Global uppvärmning och klimatförändringar har enat världens länder och det arbetas hårt för att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 °C. I EU har man satt som mål att vara klimatneutrala senast 2050 och i Sverige satte man ett ambitiöst mål på att uppnå nettonollutsläpp redan till 2045. I och med det satte även bygg- och anläggningsbranschen som mål att vara klimatneutrala till år 2045. För att nå målet måste alla aktörer i branschen ta sitt ansvar och hitta nya mer miljövänliga alternativ och lösningar. Syftet med denna studie var att sammanställa totala mängder och utsläppta koldioxidekvivalent för tio nyckelprodukter och material använda i tillbyggnaden i projektet Nya Krav Himmerfjärdsverket som utfördes av Veidekke Entreprenad AB. Dessutom att identifiera möjliga miljövänligare alternativ till dessa produkter för att till sist undersöka möjligheten av poängtagning i hållbarhetscertifieringen CEEQUAL i avsnitt 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 samt 7.3.2. Mängddata samlades in från upphandlade avtal, aktuella protokoll samt projektets samordningsmodell. GWP-data som användes som underlag för produkternas utsläpp insamlades från produktspecifika EPD:er. Resultaten fastslog att de produkter som var kopplade till störst utsläpp i projektet var betong, Multicem, betongpålar, armeringsjärn och prefabricerade betongelement. Det konstaterades att utsläppen kopplade till betong kunde minskas med upp till 26,7% genom användning av betong med iblandad flygaska. Utförda utsläppsbesparing i projektet beräknades till 2399 ton CO2e och möjliga utsläppsbesparingar för projektet beräknades till 750 ton CO2e. Jämfört med baseline-utsläpp uppnåddes en reducering på 32%. Totalt uppskattades poängtagning för CEEQUAL i avsnitten 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 samt 7.3.2 till mellan 66–125 poäng. Slutsatser som drogs ur studien var vikten av att redan från starten av bygg- och anläggningsprojekt börja tänka på miljö- och hållbarhetsfrågor och däribland produkt- och materialval. / Global warming and climate change have united the world. There is ongoing hard work to keep global temperature rise below 2 ° C. In the EU, the goal has been to be climate neutral by 2050 and, in Sweden, an ambitious goal has been set to achieve net-zero emissions by 2045. Because of this, the construction industry has also set a goal of being climate neutral by 2045. To achieve the goal all players in the industry must take their responsibility and find new, more environmentally friendly alternatives and solutions. The purpose of this study was to compile total amounts and emitted carbon dioxide equivalent for ten key products and materials used in the new extension of the Nya Krav Himmerfjärdsverket project carried out by Veidekke Entreprenad AB. Also, to identify more environmentally friendly alternatives to these products. Finally, the study investigated the possibility of scoring in sustainability certification CEEQUAL in sections 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 and 7.3.2. Quantity data was collected from procured agreements, current protocols, and the project's coordination model. GWP data was used as the basis for product emissions and were collected from product-specific EPDs.The results stated that the products that were linked to the largest emissions in the project were concrete, Multicem, concrete piles, rebar, and prefabricated concrete elements. It was found that emissions linked to concrete could be reduced by up to 26.7% using concrete with fly ash. Emissions savings that had been made in the project were estimated at 2399 tonnes of CO2e and possible emission savings for the project were estimated at 750 tonnes of CO2e. Compared to the baseline emissions, a total reduction of 32% was achieved. In total, scoring for CEEQUAL in sections 7.2.1, 7.2.3, 7.3.1 and 7.3.2 was estimated at between 66–125 points. Conclusions drawn from the study were the importance of starting to think about environmental and sustainability issues, including product and material choices, right from the start of construction and infrastructure projects.

