I den här studien har livscykelanalys (LCA) utförts för två alternativa system för insatta två-glas fönster med ca 30 års livslängd kvar. Det nuvarande två-glas fönstret har setts som ett referenssytem i arbetet. De tre system som livscykelanalys utförts över är: 1.      Låta två-glas fönstret vara kvar i byggnaden oförändrat. Det här är arbetets referenssystem. 2.      Installera en isolerruta på insidan av det befintliga två-glas fönstret för att minska värmegenomgången genom fönstret. 3.      Ta bort det befintliga fönstret och istället montera dit ett nybyggt aluminiumklätt tre-glas fönster i trä. LCA:n undersöker systemen ur ett vagga-till-graven perspektiv, utifrån att vaggan är en tidpunkt då två-glas fönstret redan är inbyggt i en fastighet. Därmed ingår råvaruutvinning och konstruktion av produkt i systemet för isolerrutan och för systemet med tre-glas fönstret, men ej för två-glas fönstret då det är en identisk process i samtliga system. Användningsfasens miljöpåverkan för alla fönstersystem beräknades utifrån elektriciteten som krävs för att kompensera för värmen som förs ut genom fönstret. Vid vardera produkts slutskedesfas så antas det att träet från fönstren energiförbränns medans glas, metaller och farligt avfall går till deponi. Känslighetsanalys har även utförts där det antas att metaller återvinns istället för att gå till deponi. Miljöpåverkningskategorierna som valts att analyseras för de tre  alternativen för fönstret är global uppvärmningspotential, försurningspotential, övergödningspotential och fossil bränsleanvändning. Den totala miljöpåverkan under ett systems livstid delades, för samtliga system, med åren som systemen kan brukas för att få miljöpåverkan per år. Två-glas fönstret antas ha en kvarvarande livslängd på 30 år, vilket även gäller för isolerrutan vars livslängd är beroende på det nuvarande fönstret. Tre-glas fönstret förväntas ha en livstid på 50 år. Miljöpåverkan normaliserades med en referensfaktor för årlig påverkan i Europa för att kunna beräkna hur allvarliga påverkan för de fyra kategorierna är jämfört mot varandra. De normaliserade värdena viktades med konstant faktor och summerades för att få ett slutligt resultat för miljöpåverkan per system. Resultaten av LCA:n visar att installation av en isolerruta leder till lägst miljöpåverkan, följt av tre-glas fönstret. Resultatet från normaliseringen visar att global uppvärmning och övergödning är kategorierna mest störst miljöpåverkan för systemen, jämfört mot årliga utsläpp i Europa. Användningsfasen bidrar till störst delar av miljöpåverkan av fönstersystemens faser på grund av uppvärmning av fastigheten. Slutresultatet visar att båda systemen med isolerrutan och tre-glas fönstret har en lägre årlig miljöpåverkan  jämfört mot referenssystemet. Det slutliga resultatet för årlig miljöpåverkan är ca 49% lägre för isolerrutan jämfört mot två-glas fönstret medans miljöpåverkan för tre-glas fönstret är ca 43% lägre än två-glas fönstrets. / In this study,  life cycle assessment (LCA) has been applied on two alternative systems for installed double-glazed windows with remaining lifetime of 30 years.  The conventional double glazed window was considered as a reference system in this work. The three window systems modelled and compared in this assessment are: 1.      Keep the double glazed window in the building without any changes. This is the works reference system 2.      Install a isolationpane on the inside of the current window to reduce the heat transfer through the window 3.      Replace the current window with a aluminum-clad, triple glazed wooden window The LCA examines the systems from a cradle-to-grave perspective, where the cradle is the point in terms of time where the double glazed window is already installed in the building. Therefor the extraction of raw material and construction of the product in the system are included for the isolation pane and the triple glazed window, but not for the double glazed window as it is an identical process for all three systems. The enviromental impact during the use-phase for all the systems were calculated based on electricity needed to compensate for the heat transfer through the window. At the end-of-life stage for each product, it was assumed that the wood would be incinirated for energy recovery while glass, metals and hazardous wastes are landfilled. A sensitivity analasys has been performed where metals are recycled instead of landfilling. The selected impact categories for the three window systems are global warming potential, acidification potential, eutrophication potential and abiotic fossil fuel depletion. The total enviromental impact were divided by the expected lifetime, for all three systems to obtain the annual enviromental impact. The double glazed window and the isolation pane systems are expected to have a remaining lifetime of 30 years, while the lifetime of the new triple glazed window is expected to be 50 years. The enviromental impacts were normalized with a reference factor of annual impact for Europe, to calculate the magnitude of each impact category to would be abale to compare them together. The normalised results were then weighted equally and summed up to obtain a single score for each window system. The results of this LCA show that installing an isolation pane on the double glazed window offered the largest savings in terms of the enivironmental impacts followed by the triple glazed window. The results of normalization reveals that the largest magnitude belongs to global warming and eutrophication impacts. The use-phase contributs largly to the impact results due to heating of the property The single score results demonstrate that both systems of the isolation pane and triple glazed window have the lower total enviromental impact per year compared to the reference system. The calculated single score for the isolation pane system  is about 49% lower than the score of double glazed window, while this value for the triple glazed window was found to be 43% lower than the double glazed window.

