Svenskarnas matkonsumtion är inte hållbar utifrån ett klimatperspektiv. För en mer hållbar konsumtion krävs en minskning av animaliska livsmedel. Tidigare studier visar att det är möjligt att äta klimatsmart och fortfarande nå upp till näringsrekommendationerna. Syftet med studien är att undersöka vilken klimatpåverkan och näringsinnehåll studenters matvanor har och skillnader mellan olika kosthållningar och kön. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 21 högskolestudenter, elva män och tio kvinnor med en fördelning på sju deltagare inom varje kosthållning. Metoden som använts är retrospektiva 24-timmarsintervjuer för att få en bild av en grupps matvanor. Resultatet visar att lunch är den måltidsform med högst klimatpåverkan och näringsinnehåll. Lunch har närmare tre gånger så hög klimatpåverkan jämfört med frukost. Allätare har högst klimatpåverkan och proteinintag, medan veganer har högre kolhydrats- och energiintag samt lägst klimatpåverkan. Vegetarianer och veganer har högst intag av vitamin C. Mäns måltider bidrar med högst klimatpåverkan och de har högst intag av protein, energi och kolhydrater, medan kvinnor har ett högre intag av vitamin C. Det teoretiska perspektivet som användes för att diskutera resultatet är social-ekologiska modellen. / The food consumption of Swedish people is not sustainable from a climate perspective. For more sustainable consumption it requires a reduction of meat and dairy products. Previous studies show that it is possible to eat climate smart but still reach nutrition recommendations. The aim of this study is to investigate the students´ eating habits, nutritional content, impact on the climate, and study if there are differences between diets and between men and women. The study is based on quantitative approach with a cross sectional study through semi-structured interviews. The used method is retrospective 24-hour recall interviews to get at picture of the groups eating habits. The participants comprised of 21 students from Mälardalen University, eleven men and ten women with a distribution of seven participants in each diet. The result shows that lunch is the meal with the highest climate impact and nutritional content and that lunch has almost three times higher climate impact compared to breakfast. Individuals who eat both meat and dairy have the highest climate impact and protein intake, while vegans have the lowest climate impact and highest carbohydrate and energy intake. Vegetarians and vegans have the highest intake of vitamin C. Mens´ meals have the highest climate impact and nutritional content of protein, energy and carbohydrate, while women have a higher intake of vitamin C. The social ecological model is the theoretical perspective used to discuss the result.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka skillnader mellan prefabricerad och platsgjuten stomme ur ett miljömässigt samt ett ekonomiskt perspektiv. Detta för att underlätta för olika byggföretag att välja en stomlösning till framtida byggprojekt. Metod: För att uppnå målet och svara på de frågeställningar som innefattas i studien har en fallstudie gjorts bestående av sex projekt. Metoderna för insamlingen av den empiri som krävts för att fullfölja studien är litteraturstudie, dokumentanalys, kalkylering och LCA. Kalkyleringen och livscykelanalyserna i fallstudien har gjorts med hjälp av de digitala verktyg Bidcon och Anavitor. Resultat: Studien visar att den prefabricerade stommen kostar 57–60,7% SEK/m2 BTA och 40,7 – 44,1% SEK/m3 betong mer än den platsgjutna stommen. Studien visar också att den prefabricerade stommen släpper ut 30–35% CO2e/m2 BTA och 17–22% CO2e/m3 betong mer än platsgjuten stomme. Konsekvenser: Denna rapport underlättar att välja den stomtyp som är mest ekonomisk och påverkar miljön minst. Vidare kan både en stommes kostnad och dess miljöpåverkan minskas genom att välja en platsgjuten stomme över en prefabricerad. Begränsningar: Studien är avgränsad till en fallstudie baserad sex projekt där tre är prefabricerade och tre är platsgjutna. Den geografiska platsen är begränsad till södra Sverige samt att endast tre avstånd för respektive stomme har undersökts. Skedet för undersökningen är avgränsat till tillverknings och produktionsledet. Endast den bärande betongstommen bestående av väggar, bjälklag och pelare har undersökts. Grundarbetet förbises i denna studie. Armering och betong är avgränsat till generella kvaliteter och mängder för de olika stommarna. / Purpose: The purpose of this study is to investigate differences between prefabricated and cast-in-situ structures from an environmental and an economic perspective. This to facilitate for different construction companies to choose a structure solution for future construction projects. Method: To achieve the goal and answer the questions that are included in this study, a case study has been conducted consisting of six projects. The methods for collecting the empirical data required to complete the study are literature study, document analysis, calculation and LCA. The calculation and life cycle analyses in the case study are done using the digital tools Bidcon and Anavitor. Findings: The study shows that the prefabricated structure costs 57–60,7% SEK / m2 BTA and 40,7 – 44,1% SEK / m3 concrete more than the cast-in-situ structure. The study also shows that the prefabricated structure releases 30-35% CO2e / m2 BTA and 17-22% CO2e / m3 concrete more than cast-in-situ structure. Implications: The conclusion in this report is to make it easier to choose the type of structure that is the most economical and has the least impact on the environment. Furthermore, the structures cost and environmental impact can be reduced by choosing a cast-in-situ over a prefabricated structure. Limitations: The study is limited to a case study based on six projects where three are prefab and three are cast-in-situ. The stage of the investigation is limited to the manufacturing and production stages. Only the load-bearing concrete structure consisting of walls, beams and pillars is examined. The foundation is overlooked in this study. Rebars and concrete are limited to general qualities and quantities for the different structures.

Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn har under senare år varit en drivandeorsak till utsläpp av växthusgaser, vilket är en utmaning för samhället. I Sverige harklimatpåverkan orsakad av bygg- och fastighetssektorn år 2020 beräknats till cirka 9,8miljoner ton koldioxidekvivalenter som motsvarar 21% av Sveriges klimatpåverkan.Sverige är ett land som ständigt arbetar för att reducera klimatpåverkan från nyabyggnader och till följd av det har regeringen infört krav på klimatdeklarationer förnyuppförda byggnader. Lagen om klimatdeklaration trädde i kraft 2022-01-01 och är ettsteg för att uppnå klimatmålen år 2045 som syftar till att inte ha några nettoutsläpp avväxthusgaser. Klimatdeklarationer delas upp i ett antal moduler som omfattar en byggnadsproduktskede (moduler A1 – A3), transport (modul A4) samt byggspill ochenergiförbrukning på arbetsplatsen (modul A5). Klimatdeklarationens syfte är att ökamedvetenheten, bidra till mer kunskap om byggnaders klimatpåverkan och bidra till minskning av klimatpåverkan. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Region Kalmar län med syftet att tafram referensvärden för klimatpåverkan för nyligen uppförda sjukhusbyggnader. Målet äratt redovisa klimatpåverkan för olika byggnadsmaterial i efterhand samt att redogöra förhur en klimatdeklaration kan beräknas med hjälp av arkitekt- och konstruktionsritningar.Nya psykiatrilokaler vid Kalmar länssjukhus använts som fallstudie. Den redovisadeklimatpåverkan i detta projekt omfattar olika konstruktionsmaterial och byggnadsdelaroch beräkningarna har gjorts enligt Boverkets föreskrifter om klimatdeklarationer. Examensarbetet har genomförts med hjälp av 3D-modelleringsprogrammet Revit,Boverkets klimatdatabas samt SundaHus databas. Revit användes för att räkna utmaterialmängder som ska ingå i klimatdeklarationen. Boverkets och SundaHus databaseranvändes för att samla in materialens klimatdata. Beräkningen av klimatpåverkan av psykiatribyggnaden genomfördes med 17%produktspecifika värden, dvs. hur mycket en produkt har påverkat miljön under utvinningav råmaterial, transport och tillverkning. De produktspecifika värdena motsvarar 91𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴 och resterande 83 % som motsvarar 454 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴 beräknadesmed generiska värden som är genomsnittsvärden av klimatpåverkan för produkter som ärrepresentativa för svenska förhållanden. Det har även använts schablonvärden som äruppskattade värden gällande diesel och eldningsolja på byggarbetsplatsen. Resultatet i detta examensarbete är baserat på Boverkets föreskrifter omklimatdeklarationer och det redovisar det totala klimatpåverkan som motsvarar 545𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. Resultatet av klimatpåverkan omfattas av modulerna A1 – A5, därproduktskede har bidragit med 492, transport 28, byggspill 15 och energiförbrukning påbyggarbetsplatsen med 10 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. Lagen om klimatdeklaration bidrar till ökad kompetens och förståelse inom bygg- ochfastighetssektorn samt hur olika material påverkar klimatet. I dagsläget finns ingagränsvärden att förhålla sig till vid beräkning av klimatpåverkan och därför är det svårt attgöra en bedömning av resultatet. Beräkningarna som gjordes speglar det uppskattadevärdet för sjukhus som stöds av schablonvärden samt tidigare undersökningar avbyggnader med samma funktion. / The climate impact from the construction and property sector has in recent years been adriving cause of emissions of greenhouse gases, which is a challenge for society. InSweden, the climate impact caused by the construction and real estate sector in 2020 hasbeen estimated at approximately 9.8 million tonnes of carbon dioxide equivalents, whichcorresponds to 21% of Sweden's climate impact. Sweden is a country that constantlyworks to reduce the climate impact from new buildings and as a result the governmenthas introduced requirements for climate declarations for newly constructed buildings.Climate declarations must cover a building's product stage (module A1 – A3), transport(A4), construction waste and energy consumption on the construction site (A5). The thesis has been carried out with the help of the 3D modeling program Revit,Boverket's climate database and SundaHus's database. Revit was used to calculatematerial quantities to be included in the climate