Inom den svenska bygg- och fastighetsbranschen har frågan om klimatpåverkan och hållbarhet blivit alltmer central. Branschens påverkan på miljön, särskilt i form av koldioxidutsläpp, är väl dokumenterad och utgör en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Trots den historiska påverkan har branschen visat framgång genom att minska växthusgas- och kväveoxidutsläppen de senaste åren. Minskningarna kan relateras till att branschens aktörer har vidtagit åtgärder för att utveckla mer hållbara byggtekniker samtidigt som intresset för återbruk och återvinning ökat. En av de åtgärderna som genomförts för att minska branschens klimatpåverkan är införandet av klimatdeklarationskravet, vilket innebär att den klimatpåverkan som uppstår under uppförandet av en byggnad måste redovisas för alla nybyggnationer. För närvarande omfattas dock inte ombyggnationer av klimatdeklarationskravet. Vilket har medfört att ombyggnationers klimatpåverkan inte är lika utforskad som nybyggnationers klimatpåverkan. Syftet med denna studie är att utreda hur branschens aktörer kan främja klimatarbete vid ombyggnationer av kommersiella fastigheter under byggskedet. Detta genom att kartlägga hur aktörernas nuvarande klimatarbete ser ut vid ombyggnationer, identifiera arbetssätt och material med betydande klimatpåverkan samt vilka utmaningar och möjligheter ett ökat klimatarbete medför. För att besvara studiens forskningsfrågor har en litteratur- och en intervjustudie genomförts. Litteraturstudiens första del ger en bakgrund till ombyggnationer gällande definition, motiv och process. Den andra delen handlar om byggbranschens klimatpåverkan och vilka drivkrafter som finns för att minska den i form av klimatåtgärder, klimatdeklarationer och beräkningsverktyg. Avslutningsvis beaktas klimatarbete vid ombyggnationer utifrån en ekonomisk synpunkt. Den erhållna kunskapen från litteraturstudien låg sedan i grund till intervjustudien som bestod av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter med chefsbefattningar inom byggbranschen Resultatet från datainsamlingen visar att klimatarbetet vid ombyggnationer varierar mellan aktörerna. Aktörerna som kommit längre i sitt klimatarbete har lyckats integrera det i sina arbetsprocesser genom exempelvis användning av eget framtagna beräkningsverktyg där koldioxidutsläpp kan jämföras mot pris. I dagsläget ligger det största fokuset för att minska klimatpåverkan på att öka återanvändningen av befintligt byggmaterial. I studien framkom det att främst glas, textilmattor och undertaksplattor är material som prioriteras att sparas och återbrukas. Kombinationen av att de alla är vanligt förekommande, lätta att demontera och återmontera samt att de har en betydande klimatbelastning är de främsta anledningarna. I takt med att medvetenheten om klimatförändringarna ökar, tar bygg- och fastighetsbranschen allt större hänsyn till klimataspekten. Detta skapar incitament för att branschens aktörer vill ligga i framkant och därigenom kunna skapa en affärsmöjlighet genom att kunna påvisa att de kan genomföra ombyggnationer utan stora utsläpp av koldioxidekvivalenter. Det uppstår spänningar mellan befintliga funktionskrav enligt nybyggnadskrav på fastigheter och klimatmål vid större renoveringar, exempelvis när äldre byggelement inte möter nuvarande standarder för tillgänglighet, ljudisolering eller takhöjd. Studien betonar vikten av förstärkt samarbete inom bygg- och fastighetsbranschen för att hantera dessa utmaningar och främja klimatarbete. Genom att utbyta expertis och erfarenheter kan aktörerna gemensamt utveckla strategier för att minska koldioxidekvivalentutsläpp vid renoveringar och förbereda sig för framtida utsläppskrav. / Within the Swedish construction and real estate industry, the issue of climate impact and sustainability has become increasingly important. The industry’s historical impact on the environment, particularly in the form of carbon dioxide emissions, constituted a significant portion of Sweden's total greenhouse gas emissions. In the last couple of years, construction and real estate companies have been making progress in reducing greenhouse gas and nitrogen oxide emissions. These reductions can be attributed to industry actors taking measures to develop more sustainable construction techniques while also increasing interest in reuse and recycling. One of the measures implemented to reduce the industry's climate impact is the introduction of the climate declaration requirement. This means that the climate impact arising during the construction of a building must be reported for all new constructions. The introduction of climate declaration is a step in the right direction, but it is not covering renovation projects. This has resulted in the climate impact of renovations not being as explored as the climate impact of new constructions. The purpose of this study is to investigate how industry actors can promote climate action in the renovation of commercial properties during the construction phase. This will be achieved by mapping out the current climate action of industry actors in renovations, identifying methods and materials with significant climate impacts, and exploring the challenges and opportunities associated with increased climate action. To answer the study's research questions, both a literature review and interviews have been conducted. The first part of the literature review provides background on renovations regarding definitions, motivations, and processes. The second part of the literature review focuses on the construction industry's climate impact and the driving forces for reducing it, such as climate measures, climate declarations, and calculation tools. In the last part of the literature review climate action in renovations are considered from an economic standpoint. The gained literature knowledge was put into practice through semi-structured interviews with ten respondents who are fulfilling management positions in the construction industry. The results from this study show that climate action in renovations varies among industry actors. Those who have made more progress in their climate action have successfully integrated it into their working processes, for example, by using internally developed calculation tools where carbon dioxide emissions can be compared against cost. Currently, the key to reducing climate impact lies in increasing the reuse of existing building materials. The study found that primarily glass, textile carpets, and ceiling tiles are materials prioritized for preservation and reuse. These are all commonly used, easy to dismantle and reassemble, and have a significant impact on the climate.  Tensions arise between existing functional requirements according to new building regulations and climate goals in major renovations when reusing existing material. Think for example about older building elements which do not meet current standards for accessibility, sound insulation, or ceiling height. This research overall emphasizes the importance of enhanced collaboration within the construction and real estate industry to address these challenges and promote climate action. By exchanging expertise and experiences, industry actors can collectively develop strategies to reduce carbon dioxide equivalent emissions in renovations and prepare for future emission requirements.

