Today, functional buildings are being demolished, generating amounts of waste that contribute to the significant climate impact of the construction industry. To counteract this, the Swedish government has established climate goals as incentives for the construction industry to reduce its climate impact. Furthermore, the government has created policies for organisations to transition to a circular economy, where one strategy for the construction industry is to switch to circular construction through the adaptive reuse of buildings and the reuse of building products. Previous studies have focused on identifying opportunities and barriers for actors in the construction industry to implement circular projects. However, there are few studies on how varying incentives affect architects and clients in developing and demanding circular services. The lack of research on the importance of incentives has led this study to investigate and contribute to a deeper understanding of the significance of incentives. Additionally, the possible implications of client incentives on architects' approaches to developing circular services are studied. The study is based on a qualitative approach through literature and interview studies along with a workshop. The literature study was conducted to gain an understanding of the field and contributed to the category model of incentives that was used during the analysis of material from interviews and the workshop. The interview study comprises two stakeholder perspectives, with 4 people representing the architect's perspective and 4 people representing the client's perspective. The results of the interview study were validated and discussed through a workshop conducted with 6people from an architectural firm in Gothenburg. The workshop also aimed to discuss the possible implications of client incentives on architects' approaches to strengthen the study's qualitative approach. Using the category model, material from the literature was coded and categorized, with terms such as drivers being sorted as positive incentives, and terms such as barriers being sorted as negative incentives. Further analysis involved quotes from the empirical data regarding what, according to the stakeholder perspectives, are positive or negative incentives to develop and demand circular services, which were compared with incentives identified through the literature. The categorise empirical data was used to analyse similarities and differences in the incentives, and how client incentives affect architects' approaches. The study's contribution is that different incentives lead to incentive impacts, which significantly influence architects in developing services and competencies and clients in demanding services. The study shows that incentives related to the transition to circular construction and contributing to climate benefits are of great importance. Architects also see business value as a strong incentive to develop circular services. Furthermore, the implications of client incentives do not result in incentives to develop a specific service but rather to develop internal processes to effectively meet varying demands. The study shows that clients' incentives to demand services are driven by strategies, where those who value incentives such as climate benefits as highly as economic ones demand practical services to a greater extent, while others demand services to realize circular strategies. The study shows that the incentives of architects and clients do not differ, but a match between these incentives is crucial for implementing circular services within projects. To enable architects and clients to contribute to the emergence of transformation and reuse requires incentives for organisational development of internal routines, which the study shows can facilitate the development of circular construction. / Idag rivs fullt fungerande byggnader vilket genererar enorma mängder avfall som bidrar till byggbranschens betydande klimatpåverkan. För att motverka detta har svenska regeringen antagit klimatmål som incitament för att byggbranschen ska reducera sin klimatpåverkan. Vidare har regeringen skapat styrmedel för organisationer att ställa om till cirkulär ekonomi, där en strategi för att byggbranschen ska uppnå klimatmålen är att ställa om till cirkulärt byggande genom transformation av byggnader och återbruk av byggprodukter. Tidigare studier har fokuserat på att identifiera möjligheter och hinder för byggbranschens aktörer att genomföra cirkulära projekt. Däremot finns det få studier om hur incitament påverkar arkitekter och beställare att utveckla och efterfråga cirkulära tjänster. Brist på forskning kring incitamentens betydelse gör att denna studie har undersökt och bidragit till ökad förståelse för incitamentens betydelse. Dessutom studeras möjliga implikationer beställares incitament har på arkitekters förhållningssätt att utveckla cirkulära tjänster. Studien baseras på en kvalitativ ansats genom litteratur- och intervjustudier samt en workshop. Litteraturstudien genomfördes för att få förståelse för området och bidrog till den kategorimodell av incitament som nyttjades under analyser av material från intervjuer och workshop. Intervjustudien omfattar två aktörsperspektiv varav 4 personer representerar arkitektperspektivet och 4 personer representerar beställarperspektivet. Intervjustudiens resultat validerades och diskuterades via en workshop som genomfördes med 6 personer från ett arkitektkontor i Göteborg. Workshopen syftade även att diskutera möjliga implikationer av beställarincitament för arkitekters förhållningssätt för att stärka studiens kvalitativa ansats. Med hjälp av kategorimodellen kodades och kategoriserades stoff från litteraturen, där termer likt drivkrafter, sorterats vara positiva incitament, och termer likt hinder, sorterats vara negativa incitament. Det som vidare analyserades var citat från empirin om av vad som enligt aktörsperspektiven är positiva eller negativa incitament att utveckla och efterfråga cirkulära tjänster, vilket ställdes mot incitament som identifierats via litteraturen. Den kategoriserade empirin användes för att analysera likheter och skillnader i incitamenten, och hur beställares incitament påverkar arkitekters förhållningsätt. Studiens bidrag till litteraturen inom cirkulärt byggande är att olika incitament leder till en incitamentspåverkan, vilket har betydande inverkan på arkitekter att utveckla tjänster och kompetenser och beställare att efterfråga tjänster. Incitament kring omställningen till cirkulärt byggande och att bidra till klimatnyttan visar studien är av stor betydelse. Arkitekter ser även affärsvärdet som ett starkt incitament att utveckla cirkulära tjänster. Vidare visar studien att implikationer av beställarincitament inte resulterar i incitament för arkitekter att utveckla en specifik tjänst, utan att utveckla interna rutiner för att effektivt kunna möta varierande efterfrågan. Studien visar också att beställares incitament att efterfråga tjänster styrs av interna strategier, där de som värdesätter incitament som klimatnytta lika högt som ekonomiska efterfrågar praktiska tjänster i större utsträckning, medan andra efterfrågar tjänster för att realisera cirkulära strategier. Slutligen visar studien att arkitekters och beställares incitament inte skiljer sig åt, men att en match incitamenten emellan är avgörande för att implementera cirkulära tjänster inom projekt. För att arkitekter och beställare ska kunna bidra till framväxten av transformation och återbruk förutsätter det incitament för organisatorisk utveckling av interna rutiner, vilket studien visar kan möjliggöra för utveckling av cirkulärt byggande.

