Syftet med det här examensarbetet är att undersöka fyra grundläggningsmetoder och komma fram till vid vilket djup till fast berg den ekonomiska brytpunkten ligger. Detta utfördes genom att skapa två modeller baserade på pågående projekt på Sweco Structures AB. Studien innefattade kostnader för projektering, material och produktion. Projekteringskostnader togs fram i samarbete med Sweco Structures AB,medan kostnader för material och produktion kartlagts genom intervjuer av entreprenörer och leverantörer. De grundläggningssätt som har studerats i detta examensarbete är pålning med borrade stålrörspålar, slagna betong- och stålrörspålar samt gjutning av betongplintar efter schaktning ner till fast berg. Beräkningar för dimensionering av betongplintar och betongfundament genomfördes med hjälp av Eurokod 2 och Betonghandboken. Statisk lastkapacitet har för varje påle beräknats analytiskt och med hjälp av beräkningsprogrammet Rymdpålgrupp. För att kunna analysera prisbilden harmedian, lägsta-, högsta- och medelpris beräknats för samtliga kostnader.Alla slutgiltiga beräkningar är utförda i Mathcad 15.0. Genom att beräkningarna ärautomatiserade kan filen fungera som en mall vid dimensionering och beslutstagande avseende grundläggningsmetod, exempelvis vid upprättande av systemhandlingar. Slutsatsen av arbetet är att valet av vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bästför det aktuella projektet beror på många faktorer. På grund av varierande förutsättningar krävs olika tekniska lösningar. Det är därmed vanskligt att ange engenerell rekommendation. Från resultatet av modellerna framgår det att metoden med schaktning och gjutning av betongplintar på berg är kostnadseffektiv om djup till fastberg är mindre än 2,3 m. Examensarbetets undersökning visar också att den mest kostnadseffektiva metoden är slagna pålar av stål. / The aim of this thesis is to investigate cost efficiency of four foundation methods and conclude at which depth to solid rock the economic breaking point is located. This was done by investigating models based on two ongoing projects at Sweco Structures AB. The study comprised costs for design, material and production. The costs for the design phase have been examined in cooperation with Sweco Structures AB, whilst costs for material and production have been defined through interviews with contractors and suppliers.The foundation methods that have been studied in this master thesis are; piling with drilled steel piles, driven concrete and steel piles and casting of concrete footings (after excavation to solid rock). Design calculations of concrete foundations and concrete footings have been carried out according to Eurocode 2 and Betonghandboken. Staticload capacity has been calculated for each pile; both analytically and numerically. To be able to analyze the price accuracy a median, lowest-, highest and an average value have been calculated for all costs. All final calculations are performed in Mathcad 15.0. Since the calculations are automated it is possible to use the file as a guideline for designs and decision-making regarding foundation method, for example when establishing documents in the tenderstage.The conclusion of this investigation is that the choice of a foundation method depends on many different factors, which may vary widely for different projects. Due to varying conditions that may require a unique technical solution, it is difficult to give general recommendations. The result from this investigation shows that the method, excavation and casting of concrete footings on solid rock, is the most cost efficient method if depth to solid rock is less than 2,3 m. The most cost efficient method according to this master thesis is driven steel piles.

The purpose of this work was to evaluate remedial alternatives for the Badö area in Uddevalla. Large parts of the area consist of heterogeneous filling and the contamination situation consists of, inter alia; arsenic, chromium, PAH, and petroleum. These contaminations are consistent with previous activities on the area. The evaluation of remedial alternatives was made using Swedish geotechnical institute’s (SGI) multicriteria tool SAMLA in which 5 remedial alternatives were examined. These were either solidification/stabilization or excavation, with various forms of land use possible after completed action. The purpose of this work was also to examine how well SAMLA is suited to be used in risk assessments. SAMLA evaluates remedial alternatives using three sustainability dimensions; environment, social and economy. The remedial alternatives are scored in relation to each other and the option of leaving the area without any measure taken. The results of the evaluation in SAMLA are presented as tables and charts and indicates that an option using excavation and resulting in the area being able to use for housing is rated the highest. In this stage there are more uncertainties using solidification/stabilization, and more investigations in the field are needed to examine the method further. The result concludes that SAMLA is considered user-friendly and relevant to use to shed light on several uncertainties and factors in different time perspectives, but preferably together with different actors involved in the process.

