• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 45
  • 1
  • Tagged with
  • 46
  • 21
  • 20
  • 20
  • 20
  • 17
  • 15
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur ska en köttfärssås smaka? : Klimatpåverkan, sensoriska egenskaper och hälsoaspekter ur ett måltidsekologiskt perspektiv

Östberg Rundqvist, Maj January 2013 (has links)
Inledning: Olika typer av kött har olika stor påverkan på klimatet. Kött från idisslare anses ha högst klimatpåverkan eftersom deras metabolism ger upphov till metangas, samtidigt som idisslare har stort värde som vårdare av det svenska landskapet med öppna marker och biologisk mångfald.   Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av sensorisk analys studera om köttfärssås tillagad med ekologiskt respektive konventionellt producerat nötkött samt köttfärssås med reducerad mängd kött påverkar konsumenters gillande. Syftet var också att beräkna innehåll av järn och vitamin B12 i köttfärssåserna för att jämföra med rekommenderat näringsinnehåll enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer.   Metod/material: En kvantitativ datainsamling har gjorts med hjälp av 25 konsumenter som deltagit i sensoriska konsumenttester av köttfärssåser, där ingredienserna dels varit anonyma, dels framgått i klartext.   Resultat: Konsumenter visade större gillande för köttfärssås tillagad av konventionellt producerat nötkött vid anonyma prov och större gillande för köttfärssås tillagad av ekologiskt producerat nötkött när de informerades om innehållet.  Enstaka konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött vid anonyma prov och ett fåtal konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött när de informerades om innehållet. Innehållet av järn och vitamin B12 är tillräckligt i en köttfärssås med reducerad mängd kött enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer.   Slutsats: Studien visar att det kan vara möjligt att påverka konsumenters uppfattning om en matvara om konsumenten får information om matvarans ursprung. / C-uppsatser
2

Metod för beslutsstöd vid formulering och uppföljning av en kommuns klimatmål : Fallstudie Uppsalakommun / Method for decision support in the formulation and monitoring of a municipality's climate goals : Case study of Uppsala municipality

Lantto, Erik January 2014 (has links)
The purpose of this study is to create a method that can be used to produce decision supportdata for the climate goals of a municipality. The method should be able to demonstrate the potential for reducing energy use and greenhouse gas emissions for measures aimed at the stationary energy system in the municipality. It will be used to make long term projections of energy use and greenhouse gas emissions in order to be able to demonstrate the ability to reach climate goals. The aim was also to test the method's applicability by using the municipality of Uppsala and the Uppsala climate protocol project in a case study. Uppsala climate protocol is a project consisting of participants from business, government and organizations that voluntarily want to commit to reducing their carbon footprint by reducing their energy use and thus work to achieve the municipality's overall climate goal. Public reporting of energy use and climate impact has been studied in order to examine the nature of indicators and accounting figures that are commonly used in the field and how long-term forecasts are formulated. In connection to this, the type and sources for the kind of data needed was also examined. Tools that can be used as means for performing forecasts of energy systems development has been studied and evaluated. In the developed method the municipality’s geographical limit act as an overall system limit. The climate impact of the studied systems originates from fossil fuel combustion in the stationary energy system within the municipal boundaries, with the exception of electricity produced outsidethe municipality. At the case study of the municipality of Uppsala and the Uppsala climate protocol, most of the input data required for a baseline inventory and formulation of scenarios was retrieved from the Swedish Energy Agency, the Swedish Central Bureau of statistics and Vattenfall Heat Uppsala. Energy use and climate change forecasts was made using the simulation tool LEAP (Long-range Energy Alternatives Planning System). Two scenarios were modeled; a reference scenario describing the energy system's long-term development if no further measures is taken in addition to those already decided and an actor scenario describing an alternative development of the energy system based on additional measures to reduce climate impact. Results were reported for a base year, 2020 and 2030. For 2020 the results showed that greenhouse gas emissions from the stationary energysystems becomes 1.7 tonnes CO2-e per capita in the actor scenario, compared with 2.4 tonnes of CO2-e per capita in the reference scenario. The overall climate goal of the municipalityof Uppsala and Uppsala climate protocol is that total emissions should not exceed 4.8 tonnes CO2-e per capita by 2020. The case study shows how the method can be used to make projections of energy use and climate impact from the stationary energy system within a municipality. It also shows how the method can be used to compare measures for achieving climate goals.
3

