Vad finns det för verktyg som kan bidra till cirkulär ekonomi i byggbranschen? Hur arbetar en stor svensk exploatör idag med cirkulär ekonomi? Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod för att kunna fördjupa oss inom ämnet. Arbetet består till en stor del av litteraturstudien som bygger på webbkällor med hög trovärdighet. Vi har även intervjuat flera specialister på Riksbyggen. Vi har varit källkritiska och tagit hänsyn till aspekter såsom validitet, reliabilitet och variabilitet. Resultatet tar fram både privata och statliga verktyg men även olika miljöcertifieringar, som är relevanta inom byggbranschen i förhållande till cirkulär ekonomi. De olika verktyg och miljöcertifieringar fungerar på liknande sätt och alla framförs i syfte att främja den cirkulära ekonomin inom byggbranschen. Verktygen som nämns i rapporten har gett goda resultat och etableras mer i byggbranschen. Dock täcker inte ett verktyg eller miljöcertifiering alla aspekter inom cirkulär ekonomi, utan de fungerar bra som utgångspunkter. För att uppnå goda resultat krävs det att man kombinerar olika verktyg eftersom de kompletterar varandra. Slutsatsen är att det är mer effektivt att kombinera de olika verktygen. Detta för att täcka upp fler aspekter inom cirkulär ekonomi. Med god kunskap inom området och effektiv kommunikation mellan aktörer, optimeras resultatet. Därför är ett gott samarbete nyckeln till framgång. / Today, the climate issue is one of the world's most talked about topics. The majority of scientists around the world agree that climate change is directly caused by us humans. This has given us an insight that climate change is one of humanity's greatest challenges that needs to be taken seriously. That is why we need people to come together and take responsibility for global solutions. The linear economy is today clearly dominant, while the new opposite system called circular economy is becoming more sought after. The circular economy is a concept that enables the environment's wellbeing in a sustainable way. In short, the concept is to reuse and recycle products, resources and materials in a way that mimics the nature's own cycle. The notion of circular economics is very broad and that is why we have chosen to limit the work to materials in the construction industry. The purpose of the thesis has therefore been to explore challenges and opportunities for implementing circular economics in the construction industry. The question formulations we have chosen to look at are; What tools are there that can contribute to circular economy in the construction industry? How does a large Swedish operator work with circular economy today? We have used a qualitative research method where we have been able to immerse ourselves in the subject. The work consists largely of the literature study, which is based on sources from various websites with high credibility. We have also interviewed employees at Riksbyggen. We have been critical to sources and have taken into consideration of aspects such as validity, reliability and variability. The result produces both private and government tools as well as various environmental certifications, which are relevant in the construction industry regarding circular economy. The various tools and environmental certifications produced work in a similar way, and all are presented with the aim of promoting the circular economy in the construction industry. The tools mentioned in the report have produced good results and are more established in the construction industry. However, a tool or environmental certification does not cover the entire area of circular economics, but they work well as a starting point. To achieve good results, it is necessary to combine different tools since they complement each other. The conclusion is that it is more efficient to combine the different tools. This is to cover more aspects of the circular economy. With good knowledge in the subject and effective communication between partners, the result is optimized. Therefore, good cooperation is the key to success.

At the end of December 2022 Malmö had almost 360 000 inhabitants. According to Malmö Stad, the estimated number of inhabitants is expected to be 500 000 by the year of 2050. To make room for more people in the city, many of the old industrial areas in and around Malmö need to be densified and remade. One of these areas is called Nyhamnen. My site, a block consisting of six old silos and the magasin facilities is located here. The landlord wants to tear them down to make space for new buildings, but Malmö Stad wants to keep at least the six cylinder shaped silos and make them part of a future Nyhamnen.I want to believe that all of them could be saved, upcycled and repurposed with (economic, ecological and social) sustainability in mind. The industrial areas, threatened by demolition, are important for the cultural life in Malmö since they are perfect hosts for studios, ateliers and workshops. The densification of Malmö’s industrial areas are considered to ‘build away’ the cultural activities and force them to find other places to go, which is easier said than done. Culture and social perspectives are to be weighed together with the perspectives of economy and ecology in order to reach a sustainable city. Kulturkvarteret - a project of recycling, upcycling and re-adapting an old and underused industrial building in Nyhamnen, with sustainability as the driving force. It consists of a restaurant, workshops, ateliers, exhibition spaces and social areas meant for integrating people, starting conversations and socializing as well as apartments functioning as a sanctuary for the artists of Malmö. / I slutet av december 2022 hade Malmö närmare 360 000 invånare. Enligt Malmö Stad beräknas antalet invånare stiga till 500 000 år 2050. För att rymma fler invånare i staden behöver många av de gamla industriområdena i och runt Malmö förtätas och göras om. Ett av dessa områden heter Nyhamnen. Här ligger min byggnad, ett kvarter bestående av sex gamla silor och tillhörande magasin. Fastighetsägaren vill riva dem för att ge plats åt nya byggnader, men Malmö Stad vill behålla åtminstone de sex cylinderformade silorna och göra dem till en del av ett framtida Nyhamnen.Jag vill tro att silorna och magasinet går att renoveras och återanvändas med (ekonomisk, ekologisk och social) hållbarhet i fokus. De rivningshotade industriområdena är viktiga för kulturlivet i Malmö eftersom de är perfekta värdar för studios, ateljéer och verkstäder. Förtätningen av Malmös industriområden anses ”bygga bort” kulturverksamheterna och tvinga dem att hitta andra lokaler, vilket är lättare sagt än gjort. Kultur och sociala perspektiv bör vägas samman med ekonomi och ekologi för att nå en hållbar stad. Kulturkvarteret - ett projekt där en gammal och underutnyttjad industribyggnad i Nyhamnen renoveras, återanvänds och återanpassas med hållbarhet som största drivkraft. Kulturkvarteret består av en restaurang, verkstäder, ateljéer, utställningslokaler och sociala ytor avsedda för att integrera människor, starta samtal och umgås samt lägenheter som fungerar som en fristad för stadens konstnärer.