Styrd borrning är en schaktfri metod för att förlägga ledningar i mark. Examensarbetet har utförts i samarbete med Styrud Ingenjörsfirma AB som uppfattat en okunskap i branschen över prisbilden för styrd borrning. Syftet med arbetet är att utföra en kostnadsanalys för att beskriva hur styrd borrning står sig ekonomiskt mot konventionell schaktning. Arbetet undersöker även vilka faktorer som påverkar en eventuell ekonomisk brytpunkt, vilken i detta arbete definieras som den punkt när en viss metod blir det ekonomiskt gynnsamma alternativet. Studien har utformats för att så objektivt som möjligt belysa ämnet med utgångspunkten att göra metoderna jämförbara analytiskt. För att genomföra en analys har en beräkningsmodell skapats. Målet med modellen och dess utformning är att den enkelt skall gå att bygga vidare på och utvecklas i framtiden samt att användas av projektörer som en fingervisning tidigt i projekteringsstadiet. Från beräkningsmodellen har 70 fiktiva fall studerats. Resultatet visar att styrd borrning är billigare i 73% av fallen. I övriga fall tyder resultatet på att styrd borrning som metod generellt sett inte är så dyrt att övervägning att använda metoden försvinner. Genom resultat och analys dras slutsatsen att styrd borrning i de flesta fall står sig ekonomiskt starkt som alternativ till konventionell schaktning. / Horizontal directional drilling is a trenchless method used to install pipelines underground. This thesis is conducted in collaboration with Styrud Ingenjörsfirma AB, who perceived lacking knowledge within the industry regarding the financial aspects of directional drilling. The purpose of this thesis is to carry out a cost analysis that defines how directional drilling stands financially against traditional excavation. The study also intends to describe which factors that influence a possible economic breakpoint, in this study referring to when a certain method becomes the economically strongest alternative. This thesis has been carried out to as objectively as possible describe the topic focusing on making the methods analytically comparable. To carry out the analysis, an economic model has been created. The model and its design have been created in a manner that makes it easy to develop it in the future and aims to act as a guide for project planners to indicate which method to proceed with. From the economic model, 70 cases have been studied. The result shows that directional drilling is cheaper in 73% of the cases. In the rest of the cases, the result suggests that directional drilling as a method generally is not so expensive that consideration of using the method disappears. Through results and analysis, it is concluded that directional drilling in most cases is a strong alternative to traditional excavation from an economic standpoint.

Klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp från uppförande av nya byggnader är något som byggsektorn vill minska. En åtgärd som Boverket vidtagit sedan 2022 är att en klimatdeklaration för nya byggnader ska göras. Däremot är inte markanläggningen för byggnader inräknade i deklarationen. I nuläget finns det få studier på vad en markanläggning genererar i koldioxidutsläpp vid uppförande av nya konstruktioner. I detta examensarbete ska två olika markanläggningar jämföras och undersökas med avseende på CO2e för kategorierna schakt och bergkross, borrning och sprängning, plantering samt asfalt. Detta är en efterfrågan från ByggDialog för ett verkligt projekt där de två olika markanläggningarna kommer att benämnas som systemhandling och det faktiska utförandet bygghandling. Studien är baserad på korrekta data erhållna av ByggDialog. Tomten om 50 000 m2 är belägen i Sundsvall där byggnaden omfattar 13 966 m2BTA av dessa. Studien har utförts som en fallstudie där beräkningsverktyg, källor och intervjuer användes för att bidra till resultatet.  Studien rörande vilken mängd CO2e som markanläggningen avger för systemhandling och bygghandling resulterade i att bygghandlingen avger lägst mängd koldioxidutsläpp. Den största skillnaden mellan förslagen var en stor minskning av schaktningen för bygghandlingen. En åtgärd var att schakta 100 mm mindre och därmed höja byggnaden och grundläggningsnivån. De valde även att spränga mindre vänster om byggnaden samt återanvända mer schakt på plats än systemhandlingen. Det finns också en betydande skillnad i mängden plantering, liksom asfalten för de båda förslagen.  Vid jämförelse av koldioxidutsläppet för byggnaden med markanläggningens koldioxidutsläpp syns det tydligt att byggnaden avger mer CO2e än markanläggningen. Produktskedet är en stor bidragande faktor till det stora avtrycket, detta beror främst på den mängd och vilka material som tillverkats. Dock bidrar markanläggningar med en stor mängd koldioxidutsläpp som kan vara värt att ha i beaktning för framtida konstruktioner och projekt. Med det beräknade resultatet kan ByggDialog ta i beaktning vad som varit positivt och negativt med deras valda beslut för markanläggningen. De ger även ByggDialog möjligheten att göra ytterligare åtgärder för framtida markanläggningar, för att på så sätt avge mindre CO2e. / ​​The climate impact regarding carbon dioxide emissions from the construction of new buildings is something the construction sector aims to reduce. One action taken by the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning (Boverket) is the implementation of a building climate declaration since 2022. However, the landscaping for buildings is currently not included in the declaration. Currently, there is virtually no data on the carbon dioxide emissions generated by landscaping during the construction of new structures. This thesis aims to compare and examine two different landscaping approaches concerning CO2e emissions, focusing on excavation and rock crushing, drilling and blasting, planting, and asphalt. This study responds to a request from ByggDialog for a real project, where the two different landscaping approaches will be referred to as "systemhandling" and the actual execution as "ByggDialog". The 50,000 m2 site is located in Sundsvall, with the building occupying 13,966  m2 of it. The study will be conducted as a case study, utilizing calculation tools, sources, and interviews to contribute to the results.  The study on the amount of CO2e emitted by the groundwork for the design documents and construction documents concluded that the construction documents approach results in lower carbon dioxide emissions. The most significant difference between the proposals was a substantial reduction in excavation for the construction documents approach. One measure was to excavate 100 mm less and thereby raise the building and foundation level. They also chose to perform less blasting to the left of the building and reuse more excavated material on-site compared to the design documents approach. There was also a notable difference in the amount of planting, as well as in the asphalt used for both proposals. When comparing the carbon dioxide emissions of the building to those of the groundwork, it is evident that the building emits more CO2e than the groundwork. The product stage is a major contributing factor to this significant footprint, primarily due to the quantity and types of materials manufactured. However, groundwork also contributes a considerable amount of carbon dioxide emissions, which is worth considering for future constructions and projects. With the calculated results, ByggDialog can take into account the positive and negative aspects of their chosen decisions for the groundwork. This also provides ByggDialog with the opportunity to implement further measures for future groundwork to reduce CO2e emissions.