Klimatpåverkan från snacks och sötsaker – en enkätstudie som jämför inställningen i olika miljöfrågor hos studenter inom naturvetenskap och ekonomi

Svensson, Emma Lina January 2018 (has links)
Människan bidrar med en stor klimatpåverkan som ger upphov till bland annat klimatförändringar vilka har börjat påverka natur, djur och människor. Livsmedelsindustrin orsakar till följd av våra konsumtionsvanor stor klimatpåverkan. Många studier har visat att stor påverkan kommer från kött- och mejeriprodukter. Medan kött- och mejeriprodukter är en källa till protein och vitaminer så finns det andra livsmedel utan dessa positiva egenskaper som också utgör en. Syftet med denna studie var att försöka bestämma den klimatiska påverkan orsakad av konsumtion av godis, chips och läsk och sätta denna i relation till den klimatiska påverkan man får av andra livsmedel. Vidare undersöktes inställning gällande livsmedelsval i förhållande till miljöfrågor hos två studentgrupper (naturvetare och ekonomer). För att undersöka klimatpåverkan användes livscykelanalysprogrammet SimaPro. För att undersöka studenters inställning till miljöskäl i relation till livsmedelsval användes en enkät. Resultatet visade att Sveriges konsumtion av dessa livsmedel gav ett utsläpp på närmare 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Denna siffra kan jämföras med Sveriges konsumtion av nötkött som ger upphov till 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Resultatet visar också att de viktigaste faktorerna vid val av livsmedel för studiedeltagarna var att de var hälsosamma och prisvärda. Ungefär 50 % av deltagarna avstod vid enkättillfället från något livsmedel av miljöskäl och vanligast var att de avstod från någon köttprodukt och minst vanligt var godis. De tre vanligaste anledningarna till att de avstod från livsmedel var tillsatser, bekämpningsmedel och utsläpp av växthusgaser. Ungefär 90 % av deltagarna kunde i framtiden tänka sig att avstå från livsmedel för miljön. De viktigaste faktorerna som kunde motivera studenterna att göra mer miljömedvetna val var bekämpningsmedel, utsläpp av växthusgaser och bevarande av regnskog. / Humans contribute with a large environmental impact which has started to affect nature, animals and people. The food industry causes, due to our consumption habits, a large environmental impact. Many studies have shown that a large part of that impact from the food industry can be related to meat- and dairy products. While meat and dairy products are a source to proteins and vitamins there are other food supplies without these positive affects which causes environmental impact. The purpose of this study was to try to determine the climatic impact caused by consumption of candy, chips and soda and put it in relation to the climatic impact of other foods. Further, an investigation regarding students (economic and environmental scientists) attitude according to environmental question related to food choices were performed. To investigate the environmental impact the lifecycle analysis program SimaPro was used. To investigate student’s attitude a survey was established. The result showed that the Swedish consumption of crisps, sweets and soda caused emissions estimated to 2 million tons carbon dioxide equivalents. That is a number that can be compared to the Swedish consumption of beef that causes emissions estimated to 11 million tons carbon dioxide equivalents. The result also shows that the most important factors regarding food choices among the study group were that the food was healthy and priceworthy. About 50 % of the responders refrained from any food of environmental reasons and the most commonly refrained product were meat and the least commonly refrained product were candy. The three most common reasons to the refrain were additives, pesticides and emissions of greenhouse gases. About 90 % of the respondents could consider refraining food to advantage of the environment. The factors that were noted as important were pesticides, greenhouse gas emissions and preserves of the rainforests.
4

Är färdigrätter klimatvänliga?