Climate change is one of man´s greatest challenges today and will have major consequences if no action is taken. Limited climate impact is one of Sweden’s environmental quality goals and means that Sweden’s net emissions of greenhouse gases must be zero in 2045, and then achieve negative emission. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 20 % of Sweden´s total greenhouse gas emissions. In order to reach the government´s goal of net zero emissions by 2045 the construction sector aim to halve 2015 greenhouse gas emissions by 2030. To reduce a building´s climate impact, the already implemented measures of energy efficiencies need to be supplemented with the development of more climate friendly and ecologically sustainable materials. A new legal requirement on climate declarations for new buildings will be introduced in January 2022. The climate declaration demand that the climate impact of the building materials is calculated using life cycle analyses. The aim of the study was to halve the climate impact from the materials in a multi-family building by the year 2030 and see how close to net zero it is possible to reach. The consulting firm WSP assisted with material data for a 4-storey building with a load-bearing element of concrete. The climate footprint for the product phase was calculated for the foundation, load-bearing elements, building enclosure and interior walls. Simulations were performed in the BM calculation program to compare emission levels with the building´s current situation and find materials that reduce the climate impact the most. The study is based on two basic scenarios, one with concrete in the foundation and load-bearing elements, together with climate-improving measures of the materials. In the second scenario, CLT-wood is used in the load-bearing elements. The results show that climate-improved concrete and reinforcement will reduce the climate impact in 2030 by 52 % compared with 2015. A load-bearing element of CLT-wood with cellulose insulation and climate-improved foundation gives a reduction of 62 %. Both scenarios meet the goal of halving the climate footprint by 2030. The alternative that gives the lowest climate impact in 2045 is the scenario with CLT-wood including carbon storage, but it is not permitted to credit carbon storage in the climate declaration. Thus, the scenario for the year 2045 with concrete will be the best alternative with an emission of 145 tonnes CO2e, closely followed by the scenario with CLT-wood with 159 tonnes of CO2e. In order to achieve the 2045 goal, a larger overall picture and compensatory measures will be required. But also, that the smaller components, such as plaster and insulation, are developed to minimize the climate impact.