declaration. Boverket's and SundaHus'sdatabase was used to collect the material's climate data. In the climate declaration, the total climate impact is reported, which corresponds to 545𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. The result of the climate impact covers the modules concerning theconstruction phase, i.e. A1 – A5 where product stage A1 – A3 has amounted to 492,transport 28, construction waste 15 and energy 10 in 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. The climate declaration act contributes to increased competence and understanding withinthe construction and property sector for how different materials affect the climate.Currently, there are no limit values to refer to when calculating the climate impact andtherefore it is difficult to assess the result. The calculations made reflect the estimatedvalue of hospitals supported by the standard values, which are estimated values regardingdiesel and heating oil at the construction site.

Syfte: Byggindustrin kommer framförallt att påverkas av hållbarhetsutvecklingens framfart. FN har satt hållbarhetsmål presenterade i Agenda 2030 och för att möta dessa mål måste hållbarhet stå i fokus för både yrkesverksamma och intressenter. Betong är ett material som består av ballast, vatten och cement som hårdnar över tiden och används världen över inom byggindustrin. År 2014 uppskattades betongproduktionen stå för hela fem procent av alla antropogena koldioxidutsläpp. Syftet med studien är att undersöka miljöpåverkan från olika betongkvaliteter mätt i koldioxidekvivalenter och använda resultatet för att påvisa om konstruktörer kan göra någon skillnad via sina kravspecifikationer på betong. Metod: En litteraturstudie genomfördes inledningsvis för att säkerställa studiens relevans samt skapa kunskap kring området. LCA och dokumentanalys av EPD möjliggjorde jämförelse av klimatpåverkan och data kunde sammanställas. Resultat: Sammanställd och jämförd data från LCA och dokumentanalys tyder på att konstruktörer kan minska klimatpåverkan genom att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklass. Detta möjliggör att en större andel cement kan bytas ut mot tillsatsmaterial. Litteraturstudie tyder på att konstruktörens arbete för att minska klimatpåverkan från betong kan direkt kopplas till mål 13 i Agenda 2030. Mål 13 verkar bland annat för att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Konsekvenser: Om konstruktörer i den mån det är möjligt föreskriver högre vct och lägre exponeringsklasser tyder studien på att de kan minska klimatpåverkan från betong. Att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklasser är dock inte alltid möjligt med hänsyn till hållfasthet och omgivning. Studien bidrar till att skapa förståelse för hur stora skillnader gällande klimatpåverkan som kan uppstå beroende på betongkvalitet. Begränsningar: Betong erhåller många egenskaper och en uppsjö av parametrar som påverkar dessa egenskaper. Genom att avgränsa studien och bortse från en del parametrar finns risk för orättvisa resultat. Data som används är publicerad data samt data som betongleverantören vill tillge vilket ger ett bristande verklighetsperspektiv. Majoriteten av betongkvaliteterna som analyserades är av en klimatförbättrad betong och har därmed en lägre klimatpåverkan än vad som vanligen används på plats om inte krav finns. På grund av omgivning och andra förhållanden är det inte alltid möjligt för konstruktören att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklass. Studiens fokus ligger på klimatpåverkan vilket begränsar möjligheten att koppla resultatet till flera miljömål. / Purpose: The construction industry will be fundamentally impacted by sustainable development progression. The United Nations have set goals outlined in the 2030 Agenda for sustainable development. To meet this desired progression, these goals must stand in focus for construction professionals and industry stakeholders. Concrete is a composite material made from aggregates, fluids and cement which hardens over time and is widely used in the construction industry. In 2014 it was estimated to account for more than five percent of all anthropogenic carbon dioxide emissions. The purpose of this study is to investigate the climate impact of various concrete mixtures measured as carbon dioxide equivalents and use this to inform whether construction designers can make a difference through the specifications