Den globala uppvärmningen har lett till allt mer omfattande konsekvenser för klimatet och är ett internationellt problem. Sverige har beslutat att genomföra en omställning till nationell cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen i Agenda 2030. Målen syftar till att främja hållbar utveckling i ekonomisk, social och miljömässig bemärkelse för att skapa ett hållbart samhälle. Byggbranschen står för en femtedel av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige och det är därför viktigt att identifiera och implementera nya och innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan och bidra till en mer hållbar utveckling. För att återanvända material effektivt är det avgörande att ha en förståelse och planering av projekt som täcker hela processen från början till slut. Syftet med studien är att undersöka om ett producentansvar, liknande bilindustrins, går att tillämpa inom byggbranschen för att minska miljöpåverkan och gynna omställningen till cirkulär ekonomi. För att utforska möjligheterna till det har en semistrukturerad intervjustudie utförts med sju respondenter som har bakgrund i privat samt kommunal sektor inom bygg- och fastighetsbranschen. Tidigare forskning visar att befintliga arbetsprocesser inte är anpassade för att tillämpa den cirkulära modellen, vilket innebär att det är nödvändigt att ändra nuvarande arbetssätt. Resultatet från intervjustudien har jämförts med tidigare forskning och tyder på att de vanligaste hindren för ökad återanvändning är tids- och resursbrist, begränsad kunskap, en outvecklad marknad, outvecklad digitalisering samt otillräckliga garantier på återbrukat material. Branschen behöver hitta effektiva lösningar i arbetsprocessen samt i tekniken för att öka kunskapsnivån. Med ökad kunskap är det troligt att företag i högre grad kommer att vara mer benägna att anta cirkulära arbetsprocesser. Trots de många utmaningarna indikerar tidigare forskning och de genomförda intervjuerna att en omställningen är möjlig. Slutsatser som kan dras efter genomförd studie är att orsaken till att övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi inte har genomförts beror på bristande kunskap och erfarenhet. För att främja en mer hållbar byggbransch krävs utveckling och tillämpning av olika tekniska innovationer, i form av digitala program och tjänster som möjliggör enkel delning av BIM-filer mellan aktörer. Det är även nödvändigt att skapa en branschgemensam organisation som tar hand om avfall och distribuerar vidare byggmaterial för återbruk. Branschens komplexitet, med avseende på byggnadens livslängd och antal aktörer, medför att producentansvaret måste anpassas efter branschens specifika utmaningar och behov. Producentansvaret för en färdigställd byggnad bör fördelas mellan aktörer inombyggbranschen under olika skeden av byggnadens livscykel. Tillverkaren av byggmaterial eller byggprodukter åläggs det ursprungliga producentansvaret, vid byggnation tar byggherren över producentansvaret och vid försäljning överförs ansvaret till nästa ägare av byggnaden. Genom att kombinera producentansvar och en total innehållsförteckning för uppförda byggnader skapas tydliga riktlinjer och specifikationer för materialens sammansättning och hantering. En omfattande och tillgänglig innehållsförteckning kan bidra till bättre bedömning av materialens lämplighet för återanvändning och återvinning. / Global warming has resulted in escalating climate impacts, posing an international challenge. The construction industry in Sweden is responsible for one-fifth of the country's total greenhouse gas emissions. Consequently, it is crucial to identify and implement innovative solutions to mitigate climate impact and foster sustainable development. This study aims to investigate the feasibility of implementing an extended producer responsibility, similar to the one in the car industry, within the construction industry to reduce environmental impact and facilitate the transition to a circular economy. To achieve this objective, a semi-structured interview study was conducted, involving participants from the private and municipal sectors of the construction and real estate industry. Prior research indicates that current work processes are not aligned with the requirements of the circular model, necessitating a change in the way work is conducted. The results reveal several common obstacles to increased reuse, including time and resource constraints, limited knowledge, an underdeveloped and immature market, inadequate digitalization, and insufficient guarantees regarding the quality of reused materials. Despite these challenges, all respondents express belief in the feasibility of overcoming them. The industry must find effective solutions within work processes and technology to enhance knowledge and understanding. The study concludes that the transition from a linear to a circular economy primarily hinges on a lack of knowledge and experience. Additionally, it highlights the urgent need for extended producer responsibility to reduce the amount of waste deposited within the construction industry. Given the complexity of the industry, the implementation of producer responsibility must be tailored to its unique characteristics and not treated on par with other sectors. Prior to introducing producer responsibility, numerous steps must be addressed and resolved.