Attling, Ella, Jönsson, Johanna January 2020 (has links)
Studien har undersökt om färdigrätter är klimatvänliga. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att granska hur livsmedelsföretag arbetar för att minska klimatpåverkan från färdigrätter. En systematisk litteraturstudie gjordes för att granska färdigrätters klimatpåverkan och avgränsades till livscykelanalyser, där färdigrätter jämfördes med hemlagad mat. Insamlad empiri från intervjuer och den systematiska litteraturstudien analyserades med hjälp av teorin om ekologisk modernisering. Intervjuerna visar att livsmedelsföretag främst arbetar för att minimera klimatpåverkan från färdigrätter genom att effektivisera nyttjandet av resurser i produktionen och prioritera råvaror med låga koldioxidutsläpp. Den systematiska litteraturstudien visar att färdigrätter har en högre klimatpåverkan uttryckt i koldioxidekvivalenter än hemlagad mat. Slutsatsen av studien är att färdigrätter är klimatvänliga, men att hemlagad mat är mer klimatvänligt och att det finns utvecklingsmöjligheter som skulle kunna göra färdigrätter mer klimatvänliga. / This study has investigated if ready meals are climate friendly. Qualitative interviews were conducted to examine how food companies work to reduce climate impact from ready meals. A systematic literature review was carried out to examine ready meals climate impact by a limitation to life cycle analysis. The ready meals was compared to home cooked food and the collected empirics from the interviews and systematic literature review was analysed using the theory of ecological modernization. The results from the interviews show that food companies work to make use of resources in an efficient way in the production, as well as prioritize raw materials with low carbon dioxide emissions. The results from the systematic literature review indicate that ready meals have a higher climate impact, expressed in carbon dioxide equivalents. The conclusion of the study is that ready meals are climate friendly, but that home cooked food is a more climate friendly alternative and that there are development possibilities to make ready meals more climate friendly.
5

Massiva trähusens klimatpåverkan : En fallstudie om utsläpp av koldioxidekvivalenter från träkonstruktioner under byggskedet / Climate impact from solid wood houses : A case study on emissions of carbon dioxide equivalents from wooden structures during the construction phase