of concrete mixtures. Method: A literature review was conducted to ensure relevance of the study and establish a knowledge base regarding the subject. LCA and a document analysis of EPDs made it possible to compare climate impacts and data could be compiled. Findings: Data from LCA and document analysis indicates that construction designers can reduce the climate impact through their specifications by subscribing higher w/c ratios and lower exposure classes. This enable a bigger amount of the cement to be traded by additives. A literature study indicates that reducing the climate impact of concrete can directly be related to goal 13 in Agenda 2030. In Sweden, goal 13 is to reach no net emissions of greenhouse gases by 2045. Implications: If construction designers specify higher w/c ratio and lower exposure classes, they can reduce the climate impact from concrete. To specify higher w/c ratio and lower exposure class is not always possible depending on the structural requirements. The study adds to an understanding of the climate impact depending on concrete mixtures. Limitations: Concrete obtains many characteristics which is affected by multiple parameters. Limiting the study data and ignoring some parameters increases the risk of deceptive results. Publicly available concrete certifications and data from concrete professionals is combined in this study. Most of the concrete mixtures selected for analysis are climate friendly types and therefore the results would differ if regular concrete was used. Because of structural requirements and other conditions, it is not always possible for the construction designer to specify higher w/c ratio and lower exposure class. This study focuses on climate impacts which limits the possibility to make connections to multiple sustainable development goals.

Det finns en oro kring konsekvenserna av ökade växthusgasutsläpp. Därför har bland annat EU:s medlemsländer tecknat avtal om att minska utsläppen. I Sverige har det lett till krav att från och med 2022 redovisa byggmaterials miljöpåverkan genom klimatdeklarationer. Byggsektorn har potential att minska klimatpåverkan. Byggnadsmaterial ger olika utsläpp av växthusgaser och valet av material är viktigt. Isoleringsmaterial med naturlig härkomst anses orsaka mindre utsläpp än konventionell isolering. Hampa är ett exempel på ett naturligt material som kan användas i småhusbebyggelse. Hampan kan bli en kolsänka då biomaterial binder kol. Tyvärr finns det idag mycket begränsad forskning på just hampfiberisolering i svenskt klimat.  Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap inför valet av isoleringsmaterial i ett småhus, av modellen Eneryda av Rörvikshus, placerat i Växjö. I arbetet jämförs klimatpåverkan och kostnader för isoleringsmaterialen hamp-, cellulosa- och glasullsisolering genom en livscykelanalys (LCA) och en livscykelkostnad (LCC) i en vald husmodell. I studien undersöks skedena A-D, d.v.s. från vagga till grav. Resultatet visar att byggnaden isolerad med hampfiber orsakar det lägsta nettoutsläppet på 124 följt av cellulosa 132 och glasull 139 CO₂e/m². Kostnaden för byggnaden med isolering av hampfiber är 5467, cellulosa 4830 och glasull 4861 SEK/m²BOA. Genom att välja hampfiberisolering istället för glasull kan utsläppen för husmodellen Eneryda minskas med 12 % samtidigt som kostnaden ökar med 20 %. Att välja cellulosaisolering i stället för glasullsisolering ger en minskning av nettoutsläppen med 5 % och kostnaderna förblir detsamma.  Studiens känslighetsanalyser visar effekten av indata. Om råvaran till cellulosa byts ut från oanvänt papper till återvunnen råvara orsakar det att nettoutsläppen för byggnaden Eneryda minskar med 13 %. Det innebär att småhuset Eneryda isolerad med cellulosa från återvunnen produkt orsakar 15 % lägre utsläpp än glasullshuset - utan att påverka priset. Största påverkan på nettoutsläppen hade Enerydas värmesystem. Att använda bergvärme istället för Veab:s fjärrvärme ökade nettoutsläppen med 56 – 63 %. Slutligen ledde resultatet av studien till en diskussion om avsaknaden av en entydig definition och metod för användandet av biogent kol i klimatdeklarationer. Att exkludera biogent kol leder till att hampfiberisoleringen bidrar med högst utsläpp tätt följt av cellulosan och sist glasullsisoleringen som släpper ut minst. Studiens resultat påvisar vikten av vaksamhet och att Boverket borde blir tydligare kring det