Alla verksamheter är i behov av någon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som används i såväl privat som offentlig sektor är budgeten, då vanligtvis för ett år. En svaghet som påtalas är den ettåriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen är att vid tillämpning så uppnås inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att påverka budgeteringen. I kommunal verksamhet är den ettåriga budgeteringen lagstadgad. För kommunal verksamhet gäller även ett krav på en budget i balans vilket innebär att kostnader inte får överstiga intäkter. Ytterligare en aspekt att ta hänsyn vid resursförbrukning i kommunal verksamhet är att verksamheter skall stäva efter en god ekonomisk hushållning.Tillämpning av budgetering i verksamheter påverkas inte enbart av de regler och rutiner som är föreskrivna utan även av dess aktörer och institutionens vedertagna ageranden. Syftet med vår studie är att bidra med en djupare och bredare förståelse för institutioner och dess beståndsdelar såsom handlingar och tänkande som förekommer i den kommunala budgeteringen.I studien har följande metoder använts; kvalitativ metod, hermeneutiskt förhållningssätt, abduktiv ansats samt fallstudier som undersökningsmetod. Empiriska material har samlats in via djupintervjuer.Teoretisk referensram i denna studie är Burns och Scapens institutionella teori. Denna teori har kompletterats med förvaltningsekonomi, lagar och regler som styr kommunal budgering samt litteratur angående budgetering.Empirin utgår ifrån fallstudier av budgeteringens tillämpning inom två kommuner. Empiridata har samlats in vid intervjuer med ekonomer och rektorer från respektive kommun.I vår studie fann vi institutioner i den kommunala budgeteringen. Dessa institutioner påverkar hur regler och rutiner utformas samt hur aktörer handlar när de ska utföra regelstyrda verksamheter. Vi fann även att aktörers institutionella inställningar kan ha en påverkan på tillämpningen av budgetering. Ett institutionellt tänkande som framkom och som påverkar en verksamhet internt var antagandet att pengar som finns kvar i budgeten försvinner vid årsskiftet. En konsekvens av denna institution kan vara att inköp som görs i slutet av året kanske inte alltid är så välplanerade.

Kritik har riktats mot hur landstingen använder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förändra sin styrning. Studien undersöker utifrån ett New Public Management perspektiv vilka åtgärder landstingen har vidtagit gällande vårdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlänkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvändning kan påverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger på intervjuer från två olika landsting. Intervjuerna visade att gemensam upphandling är av vikt för att effektivisera resursanvändningen. Idag arbetar landstingen med att effektivisera användningen av de befintliga resurserna med hjälp av uppföljning och gemensam upphandling. Studien påvisar att styrning inspirerad av näringslivet kan skapa en ökad effektivisering av landstingets resursanvändning. Med fokus på upphandling ämnar studien att belysa de fördelar som kommer av gemensamma avtal.