Johansson, Emelie, Welinder, Frida January 2021 (has links)
Från den 1 januari 2022 planeras ett krav på klimatdeklaration av nybyggnationer införas. Detta som ett steg i arbetet med att minska miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Klimatdeklarationen går ut på att byggherren ska redovisa den klimatpåverkan som byggskedet (A1–A5 i en livscykelanalys) bidrar till innan kommunen kan meddela slutbesked. Denna första version av klimatdeklarationen innehåller inga gränsvärden för maximala CO2e-utsläpp. Däremot har IVL (Svenska Miljöinstitutet) tagit fram förslag till framtida gränsvärden (171 kgCO2e/ m2 BTA för småhus), vilket kommer fungera som en måttstock i denna studie. En livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna klimatpåverkan från en produkt under hela dess livscykel. Syftet med denna studie är att ta fram en LCA på två enfamiljshus, med utgångspunkt från klimatdeklarationen, vilket innebär att studien endast fokuserar påbyggskedet. Utifrån dessa referensbyggnader utfördes sedan en jämförelseanalys för att se ifall förändringar av material i konstruktionen skulle kunna leda till lägre CO2e-utsläpp. Det ena huset i studien är ett 1½-planshus, kallat ”Sjölin”, och det andra ett 1-planshus, kallat ”Tockabjär”. Överlag har de två husen liknande konstruktioner med platta på mark, massiv trästomme, takstolar av konstruktionsvirke samt cellulosaisolering. De frågeställningar som ställs för att uppnå syftet är: Vilken total klimatpåverkan i form av CO2e-utsläpp bidrar materialen i de massiva trähusens klimatskal, bärande konstruktion och innerväggar till under byggskedet? Vilka alternativa materialval i klimatskalen, de bärande konstruktionerna och innerväggarna skulle kunna bidra till ett minskat CO2e-utsläpp under byggskedet utan att påverka husens prestanda i drift? Hur stor blir den totala minskningen av CO2e-utsläpp för de båda massiva trähusen, efter det att alternativa materialval har implementerats i respektive hus? Enligt klimatdeklarationen studerades miljöpåverkan endast att utifrån miljöpåverkanskategorin ”klimatpåverkan”, det vill säga utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2e). Till hjälp för att beräkna klimatpåverkan har Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) använts, vilket är en databas med generiska data på en mängd olika byggresurser. Denna generiska data kan kompletteras med specifika data från miljövarudeklarationer (EPD:er) tillhörande olika produkter och tillverkare. Arbetet med att undersöka alternativa material för att minska klimatpåverkan från de båda referensbyggnaderna utfördes genom att granska EPD:er på andra material. De material som studerades som möjliga alternativ behövde ha liknande egenskaper som de ursprungliga, för att undvika att påverka byggnadernas prestanda i drift. Resultaten före och efter materialbyte visade att CO2e-utsläppen per bruttoarea (BTA) blev 131,65 kg/ m2 respektive 118,52 kg/ m2 för Sjölin. För Tockabjär blev motsvarande resultat 132,28 kg/ m2 respektive 130,24 kg/ m2. I förhållande till IVL´s förslag till gränsvärden håller båda referensbyggnaderna goda marginal gällande CO2e-utsläpp. / The purpose of this study was to bring forward a life cycle analysis (LCA) on two single-family houses, starting from the climate declaration. This means that the study only focused on the construction phase. Thereafter alternative materials were investigated with the purpose to try to reduce the impact on the climate. An LCA is a method to calculate the environmental impact from a product during its entire life cycle. The first building was an one and a half storey house, called ”Sjölin”, and the second building was a single-storey house, called “Tockabjär”. According to the climate declaration the environmental impact was only studied from the environmental impact category “climate impact”, which means emissions from carbon dioxide equivalents (CO2e). As an aid to calculate the climate impact the database Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) was used. This database contains generic data on a variety of building resources. The generic data found in the program can be supplemented with specific data from EPD:s associated with different products and manufacturers. To examine the possibility of reducing the climate impact from both the reference buildings an investigation was performed by reviewing EPD:s from other materials. The materials chosen as possible alternatives needed to have similar characteristics as the original materials, to prevent an effect on the operating function. The aim for this study was to use as many wood-based materials as possible. The results before and after the material exchange showed a CO2e-emission per gross area (BTA) with 131,65 kg/ m2 in relation to 118,52 kg/ m2 for Sjölin. The results for Tockabjär was 132,28 kg/ m2 in relation to 130,24 kg/ m2. In relation to the proposed limit from IVL (at 171 kg CO2e/ m2 BTA for single-family houses) the two reference buildings maintain a good margin.
6

KOLDIOXIDBUDGET FÖR LYCKSELE KOMMUN : En studie över koldioxidutsläppet i kommunen och hur snabbt det ska åtgärdas / Carbon budget for Lycksele municipality : A study of carbon dioxide emissions in the municipality and how quickly it needs to be remedied

Lundquist, Julia January 2021 (has links)
The Earth is getting warmer at an alarming rate. The cause for the increase in temperature is predominantly anthropogenic emissions. Sweden’s territorial greenhouse gas emissions was 50,9 million tons CO2e in 2019, emissions from forestry and consumption not included. According to the Paris agreement, the world’s emissions has to reach net zero by year 2045. The purpose of this report was to produce a carbon dioxide budget for a municipality in Sweden and further examine how those emissions can be reduced and at what pace. To find out the municipality’s inhabitant’s emissions, a survey was sent out to the inhabitants regarding consumption habits. Statistics for territorial emissions was retrieved from RUS emission database. From this and emission factors, a total was calculated. A total of 11 061 CO2e per person over 15 years in the municipality was calculated. It was found that the largest emission category was transport. The territorial emissions from RUS reached 74 677 CO2e. The total for the whole municipality reached 161 109,4 CO2e per year. A proposal for reducing the emissions was set to either a 5-10% decrease per year or 25% per year. There are several ways to reduce greenhouse gas emissions. Some of these ways are planting trees, smart city-planning, changing eating habits, shopping second hand, driving less and using renewable energy. In conclusion, there are several challenges in order to succeed with the reductions. The most efficient way should be to begin working with the categories that release the most greenhouse gases.
7