From the year 2018 to 2020 Uppsala Skolfastigheter AB changed their vehicle fleet to follow Uppsala municipality’s goal of a fossil-fuel-free vehicle fleet. Fossil-fuel-free, according to the municipality’s regulations, means that a vehicle can run on fossil-free fuel. To evaluate Skolfastigheter’s initiative, this report will examine both the change in greenhouse gas emissions as well as the usage of fossil-free fuel from the year 2018 to the year 2020. The report will also evaluate what the most appropriate fuel for Skolfastigheter’s vehicle fleet is. The results showed that even though the vehicle fleet had used more fuel and traveled longer distances, the levels of greenhouse gas emissions were lower in the year 2020 than the previous two years. To compare different fuels the greenhouse gas emissions were calculated as GWP (Global warming potential) and divided by megajoule (MJ). The two fossil-free fuels, HVO100 and biogas, had the lowest quotient compared to diesel, bio diesel and petrol. The usage of fossil-free fuel increased from 35 % to 89 % between the years 2018 and 2020. As the fossil-free fuels have the lowest GWP/MJ quotient, the increasing use of these could be one of the main reasons that the greenhouse gas emissions were lower in 2020 than in both 2018 and 2019. A method was created in order to properly evaluate the fuel types mentioned in this article. Five criterions were chosen to classify the fuels; If the fuel was fossil free, its greenhouse gas emissions [GWP100/MJ], its accessibility outside urban Uppsala, and its affordability [kr/MJ]. The criterions were also weighed differently in accordance with Skolfastigheter’s request. The compared fuels were diesel, bio diesel, petrol, biogas and HVO100 as these are the ones that Skolfastigheter have used in the examined time frame of 2018 to 2020. The fuel should also be applicable to the vehicles Skolfastigheter have. With this method HVO100 was concluded to be the most appropriate fuel, however, the biogas is locally produced and more affordable which can make it more appropriate. The conclusion was that, for Skolfastigheter, gas vehicles should use biogas and diesel-powered vehicles should use HVO100. / Från år 2018 till 2020 har ett aktivt arbete utförts av Uppsala Skolfastigheter AB för att i linjemed de kommunala miljömål som finns ha en fordonsflotta som är fossilfri enligt definitionerna fossilfri och förnyelsebara drivmedel. Frågeställningen som rapporten är uppbyggd kring ärutformad för att utvärdera resultatet av arbetet mot detta mål samt hur arbetet kan vidareutvecklas. Det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter orsakat av drivmedel under åren 2018 till 2020, samthur stor del av detta drivmedel som varit fossilfritt, ger en summering av resultatet av arbetet.År 2018 vad det totala utsläppet av växthusgaser 27 ton koldioxidekvivalenter jämfört med år2020 då det hade minskat till 20 ton koldioxidekvivalenter. Och andelen fossilt drivmedel somförbrukades år 2018 var 18 % medan endast 4 % år 2020. Trots att en ökning har skett i hurmånga mil fordonsflottan har kört respektive år har den totala mängden utsläppta växthusgaserorsakade av förbränningen av drivmedel minskat från år 2018 till 2020. Det är ett resultat somberor på en ökad användning av drivmedel som enligt Uppsala kommun definieras som fossilfriaoch förnyelsebara. Dessa drivmedel, främst biogas och HVO100, har en låg kvot av koldioxidekvivalenter mätta i kg per MJ som utvinns ur bränslet. Denna kvot är den som rapportenfrämst har fokuserat på för att avgöra vilken klimatpåverkan ett drivmedel har. En låg kvotinnebär låga halter växthusgaser i förhållande till förbrukad energi och är ett rimligt sätt att kunna jämföra drivmedel med varandra när de varierar i både aggregationstillstånd samt energidensitet. Vilket drivmedel som är mest lämpligt att använda i framtiden är även det något som rapporten behandlar och lägger fram en slutsats om. Genom att ha arbetat fram en metod där olikakriterier för drivmedel vägs mot varandra går det att i slutändan få fram det drivmedel som kananses vara mest optimal med de förutsättningar som finns för Skolfastigheters fordonsflotta. För attdrivmedlet ska anses som bra ska det ha ett lågt utsläpp av koldioxidekvivalenter per energienhet,ha hög andel förnybar råvara, finnas tillgängligt på de tankstationer som fordonsflottan har tillgångtill samt vara priseffektivt. Av de drivmedel som fordonsflottan har använt sig av under åren 2018-2020 var det HVO100 samt biogas som fick bäst resultat enligt metoden och som anses vara detmest optimala drivmedel för Skolfastigheter att i dagsläget driva sina fordon med.