Samhället jobbar kontinuerligt med att ta fram hållbara lösningar och strävar efter en cirkulär ekonomi för att minska avfall och överutnyttjande av resurser. Konsumenters returbeteende och företags returhantering via e-handeln, motsäger dock detta då det är en ohållbar praxis eftersom kläder idag slängs och bränns upp innan de brukats. Det står i stark kontrast till att främja hållbar resursanvändning och en ansvarsfull klädindustri. Därför har vi i denna studie valt att undersöka unga kvinnors attityder gentemot returer av kläder köpta via e-handeln och vilka faktorer som har inverkan när unga kvinnor överväger sitt beslut att returnera kläder inköpta via e-handel. Genom att utforska denna problematik kan vi bättre förstå de utmaningar vi står inför och identifiera möjliga lösningar för att främja en mer hållbar och ansvarsfull hantering av kläder.   Studien grundas på teorier som behandlar beteende, resursanvändning, impulsköp och tillfredsställelse, som hjälper oss att förstå varför konsumenterna returnerar kläder inköpta via e-handeln. Undersökningen har utgått från en kvalitativ forskningsdesign med en induktiv ansats för att få en djupare förståelse för konsumenters returbeteende. Datainsamlingen genomfördes i form av intervjuer med tolv unga kvinnliga studenter på Uppsala universitet Campus Gotland. Studiens empiriska material samlades in via semistrukturerade intervjuer där frågorna utgick från fem olika kategorier som baserades på studiens teoretiska referensram.   Studiens resultat visade att det inte alltid är en konsumentens attityd gentemot ett visst beteende som automatiskt leder till att beteendet faktiskt utförs. I stället är det faktorer som ekonomiska förhållanden, demografiska faktorer, social press, känslor och kunskap som spelar en avgörande roll när det kommer till konsumenters beteenden. / Society continuously works on enabling sustainable solutions and strives for a circular economy to reduce waste and overexploitation of resources. But the return behaviour related to e-commerce of clothes, both on consumer side and on the corporate side, contradicts the strives of the society, since the return behaviour entails untenable praxis since returned clothing today are thrown away and burned before they have been used. This is in strong contrast to promoting sustainable resource usage and a responsible clothing industry. Therefore, in this study we have chosen to investigate young women's attitudes towards returning clothes via ecommerce and which factors that have an impact when young women consider returning clothes via e-commerce.   The research design employed a qualitative approach with an inductive stance to gain a deeper understanding of consumers' return behaviour. Data collection was conducted through semi-structured interviews with twelve young female students at Uppsala University Campus Gotland.   The study's findings demonstrated that a consumer's attitude towards a specific behaviour does not always automatically translate into the actual performance of that behaviour. Instead, factors such as economic conditions, demographic factors, social pressure, emotions, and knowledge play a crucial role when it comes to consumers' behaviours.

Syfte: Studiens syfte var “Att kartlägga tillvägagångssätt för hur resursanvändningen i reningsverk kan effektiviseras” i företag med reningsverk som stödprocess. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar upprättats: ”Hur kan kartläggningen av reningsverk systematiskt genomföras?” samt “Hur kan resursanvändningen effektiviseras?”. Metod: En fallstudie genomfördes för att få ett helhetsperspektiv och samla in så täckande information som möjligt. De datainsamlingsmetoder som användes i studien var: observation, intervju, dokumentstudier och litteraturstudier. Resultat: Genom teori och empiri kunde en analys genomföras för att få ett resultat och kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visade att Lean kunde användas för att kartlägga reningsverk. Vidare har faktorer som påverkar effektiviseringen av resursanvändningen identifierats. Dessa faktorer bestod av reningsverket flöde, utrustning, kapacitet, layout, teknik, grad av standardisering och manuell hantering. Teoretiskt bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att Lean-filosofin, med dess verktyg och metoder, kan användas för att kartlägga och studera flödet i reningsverk. Faktorer för hur resursanvändningen kan effektiviseras har också kunnat påvisas. Empiriskt bidrag: Ett flödesschema har kunnat upprättas för reningsverksprocessen samt ett spagettidiagram för hur den anställde som arbetar i reningsverket får förflytta sig för att utföra sina arbetsuppgifter. Fortsättningsvis har information från observationer, intervjuer, dokumentstudier samt litteraturstudier gett förståelse om företaget och verksamheten där reningsverket finns. Slutligen har en tabell kunnat sammanställas för vilka faktorer som påverkar effektiviseringen av resursanvändningen. Dessa faktorer kan vara av användning för företag med reningsverk som stödprocess, men även företag med andra typer av stödprocesser, vid effektivisering av sin resursanvändning. / Purpose: The purpose of the study was "To map out how resource use in treatment plants can be made more efficient" in companies with treatment plants as a support process. To answer the aim of the study, two research questions have been established: "How can treatment plants be systematically mapped out?" and "How can resource use be made more efficient?". Method: A case study was conducted to get a holistic perspective and to collect as comprehensive information as possible. The data collection methods used in the study were: observation, interview, document studies and literature studies. Findings: Through theory and empirical data, an analysis was made to be able to answer the study's purpose and research questions. The result showed that Lean could be used to map treatment plants. Furthermore, factors that affect the efficiency of resource use have been identified. These factors consisted of the treatment plant flow, equipment, capacity, layout, technology, degree of standardization and manual handling. Theoretical contribution: The study's theoretical contribution is that Lean philosophy, with its tools and methods, can be used to map and study the flow in treatment plants. Factors for how resource use can be made more efficient have also been identified. Empirical contribution: A flow chart of the treatment plant process has been established and a spaghetti diagram was made for how the employee who works in the treatment plant moves to perform his or her duties. Further has information from observations, interviews, document studies and literature studies provided an understanding of the company where the treatment plant is located. Finally, a table has been compiled for which factors affect the efficiency of resource use. These factors can be of use to companies with treatment plants as support processes, but also companies with other types of support processes, when making their resource use more efficient.