Jämförelse av koldioxidutsläpp och monteringskostnader mellan tre väggkonstruktioner / Inom koldioxidutsläpp, kostnad och återvinning

Sundstedt, David January 2024 (has links)
Den svenska byggbranschens utsläpp av växthusgaser motsvarade 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) år 2020. Det är en stor mängd, särskilt med tanke på Förenta nationernas globala mål att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser i världen. Detta för att bekämpa klimatförändringar och för att uppnå Globala målen, bekämpa klimatförändringar (klimatmål nr 13). Det är därför viktigt att bygg­branschen gör kloka och smarta val för att utsläppen av växthusgaser, mätt som koldioxid­ekviva­lenter, inte ska öka utan snarast minska. Samtidigt behöver branschen vara lönsam och kunderna, det vill säga fastighetsägarna, behöver ha möjlighet att betala byggkostnaderna.     Detta examensarbete har gjorts i samarbete med PEAB i Västerås. Information har erhållits dels ifrån PEAB, dels ifrån deras underleverantörer, som Stomkom som gör konstruktions­ritningar, Swerock, som ingår i samma koncern samt underleverantörer av ingående material i väggkonstruktionerna.  Två typer av ytterväggar har analyserats – träutfacknings­vägg och tung prefabricerad betongyttervägg. Träutfackningsväggen består av puts, venti­lerad isoleringsskiva, mineralullboard, vindskyddskiva, stående reglar, mineralull, ålderbeständig PE-folie, träreglar, mineralull och gipsskiva. Betongytterväggen är uppbyggd med betong, Kooltherm-isolering, mineralull och puts. Jämförelser har gjorts av både vanlig, konventionell betong, och klimatkompenserad betong, kallad Eco-betong. Det är således tre olika ytterväggar som jämförts.    Rapporten visar resultat för vad respektive vägg genererar i koldioxidut­släpp (uttryckt i koldioxidekvivalenter, CO2e) och kostnaden i kronor per kvadratmeter. Resultat har tagits fram utifrån kostnad i kronor och koldioxidutsläpp för varje enskilt ingående material.  Det beräknade koldioxidutsläppet gäller för när varje enskilt material tillverkas hos leveran­törerna, per kvadratmeter material, samt vad det kostar att montera materialet per kvadrat­meter. Summan när allt material har räknats ihop visar att det är dyrast att bygga träutfack­ningsväggar men det ger ett lägre koldioxidutsläpp jämfört med betongväggen som skapar ett större koldioxidutsläpp.      Utöver resultatet i koldioxidutsläpp under tillverkning och pris tas fördelar, nackdelar och återvinning upp.
8

Livscykelanalys av miljöcertifierat modulelement under produktskedet / Life cycle assessment during the product stage for anenvironmentally certificated module unit