Introduktion (och syfte) – Klimatfrågan har den senaste tiden blivit större ochviktigare att belysa än någonsin. KL-trä har inte använts som konstruktionsmaterial likalänge som betong och är också mindre använt idag. Forskning visar att framställningenav betong bidrar till mer utsläpp av växthusgaser och vidare mer koldioxidekvivalenterän den av KL-trä. Det ställs allt högre krav på byggföretagen när det kommer tillklimatfrågan, någonting som i framtiden kan få dem att tänka annorlunda kring val avkonstruktionsmaterial. Rapporten syftar till att öka kunskapen om skillnader i kostnad,monteringstid och utsläpp av koldioxidekvivalenter för att byggaktörer ska få en bättrehelhetsbild över för- och nackdelar med de båda konstruktionsmaterialen. Metod – Studiens mål uppnås genom en kvantitativ fallstudie. Den metod som använtsär dokumentstudie där referensobjekt analyseras. Erhållen empiri analyseras och ställssedan mellan de två konstruktionsmaterialen för att besvara studiens frågeställningar. Resultat – Resultatet i fallstudien visar att armerad betong bidrar till mer utsläpp avväxthusgaser och ungefär 125 ton mer koldioxidekvivalenter än KL-trä. Beräknatexklusive klimatnyttan i LCA modulens produktionsskede, A1-A3. Om klimatnyttantas i beaktning släpper konstruktionen i betong ut 408 ton mer CO2e. Det tar 2 gångerså lång tid att uppföra ett bärande system i KL-trä än armerad betong. För ett jämförbartoch generaliserat resultat av utsläppen av koldioxidekvivalenter beräknades dessa till47 kg CO2e per kvadratmeter boarea för KL-trä, respektive 208 kg CO2e perkvadratmeter boarea för armerad betong. Den totala kostnaden för en bärande stommeav armerad betong uppgår till 2 714 000 kronor och en bärande stomme av KL-trä blir3 850 000 kronor, i det studerade fallet. Analys – Beroende på om företaget prioriterar klimatpåverkan vid uppförande avstommen främjar KL-träet användandet. Om prioriteringarna i stället ligger kringkostnad och livslängd för ett projekt, blir betong det mer fördelaktigakonstruktionsmaterialet. Efter dessa grundvärderingar bör företag välja sitt material. Diskussion – De flesta inom byggbranschen tror att betong som konstruktionsmaterialär prismässigt mer fördelaktigt. Efter undersökning av priset visar det sig vara sant.Armerad betong är billigare, har kortare monteringstid och har en längre livslängd,däremot har trä andra fördelar som mindre klimatpåverkan.

I samband med klimatmålet att Sverige ska ha ett netto-noll utsläpp av växthusgaser till 2045 krävs det att alla sektorer minskar sina växthusgasutsläpp och av sektorerna utgör sjöfarten inrikes en mindre men fortfarande betydande del. Två omtalade förnyelsebara driftstyper är batteri- och vätgasdrift, som har potential att ersätta fossila bränslen. Med hänsyn till detta syftar rapporten till att jämföra dessa två driftsformer, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, i Gotlandsbolagets färjor. Jämförelseanalysen grundar sig i en kvantitativ litteraturstudie samt i form av en intervju och mejlkonversationer. I resultatet har aspekter som energibehov, vikt, utrymme, hastighet, infrastruktur och koldioxidutsläpp undersökts. Gällande diskussionsdelen avhandlas bland annat behovet av en energimässig marginal, betydelsen av fossilfri el för respektive driftsform, dimensionering av en ny elkabel till Gotland samt områden som bör utredas vidare. Av rapporten kan det bland annat konstateras att vätgasdrift ger upphov till lägre växthusgasutsläpp vid en svensk elmix medan den vid nordisk elmix ger upphov till mer utsläpp jämfört med batteridrift. En konvertering av färjan M/S Drotten är troligen möjlig att genomföra utifrån de valda aspekterna. / In correlation with the climate goal that Sweden should have a net-zero emission of greenhouse gasses by 2045, it is required that all sectors reduce their greenhouse gas emissions. Of all the sectors, domestic shipping is a small but still significant part. Two well-known renewable operating propulsions are battery and hydrogen, which have the potential to substitute fossil fuels. With this in mind, the report aims to compare these two propulsions from a sustainability perspective in Gotlandsbolaget’s ferries. The comparison analysis is based on a quantitative literature study, an interview and email conversations. In the result, aspects such as energy demand, weight, space, speed, infrastructure and carbon dioxide emissions have been investigated. Moreover, in the discussion part, aspects such as an energy margin, the importance of fossil-free electricity for both propulsions, designing of a new power cable to Gotland, and areas that should be investigated further have been touched upon. From the report, it can be stated, among other things, that hydrogen propulsion results in lower greenhouse gas emissions when a Swedish electricity mix is used. However, when a Nordic electricity mix is used, which has higher emissions than the Swedish, hydrogen propulsion results in higher greenhouse gas emissions compared to battery propulsion. Lastly, a conversion of the ferry M/S Drotten is probably possible based on the selected aspects.