Sverige står inför stora utmaningar för att klara av kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. En förändrad demografi med fler äldre samt stora pensionsavgångar innebär ett akut behov av kompetensförsörjningsstrategier för att hantera en annalkande kompetensbrist inom vård och omsorg. Utmaningen med att rekrytera personal är särskilt besvärlig i små och avlägset belägna kommuner och denna fallstudie undersöker arbetet med kompetensförsörjning i Pajala Kommun som faller inom den kategorin. Metodvalet var av kvalitativ karaktär där insamling av empiri utfördes genom individuella intervjuer och gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieus kapitalteori, begreppet ”brain drain” samt Andreas Wallos systemmodell för kompetensförsörjning och dess ingående begrepp: Attrahera, Rekrytera, Introducera, Behålla, Utveckla och Avveckla. Resultaten visar att det finns specifika utmaningar för kommunen på grund av unika kulturella förutsättningar i kommunen, den mindre organisationens kapacitet att bedriva strategiskt kompetensförsörjningsarbete samt attraktionskraften hos yrken inom vård och omsorg. Även möjligheter i ökat intresse för att leva och verka på landsbygden, effektiv kompetensanvändning samt organisatoriska förändringar för ett större fokus på kompetensförsörjningsarbete identifieras.                                Nyckelord: Kompetensförsörjning, vård och omsorg, landsbygdskommun, branding, optimal resursanvändning, sociala normer, sociologi

Den här uppsatsen presenterar hur hållbara livsstilar och konceptet delad resursanvändning kan bidra till en mer hållbar stadsutveckling. Idag ligger stort fokus på att bygga den hållbara staden genom nya tekniska lösningar. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som kan göras för att bidra till den hållbara staden genom boendes engagemang till mer hållbara livsstilar. I arbetet beskrivs först varför hållbarhetstänket behövs, vad hållbara livsstilar är och grundprinciperna bakom konceptet delad resursanvändning. Huvuddelen av arbetet består av en fallstudie av ett pågående stadsutvecklingsprojekt som går ut på att göra stadsdelen Hökarängen mer hållbar. Detta projekt är ett exempel på vad som görs idag för att bidra till den hållbara staden genom att bland annat utföra hållbarhetsinvesteringar i fastigheterna och fokusera på vad de boende samt verksamma i området kan göra för att leva mer hållbart. Det som framkom av arbetet var att de som engagerar folk mest i Hökarängen är odling och återvinningsfrågan. Det går att göra kopplingar mellan konceptet delad resursanvändning och de arbete som görs i Hökarängen. För att utveckla arbetet i Hökarängen kan en viktig faktor vara att skapa en gemenskap för att de boende lättare ska kunna ta till sig både konceptet hållbara livsstilar och delad resursanvändning. Lärdom kan tas från detta projekt till andra stadsutvecklingsprojekt genom att försöka ha ett liknande arbetssätt, där de försöker utgå från de boendes synpunkter och de styrkor som finns i området.