Bergström, Alva, Goodwin, Hanna January 2021 (has links)
A major and current problem today is the climate change which has led to melting of sea ice, sea levels rising, heated seas and changing weather conditions. The construction- and real estate sector accounted for 21 percent of Sweden’s total greenhouse gas (GHG) emissions in year 2018. One way to mitigate climate change is to construct modular buildings as these have lower climate impact compared to on-site constructed buildings. The purpose of this degree project is to investigate the climate impact of the product phase of a modular building with Miljöbyggnad Silver environmental certification. To achieve the purpose three questions are answered: which part of the product phase has the greatest climate impact? which measures have significant impact on the climate impact of a building module? and what are the differences in climate impact when comparing building modules with and without Miljöbygggnad Silver environmental certification? The climate impact of two composite modules with a glulam and structural timber frame are analyzed in this report. The gross area of the objects is 50,2 m2 and is a part of an apartment building. The climate impact is calculated as global warming potential of GHG emissions of the object, using a lifecycle analysis methodology. The calculations are done for the product phase which covers raw material extraction, transport and manufacturing. The Construction Sector’s Environmental Calculations Tool (Byggsektorns miljöberäkningsverktyg) and Excel has been used for the calculations, with data primarily from environmental product declarations. The results show that the product phase of the object emits 94,44 kg CO2e/m2, based on specific data supplemented with generic data and Nordic electricity mix. Raw material extraction accounts for the largest share of the climate impact. To reduce the climate impact, gypsum boards and steel products made in Sweden can be chosen and alternative insulation materials such as cellulose fiber can replace mineral wool. The results show that the module that is certified has lower climate impact than the module without certification. However, it is not possible to say with certainty that the differences in the climate impact is because of the environmental certification.
9

Utvärdering av material genom livscykelanalys / Evaluation of different materials through life cycle analysis

Krondahl, Lisa January 2020 (has links)
Studien genomfördes åt Volvo CE där syftet med arbetet var att ge medarbetarna på Volvo CE en inblick i olika materials livscykler genom att utvärdera tre plastsorter med ett referensmaterial i stål ur ett livscykelperspektiv. Målet var att hitta det mest lämpade materialet av de fyra alternativen som ur ett livscykelperspektiv har lägst klimatpåverkan samt redogöra vilka åtgärder som kan göras för att reducera klimatpåverkan ytterligare. Genom att använda återvunnen råvara, förnyelsebar energi samt förnyelsebart fordonsbränsle kan ett materials klimatpåverkan minska med upp till 87%. Det material som är bäst lämpat att använda ur ett livscykelperspektiv i dagens läge är Referensmaterialet stål men om återvunnen råvara av Material 1 håller för de givna konstruktionsegenskaperna bör det användas istället. Den dagen tillverkning av stål kan ske utan att fossila utsläpp genereras, kommer stål ha lägre klimatpåverkan än förnyelsebar bioplast.
10

Klimatkalkyl - En studie om hur arbetet med klimatkalkyler kan effektiviseras.

Lönn, Annika, Lindberg, Sara January 2013 (has links)
Klimatet på jorden är i förändring. Detta är främst på grund av en förstärkt växthuseffekt, till följd av ökade mängder växthusgaser i atmosfären. Fortsätter denna klimatförändring kommer det resultera i förödande konsekvenser för både människa och natur. Det är därför viktigt att åtgärder sätts in för att minska utsläppet av växthusgaser. Klimatkalkyl underlättar arbetet med att sänka utsläppet av växthusgaser i byggprojekt. De ökar medvetenheten om var i projekten de största utsläppen av växthusgaser finns och kan användas som underlag för var åtgärder bör sättas in för att minska växthusgasutsläppen. Klimatkalkyler kan även användas till att jämföra olika lösningar för att se vilket alternativ som är miljömässigt bäst. En minskning i utsläpp av växthusgaser leder även ofta till en minskning av kostnader. Det finns i dagens läge dock brister i arbetet med klimatkalkyler. De anställdas kunskap om hur utförande bör ske är inte tillräcklig och det finns svårigheter i att tolka resultatet som fås ut. Brister upptäcktes även i de verktyg som klimatkalkylerna utförs i. Exempelvis fanns det inte resurser för alla material och det var fel i vissa maskiners utnyttjandegrader. Svårigheter uppstår även då ändringar och tillägg uppkommer på projekt. En klimatkalkyl bör utföras i anbudsskedet på alla större projekt. Uppföljning bör göras i slutet av projektet och i vissa fall även under projektets gång. I dagens läge finns det ingen tydlig mall för hur en klimatkalkyl ska följas upp, men målet är att ta fram en.

Page generated in 0.107 seconds