Detta är en studie om klimatpåverkan i samband med anläggandet av järnvägsbroar i syfte att ta fram nyckeltal (moment, material, mängder) för att effektivt kunna reducera utsläppen av växthusgaser. Till grund för studien har vi arbetat med Trafikverkets verktyg klimatkalkyl 2.0. Det har granskats utifrån användarvänlighet och riktighet i indata och emissionsomräkningsfaktorer. Det för att se till skillnaden mellan modellen och ett unikt anläggningsprojekt, var skiljer sig Trafikverkets typvärden mot de projektspecifika förutsättningarna samt vilka blir dess konsekvenser? Studien har kommit fram till att utan viss försiktighet vid arbete i klimatkalkyl 2.0 finns risk för inkorrekta resultat. Dessutom har studien påvisat tvivelaktiga standardvärden för betydande poster. Utöver dessa resultat har studien konstaterat att de mest betydande delarna för det unika anläggningsprojektets utsläpp är reduktion av mängden stål och betong samt att hitta leverantörer som kan bevisa låga emissionsfaktorer. Med relativt enkla åtgärder skulle det unika anläggningsprojektets totala utsläpp av koldioxidekvivalenter minskas med nästan 20%. / This is a study on the climate impacts associated with the construction of railway bridges in order to develop key performance indicators such as operation, material and amounts to effectively reduce greenhouse gas emissions. The basis of the study has been work in Trafikverkets tool klimatkalkyl 2.0. It has been reviewed on the basis of ease of use and accuracy of input data and emission conversion factors. That’s because we wanted to see the difference between the model and a unique project. What was different and why? This study has concluded that without some care and work in klimatkalkyl 2.0 is a risk of incorrect results. In addition the study demonstrated questionable defaults for significant items. In addition to these results the study found that the most significant parts of the unique projects emissions is reducing the amount of steel and concrete and to find suppliers who can demonstrate low emission factors. With relatively simple measures could the unique projects total carbon emissions be reduced by almost 20%

Bygg- och fastighetssektorn står idag för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Genom att bygga mer i trä kan utsläppen minskas i denna sektor och på så sätt bidra till att långsiktigt nå klimatmålen 2045. När det kommer till byggnader i trä är det speciellt svårt att utforma lägenhetsavskiljande bjälklag. Detta beror på att det ställs höga krav gällande brandmotstånd och ljudisolering. Därför är det viktigt att utforska möjligheterna att bygga i trä. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett lättbalksbjälklag i trä kan utformas för att uppnå samma brand- och ljudkrav som Attacus betongbjälklag för trähus. En infästning med avstamp från Attacus infästning för träbjälklag kommer även tas fram som uppnår samma krav. Utsläpp av koldioxidekvivalenter har jämförts mellan bjälklagen för att ta reda på hur mycket mindre framtaget bjälklag i trä släpper ut. Via litteraturstudie, datanalys och kvalitativa intervjuer som metod har resultatet tagits fram. Resultatet som framkommer är att lättbalksbjälklaget i trä kan uppnå samma brand- och ljudkrav och bygger 86mm högre än Attacus betongbjälklag för trähus men släpper ut 86% mindre koldioxidekvivalenter. Slutsatsen som kan dras är att det framtagna bjälklaget är ett alternativ som bör övervägas vid projektering då det uppnår samma krav och samtidigt har mindre klimatbelastning. / The construction and property sector today accounts for 21% of Sweden's total emissions of greenhouse gases. By building more in wood, emissions can be reduced in this sector and in this way contribute to reaching the climate goals in the long term in 2045. When it comes to wooden buildings, it is particularly difficult to design wooden joists that separate apartments. This is because of the requirements regarding fire resistance and sound insulation. Therefore, it is important to explore the possibilities of wood as a building material. The purpose of this study is to investigate how a light beam joist in wood can be designed to achieve the same fire and sound requirements as Attacus concrete joists for wooden houses. An attachment based on the Attacus attachment for wooden joists will also be provided that meets the same requirements. Emissions of carbon dioxide equivalents have been compared between the joists to find out how much less a wooden joist emits. Via literature study, data analysis and qualitative interviews as a method, the results have been produced. The result that emerges is that the light wooden joist can achieve the same fire and sound requirements and does not build significantly much higher than Attacus concrete joist for wooden houses and emits 86% ​​less carbon dioxide equivalents. The conclusion that can be drawn is that the developed solution is an alternative that should be considered during planning as it achieves the same requirements and at the same time has less climate impact. / <p>2023-06-26</p>