Miljöförändringar har resulterat i att växthusgaser (GHG) har studerats. Från flertalet studier anses nyckelindikatorerna för klimatförändringarna vara de förändrade koncentrationerna av GHG, särskilt koldioxid (CO2). Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC), är ett annat ämne som studerats. VOC kan i närvaro av kväveoxider (NOx) och solljus bidra till bildandet av marknära ozon. VOC kan också ha en direkt negativ hälsoeffekt hos människan vid långvarig exponering. Syftet med studien är att redogöra för hur företag/industrier kan bidra till att uppnå det globala målet som innefattar effektivare resursanvändning genom att analysera ett industriföretags resursanvändning. För att analysera utsläpp av VOC kartläggs användningen av kemikalier, specifikt från förrådet hos företaget Volvo CE i Braås. För att genomföra livscykelanalysen skapas ett scenario för färgprodukterna som används i detaljmåleriet. Scenariot används för att ställa upp systemgränser för vad som ska täckas av analysen. Resultatet visar att det är vid användningen av färgprodukterna som mest utsläpp av CO2e förekommer.

No description available.

Bakgrund och syfte: I svensk sjukhusvård har arbetet med att införa Lean eller Lean- inspirerade system pågått under de senaste årtiondena. Detta har inte varit helt problemfritt då Lean ursprungligen kommer från industrin och innehåller terminologi och tankesätt som speglar varuproduktion. Många anställda inom vården har svårt att ta till sig att deras arbetsplats skall ses som en produktionsenhet vilket kan försvåra implementeringen i verksamheten och det är inte heller självklart att det blir någon förbättring efteråt. Syftet med vår studie har varit att studera forskning och annan litteratur om effekterna av Lean-implementering i svensk sjukhusvård och vad det gett för resultat. Metod: Arbetet är genomfört som en litteraturstudie över tillgänglig forskning och litteratur som beskriver direkta effekter av Lean i svensk sjukhusvård. Resultaten är kategoriserade utifrån vilket område av verksamheten som påverkats. Resultat: En väl genomförd implementering av konceptet visar sig ha i huvudsak positiva effekter på väntetider för vård, genomloppstider för patienter, en smartare resursanvändning, förbättrat samarbete, minskad stress och ett bättre upplevt ledarskap. Resultaten visar också att en mindre lyckad implementering kan skapa en större förändringsrelaterad stress och högre personalomsättning samt att det finns en risk för suboptimering om enheter genomför förändringar isolerat från andra. Diskussion: Att Lean kan ha positiva effekter på arbetsplatsen anses vara väl underbyggt inte bara i denna sammanställning utan även i annan forskning. Utmaningen ligger snarare i införandet och strategier för detta då nästan hälften av alla organisationer som försöker sig på ett Lean-inspirerat förbättringsarbete misslyckas med att hålla det vid liv. En framgångsrik implementering kräver förankring i organisationens mål och visioner, uthållighet och en god systematik. Annars riskerar verktygen att bli en pålaga för en redan pressad personal och stjälpa snarare än att hjälpa organisationen.

Kibera är världens näst största slum, livsvillkoren är ofattbara. Allra värst är situationen för flickor som av olika anledningar inte kan eller får gå i skolan och ständigt nedvärderas i samhället. Det finns ett starkt samband mellan flickors begränsade sociala samvaro och deras frånvaro från skolan.  Projektet undersöker hur arkitektur kan skapa en tryggare miljö och öka interaktionen flickor emellan. Mitt projekt är en strategi med det slutliga målet att generera en trygg och inspirerande miljö för flickor, en hållbar utveckling genom social förankring. Strategin handlar om att öka flickornas samvaro i vardagen genom att skapa en gemensam plats för sysslor och möten. En gemensam plats, en station som tar tillvara på klimatets möjligheter och effektiviserar sysslorna, samtidigt som flickorna träffas, utbyter kunskap och delar erfarenheter.  I samarbete med olika grupper för flickor och kvinnor som finns i Kibera, kan stationerna byggas på för att innehålla flera olika funktioner. Det kan t.ex. vara bibliotek, verkstäder för arbete, samlingsrum för möten och utbildning.