biogena kolet i klimatberäkningar. Enheten bör utvecklas mer av institut för standarder. Av resultaten framgår också vikten av att ta tidsaspekten av biomaterialets förnyelsetid i beaktande vid beräkningarna för att material som hampfiber binder kol snabbare än exempelvis trä. / The concern of climate change has influenced the building sector in Sweden to become more climate neutral. The choice of building materials affect the emissions of carbon dioxide equivalents [CO₂e]. The purpose of the study is to provide more basis for the choice of insulation material looking into the climate- and cost implication of hemp fibre, cellulose and stone wool insulation.  The study includes an accounting-LCA from cradle to grave (A – D) and an LCC. The study looks at the climate shell of a one-story single-family house, model Eneryda from Rörvikshus, in Växjö over the lifetime 50 years.  The result shows that Eneryda net emissions for hemp fiber insulation is 124 CO₂e/m²BOA and the cost is 5467 SEK/m2 BOA. The result of emissions for the hempfiber-model is 12% less and the cost is 20% higher than the glass wool-model. Cellulose insulation results in net emissions of 132 CO₂e/m² and a cost of 4830 SEK/m2 BOA. Cellulose results in 5% less emissions and nearly the same cost as the glass wool building.

Purpose: The aim of this study is to present the economic, environmental impact, and energy saving benefits of replacing an electric boiler to a bedrock heat pump or district heating. Furthermore, the impact of additional insulation will also be presented. Method: The technical, environmental, and economical aspects of the various heat sources in this study are gathered through websites and reports from agencies, industry organisations and corporations. A case study on a family house built in 1971, heated with a combination of electric boiler and air-to-air heat pump has been made. The study investigates the impact of replacing the existing heat sources with newer and better alternatives along with additional insulation. Results: The results present the energy demand for active heating, economic analysis, environmental impact, and the impact of additional insulation. Moreover, a comparison between the heat sources and the additional insulation is presented to show the difference between them. The case study objects demand for active heating includes passive heating, heat losses through the building envelope, heat losses due to ventilation. With all these factors combined, the family house has an annual active heating demand of 11 700 kWh. The energy consumption of the electric boiler combined with air-to-air heat pump (COP 4) have an annual consumption of 7 500 kWh. The required energy from the district heating goes up to 11 700 kWh and the bedrock heat pump (COP 3) have the lowest energy consumption of 3 900 kWh. However, the amount of electricity needed is 400 kWh for district heating compared to the other alternatives that require 7 500 kWh and 3 900 kWh. For the economic aspects, the installation and operating costs for the electric boiler combined with the air-to-air heat pump, district heating and the bedrock heat pump are concluded. This shows that, on one hand the bedrock heat pump is the most expensive heat source to install but on the other hand, the cheapest to operate. Furthermore, this study compares the emissions of carbon dioxide equivalents from the production of district heating and electric energy. Due to the clean electric energy in Sweden, district heating has the highest negative impact on the greenhouse effect as it uses energy resources that have high emission of carbon dioxide equivalents. The environmental impact of the electric boiler, air-to-air heat pump and the bedrock heat pump vary depending on the energy source used to generate electricity and can in the worst case be higher than for district heating. New values with the additional insulation suggest that the improved building envelope will have a positive impact on the operation costs, energy saving and emissions. As an example, the demand for active heating can be reduced with up to 30%. Conclusions: The conclusion is that the comparison of heat sources contains many uncertain variables. Consequently, the result of this study does most likely not apply directly to other study objects. The results may vary if, for example, the geographical location or electricity agreement is changed.