As the construction sector in 2019 accounted for 21% of Sweden's greenhouse gasses and 40% of Sweden's waste, recycling is something that will be required if Sweden are to become climate neutral by 2050, which has been decided upon. By reusing building materials, it contributes to a reduction of greenhouse gasses in the manufacturing, transport and recycling of building materials. Reusing means that the material does not change into anything else hence time, money and work are therefore saved compared to recycling. The project has been carried out to report the possibilities of reusing materials between Vasakronan and Atrium Ljungberg. This report delves into bricks, metal sheet roofs and suspended ceiling tiles and reports the potential for reusing them. Ceiling tiles, metal sheet roofs and bricks have all shown potential to be reused not only to reduce carbon dioxide emissions, but they have also proven to be economically viable to reuse. Metal Sheet roofs proved to be good to recycle from a carbon dioxide perspective and reusing proved economically viable even if by less of a margin than for ceiling tiles and bricks. The report is based on a literature study about reusing, as well as interviews with five participants in different companies. The report contains calculations for the profitability of reusing selected materials as well as carbon dioxide emissions in the production and transport phases. The market for reusing materials is underdeveloped in large parts of the country, but the market has begun to develop in recent years partly with initiatives from companies in the construction industry but also that Sweden's municipalities have begun to investigate the issue to help establish local markets for reusing materials. Even though not much is reused today, there is hope that material reuse will be one of the pillars in the construction industry in the future. Therefore, this rapport was done to show how such a collaboration could be operated.

Global uppvärmning och klimatförändringar har enat världens länder och det arbetas hårt för att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 °C. I EU har man satt som mål att vara klimatneutrala senast 2050 och i Sverige satte man ett ambitiöst mål på att uppnå nettonollutsläpp redan till 2045. I och med det satte även bygg- och anläggningsbranschen som mål att vara klimatneutrala till år 2045. För att nå målet måste alla aktörer i branschen ta sitt ansvar och hitta nya mer miljövänliga alternativ och lösningar. Syftet med denna studie var att sammanställa totala mängder och utsläppta koldioxidekvivalent för tio nyckelprodukter och material använda i tillbyggnaden i projektet Nya Krav Himmerfjärdsverket som utfördes av Veidekke Entreprenad AB. Dessutom att identifiera möjliga miljövänligare alternativ till dessa produkter för att till sist undersöka möjligheten av poängtagning i hållbarhetscertifieringen CEEQUAL i avsnitt 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 samt 7.3.2. Mängddata samlades in från upphandlade avtal, aktuella protokoll samt projektets samordningsmodell. GWP-data som användes som underlag för produkternas utsläpp insamlades från produktspecifika EPD:er. Resultaten fastslog att de produkter som var kopplade till störst utsläpp i projektet var betong, Multicem, betongpålar, armeringsjärn och prefabricerade betongelement. Det konstaterades att utsläppen kopplade till betong kunde minskas med upp till 26,7% genom användning av betong med iblandad flygaska. Utförda utsläppsbesparing i projektet beräknades till 2399 ton CO2e och möjliga utsläppsbesparingar för projektet beräknades till 750 ton CO2e. Jämfört med baseline-utsläpp uppnåddes en reducering på 32%. Totalt uppskattades poängtagning för CEEQUAL i avsnitten 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 samt 7.3.2 till mellan 66–125 poäng. Slutsatser som drogs ur studien var vikten av att redan från starten av bygg- och anläggningsprojekt börja tänka på miljö- och hållbarhetsfrågor och däribland produkt- och materialval. / Global warming and climate change have united the world. There is ongoing hard work to keep global temperature rise below 2 ° C. In the EU, the goal has been to be climate neutral