Lergjord is a thesis that puts emphasis on the possibility of innovation by using local biobased material in the building industry of Skåne in Sweden. The thesis examines if rammed earth can be used in the implementation of LFM30 (Translated into English: Local Sustainable Goals in Malmö by 2030). By use of qualitative research methods, views on rammed earth as a building technique was explored by three stakeholders. This research has concluded if rammed earth is possible in Skåne as a conventional material in the future. We (Ludvig Dovberg and Tobias Löfgren) have examined the practical aspect of rammed earth on Urban Living Lab in the municipality of Lund by the use of local clay material from excavation for an expansion of a new railway between Malmö and Lund in collaboration with Trafikverket. This thesis concludes that rammed earth is feasible with clay from the excavation masses through project LERGJORD. Also, due to the vast quantity of it the resource might be useful for future rammed earth projects in Skåne. However, the building technique itself has some major drawbacks such as time-consumption and the knowledge gap is easily addressed. Although, there has been a development of a pre-fabrication concept of the building technique in Germany since the late 1990s, that could be a solution to the problem. The thesis also concludes that  higher education and research is compulsory to establish a knowledge base for architects to work by. The case study showcased that a standardization of the material is needed to prevent vast material testing before being accepted for construction, like the Lehmbau-praxis in Germany. According to the material’s low impact in CO₂-emission and circularity this resourceful extraction could be of interest by the members of LFM30 to implement in the building industry of Skåne. / Lergjord är ett arbete som undersöker möjligheten till innovation genom att utnyttja lokala biobaserade material i Skåne i Sverige. Arbetet undersöker om stampad jordbyggnad kan användas för att genomföra de Lokala Färdplansmålen som Malmö Stad sätter fram till år 2030 (förk. LFM30). Genom kvalitativa forskningsmetoder undersöktes stampad lerjord som byggnadsteknik hos tre intressenter. Studien har sammanfattat möjligheten om hur stampad lerjord i Skåne kan bli ett konventionellt byggmaterial i framtiden. Vi (Ludvig Dovberg och Tobias Löfgren) har utvärderat den praktiska aspekten i stampad lerjord på Urban Living Lab i Lund med användandet av lokal lerjord från utgrävningar av tillbyggnation för järnvägsspår mellan Malmö och Lund i samarbete med Trafikverket. Arbetet visar att stampjordstekniken är möjlig med utvunnen lera från schaktmassorna mellan Lund och Malmö med hänvisning till projekt LERGJORD. Med tanke på den stora kvantitet av lera som finns kan denna utvinning vara användbar för andra projekt i Skåne. Hursomhelst, byggtekniken besitter på utmaningar såsom tidskrav och kunskapsluckan är tämligen lätt att adressera. Trots det, har ett prefabriceringskoncept inom byggtekniken utvecklats sedan slutet på 1990-talet i Tyskland, som kan vara en lösning på problemet. Arbetet tyder också på att högre utbildning och forskning krävs för att etablera en kunskapsbas som arkitekter kan arbeta vidare på. Fallstudien visar på att en standardisering av materialet krävs för att undvika långa och omständliga materialtester innan godkännande för konstruktion, likt Lehmbau-lagstiftningen i Tyskland. Materialets låga klimatpåverkan och cirkularitet gör det relevant för LMF30’s medlemmar att se vidare på alternativet för implementering i den skånska byggindustrin.