Muddringsprojekt är en global företeelse och görs av flera olika anledningar, till exempel för miljömässiga aspekter och för breddning av farleder. För att få en hållbar utveckling är det viktigt att finna bra lösningar på frågan hur förorenade sediment skall hanteras . I Mälaren kommer olika muddringsprojekt att genomföras för att bredda farleden från slussen i Södertälje till hamnarna i Köping och Västerås. Muddringsprojekten skall genomföras av Sjöfartsverket, Köpings kommun och Västerås stad. En metod för att omhänderta muddermassorna är att stabilisera/solidifiera dem genom att blanda i ett bindemedel bestående av en blandning av cement, masugnsslagg och aktivt kol och låta dem härda. Detta görs för att förbättra materialets geotekniska egenskaper samt för att immobilisera föroreningar. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det går att använda krossade stabiliserade/solidifierade muddermassor ovan vattenytan till exempel i vägkonstruktioner alternativt som fyllnadsmaterial. Möjligheten för användandet av de stabiliserade/solidifierade materialet utvärderades genom att materialets geotekniska och miljömässiga egenskaper undersöktes. Den miljöpåverkan som de stabiliserade/solidifierade materialet skulle kunna ha på den omgivning där de används har undersökts genom analyser av totala föroreningshalter samtkoncentrationer vid lakning. Detta gjordes dels genom egna skakförsök och dels genom utvärdering av resultat från undersökningar som Statens geotekniska instituts (SGI)miljölaboratorium gjort. När det gäller materialets geotekniska egenskaper utvärderades resultat från undersökningar genomförda av SGIs geotekniska laboratorium. Stabiliseringen/solidifiering gjorde att de undersökta metallerna som förekommer som katjoner immobiliserades, vilket ledde till att lakningen minskade. Däremot fungerade imobiliseringen inte för anjoner; om det skulle ha förekommit höga halter av toxiska anjoner som till exemple arsenik, vanadin och molybden skulle dessa ha lakats ut. Ur ett miljömässigt perspektiv skulle det gå bra att använda det undersökta materialet då koncentrationen i lakvätskan låg under de båda gränsvärden som används; gränsvärden för inert avfall och gränsvärden för mindre än ringa risk vid användning av avfall för anläggningsändamål. När det gäller hållfasthet uppfyllde materialet efter 28 dagars härdning inte kraven som ställs för användning i vägkonstruktion. Däremot hade materialets geotekniska egenskaper förbättrats jämfört med de obehandlade sedimenten. / Dredging is a global phenomenon carried out for several different reasons, e.g. environmental remediation and expansion of shipping lanes. A sustainable solution to the problem of how contaminated sediment should be handled is thus important to achieve a more sustainable development. Several dredging projects will be implemented in the lake Mälaren to widen the shipping lane from the lock in Södertälje to the ports of Köping and Västerås. The dredging will be carried out as a joint effort by the Swedish Maritime Administration, the City of Västerås and Köping municipality. One method used for treating dredged sediments is stabilization/solidification. This is carried out to improve the geotechnical properties of the material and to immobilize contaminants. The method works as follows: Sediments are dragged form the lake, mixed with a binding agent consisting of cement, granulated blastfurnace slag and active carbon and then left to harden. The objective of this master thesis was to investigate the feasibility of using the stabilized/solidified material on land above the water surface. Examples of applications for the crushed material are in road construction or as fillers for vegetation surfaces. The stabilized/solidified material was evaluated with respect to environmental factors and geotechnical properties to determine if it was appropriate to use for these applications. To investigate the potential impact of the stabilized/solidified material on the surrounding environment, analysis of total contamination content and leaching tests were evaluated. In this thesis, batch-leaching tests for metals were performed as well as evaluation of lab results from surveys conducted in the environmental laboratory at the Swedish Geotechnical Institute. The geotechnical properties of the material were evaluated based on results from experimentsconducted by the geotechnical laboratory at the Swedish Geotechnical Institute. The results from the treatment with stabilization/solidification showed that most of the studied metals were immobilized, and the leaching of these metals decreased. From an environmental perspective it would be feasible to use the material, as the results of the leaching test were below the limit values used in the assessment; limits for inert waste and limits for less than small risk (‘mindre än ringa risk’) in use of waste for construction purposes. In terms of the geotechnical features, after 28 days of hardening the material did not meet the requirements for use in road construction. However, the material's geotechnical properties such as strength had improved compared to the untreated sediments.

The purpose of this work was to evaluate remedial alternatives for the Badö area in Uddevalla. Large parts of the area consist of heterogeneous filling and the contamination situation consists of, inter alia; arsenic, chromium, PAH, and petroleum. These contaminations are consistent with previous activities on the area. The evaluation of remedial alternatives was made using Swedish geotechnical institute’s (SGI) multicriteria tool SAMLA in which 5 remedial alternatives were examined. These were either solidification/stabilization or excavation, with various forms of land use possible after completed action. The purpose of this work was also to examine how well SAMLA is suited to be used in risk assessments. SAMLA evaluates remedial alternatives using three sustainability dimensions; environment, social and economy. The remedial alternatives are scored in relation to each other and the option of leaving the area without any measure taken. The results of the evaluation in SAMLA are presented as tables and charts and indicates that an option using excavation and resulting in the area being able to use for housing is rated the highest. In this stage there are more uncertainties using solidification/stabilization, and more investigations in the field are needed to examine the method further. The result concludes that SAMLA is considered user-friendly and relevant to use to shed light on several uncertainties and factors in different time perspectives, but preferably together with different actors involved in the process.