by 2050 and, in Sweden, an ambitious goal has been set to achieve net-zero emissions by 2045. Because of this, the construction industry has also set a goal of being climate neutral by 2045. To achieve the goal all players in the industry must take their responsibility and find new, more environmentally friendly alternatives and solutions. The purpose of this study was to compile total amounts and emitted carbon dioxide equivalent for ten key products and materials used in the new extension of the Nya Krav Himmerfjärdsverket project carried out by Veidekke Entreprenad AB. Also, to identify more environmentally friendly alternatives to these products. Finally, the study investigated the possibility of scoring in sustainability certification CEEQUAL in sections 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 and 7.3.2. Quantity data was collected from procured agreements, current protocols, and the project's coordination model. GWP data was used as the basis for product emissions and were collected from product-specific EPDs.The results stated that the products that were linked to the largest emissions in the project were concrete, Multicem, concrete piles, rebar, and prefabricated concrete elements. It was found that emissions linked to concrete could be reduced by up to 26.7% using concrete with fly ash. Emissions savings that had been made in the project were estimated at 2399 tonnes of CO2e and possible emission savings for the project were estimated at 750 tonnes of CO2e. Compared to the baseline emissions, a total reduction of 32% was achieved. In total, scoring for CEEQUAL in sections 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 and 7.3.2 was estimated at between 66–125 points. Conclusions drawn from the study were the importance of starting to think about environmental and sustainability issues, including product and material choices, right from the start of construction and infrastructure projects.

Inom den svenska bygg- och fastighetsbranschen har frågan om klimatpåverkan och hållbarhet blivit alltmer central. Branschens påverkan på miljön, särskilt i form av koldioxidutsläpp, är väl dokumenterad och utgör en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Trots den historiska påverkan har branschen visat framgång genom att minska växthusgas- och kväveoxidutsläppen de senaste åren. Minskningarna kan relateras till att branschens aktörer har vidtagit åtgärder för att utveckla mer hållbara byggtekniker samtidigt som intresset för återbruk och återvinning ökat. En av de åtgärderna som genomförts för att minska branschens klimatpåverkan är införandet av klimatdeklarationskravet, vilket innebär att den klimatpåverkan som uppstår under uppförandet av en byggnad måste redovisas för alla nybyggnationer. För närvarande omfattas dock inte ombyggnationer av klimatdeklarationskravet. Vilket har medfört att ombyggnationers klimatpåverkan inte är lika utforskad som nybyggnationers klimatpåverkan. Syftet med denna studie är att utreda hur branschens aktörer kan främja klimatarbete vid ombyggnationer av kommersiella fastigheter under byggskedet. Detta genom att kartlägga hur aktörernas nuvarande klimatarbete ser ut vid ombyggnationer, identifiera arbetssätt och material med betydande klimatpåverkan samt vilka utmaningar och möjligheter ett ökat klimatarbete medför. För att besvara studiens forskningsfrågor har en litteratur- och en intervjustudie genomförts. Litteraturstudiens första del ger en bakgrund till ombyggnationer gällande definition, motiv och process. Den andra delen handlar om byggbranschens klimatpåverkan och vilka drivkrafter som finns för att minska den i form av klimatåtgärder, klimatdeklarationer och beräkningsverktyg. Avslutningsvis beaktas klimatarbete vid ombyggnationer utifrån en ekonomisk synpunkt. Den erhållna kunskapen från litteraturstudien låg sedan i grund till intervjustudien som bestod av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter med chefsbefattningar inom byggbranschen Resultatet från datainsamlingen visar att klimatarbetet vid ombyggnationer varierar mellan aktörerna. Aktörerna som kommit längre i sitt klimatarbete har lyckats integrera det i sina arbetsprocesser genom exempelvis användning av eget framtagna beräkningsverktyg där koldioxidutsläpp kan jämföras mot pris. I dagsläget ligger det största fokuset för att minska klimatpåverkan på att öka återanvändningen av befintligt byggmaterial. I studien framkom det att främst glas, textilmattor och undertaksplattor är material som prioriteras att sparas och återbrukas. Kombinationen av att de alla är vanligt förekommande, lätta att demontera och återmontera samt att de har en betydande klimatbelastning är de främsta anledningarna. I takt med att medvetenheten om klimatförändringarna ökar, tar bygg- och fastighetsbranschen allt större hänsyn till klimataspekten. Detta skapar incitament för att branschens aktörer vill ligga i framkant och därigenom kunna skapa en affärsmöjlighet genom att kunna påvisa att de kan genomföra ombyggnationer utan stora utsläpp av koldioxidekvivalenter. Det uppstår spänningar mellan befintliga funktionskrav enligt nybyggnadskrav på fastigheter och klimatmål vid större renoveringar, exempelvis när äldre byggelement inte möter nuvarande standarder för tillgänglighet, ljudisolering eller takhöjd. Studien betonar vikten av förstärkt samarbete inom bygg- och fastighetsbranschen för att hantera dessa utmaningar och främja klimatarbete. Genom att utbyta expertis och erfarenheter kan aktörerna gemensamt utveckla strategier för att minska koldioxidekvivalentutsläpp vid renoveringar och förbereda sig för framtida utsläppskrav. / Within the Swedish construction and real estate industry, the issue of climate impact and sustainability has become increasingly important. The industry’s historical impact on the environment, particularly in the form of carbon dioxide emissions, constituted a significant portion of Sweden's total greenhouse gas emissions. In the last couple of years, construction and real estate companies have been making progress in reducing greenhouse gas and nitrogen oxide emissions. These reductions can be attributed to industry actors taking measures to develop more sustainable construction techniques while also increasing interest in reuse and recycling. One of the measures implemented to reduce the industry's climate impact is the introduction of the climate declaration requirement. This means that the climate impact arising during the construction of a building must be reported for all new constructions. The introduction of climate declaration is a step in the right direction, but it is not covering renovation projects. This has resulted in the climate impact of renovations not being as explored as the climate impact of new constructions. The purpose of this study is to investigate how industry actors can promote climate action in the renovation of commercial properties during the construction phase. This will be achieved by mapping out the current climate action of industry actors in renovations, identifying methods and materials with significant climate impacts, and exploring the challenges and opportunities associated with increased climate action. To answer the study's research questions, both a literature review and interviews have been conducted. The first part of the literature review provides background on renovations regarding definitions, motivations, and processes. The second part of the literature review focuses on the construction industry's climate impact and the driving forces for reducing it, such as climate measures, climate declarations, and calculation tools. In the last part of the literature review climate action in renovations are considered from an economic standpoint. The gained literature knowledge was put into practice through semi-structured interviews with ten respondents who are fulfilling management positions in the construction industry. The results from this study show that climate action in renovations varies among industry actors. Those who have made more progress in their climate action have successfully integrated it into their working processes, for example, by using internally developed calculation tools where carbon dioxide emissions can be compared against cost. Currently, the key to reducing climate impact lies in increasing the reuse of existing building materials. The study found that primarily glass, textile carpets, and ceiling tiles are materials prioritized for preservation and reuse. These are all commonly used, easy to dismantle and reassemble, and have a significant impact on the climate.  Tensions arise between existing functional requirements according to new building regulations and climate goals in major renovations when reusing existing material. Think for example about older building elements which do not meet current standards for accessibility, sound insulation, or ceiling height. This research overall emphasizes the importance of enhanced collaboration within the construction and real estate industry to address these challenges and promote climate action. By exchanging expertise and experiences, industry actors can collectively develop strategies to reduce carbon dioxide equivalent emissions in renovations and prepare for future emission requirements.