Den globala uppvärmningen och behovet av att minska koldioxidutsläppen har lett till framtagning av Parisavtalet och Sveriges egna klimatmål, där bygg- och anläggningssektorn spelar en betydande roll med sin negativa inverkan.  Kommunala bostadsbolag står för 29 % av Sveriges hyresbostäder och det finns behov av 67 300 nya bostäder årligen fram till år 2030 för att möta efterfrågan. I området Aringsås utanför Alvesta planerar det kommunala bostadsbolaget Allbohus AB för nya hyresrätter där hänsyn till klimatet är av stor vikt, vilket motiverar behovet av att genomföra klimatberäkningar för projektet.  Allbohus projekt i Aringsås är under utveckling och planeras bestå av fem byggnader av tre olika typer, samt parkeringar och grönområden. Objektet som har studerats är en av de tre typerna, innehållande tre lägenheter och tillhörande utrymmen. Studiens syfte var att genom en livscykelanalys jämföra fyra olika fasadsystem för att identifiera det material som har lägst klimatpåverkan. Genom att studera olika fasadmaterial och deras klimatpåverkan bidrar detta arbete till en ökad förståelse för hur byggsektorn kan minska sin miljöpåverkan och främja Sveriges klimatmål.  Studiens avgränsningar görs genom att endast studera livscykelns fösta del, modul A1-A5, produktskede och bygg- och produktionsskede. Metoden innefattar val av material, beräkning av u-värden, mängdberäkning, beräkning av transportavstånd och klimatberäkningar för varje material och modul. För val av material och system prioriterades tillgängliga EPDer för att underlätta jämförelser. KL-trä valdes som bärande del i väggarna för att möjliggöra realistiska U-värdesberäkningar. Fasadmaterial som valdes att analyseras var tegel, träpanel, fasadskiva och puts. Beräkningar utfördes för att fastställa mängd, U-värden och klimatpåverkan för varje material.  Resultatet visar att träpanel har lägst klimatpåverkan medan tegel står för högst klimatpåverkan, samt att modul A1-A3 (produktskedet) står för den största delen av klimatpåverkan. Resultatet visade också på betydelsen av transportavstånd. Slutsatsen är att träpanel är det mest miljövänliga alternativet. Studien ger insikter om hur olika materialval påverkar klimatet och kan användas som underlag för framtida beslut vid val av fasadmaterial. / The global warming crisis has led to agreements like the Paris Accord and Sweden's own climate act, with the construction industry playing an important role. In the Aringsås area outside Alvesta, the municipal housing company Allbohus AB is planning new rental buildings, placing significant emphasis on climate considerations, thereby necessitating a climate assessment of the project. This study focuses on one of these building, containing three apartments and associated areas. The study aims to conduct a life cycle analysis to compare four different facade systems, identifying the material with the lowest climate impact.  The study's scope includes analysing only modules A1-A5, that is the product stage and the construction and production stage. The facade materials analysed include brick, timber cladding, facade board, and render surface. Calculations were performed to determine quantity, U-values, and climate impact for each material. Results indicate that timber cladding has the lowest climate impact, while brick has the highest, with modules A1-A3 (the product stage) contributing the most to climate impact. The study underscores the importance of transport distances. In conclusion, wood panelling emerges as the most environmentally friendly option, while brick exhibits the highest climate impact. The study provides insights into how different material choices affect the climate and can serve as a basis for future decisions in facade material selection.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system. Växthuspotentialen beräknas i alla dessa steg som totala koldioxidekvivalenter. Ett sätt att bedöma den energibesparing som har gjorts är med en EROI-analys. EROI beräknas som sparad energi dividerat med investerad energi och är ett dimensionslöst tal som ger en indikation på hur värdefull investeringen är från energisynpunkt. Kylbehovet som finns i byggnader består av värmeöverskott, som uppkommer av bland annat belysning, datorer, kopiatorer och värme från människor. För att kyla bort denna värme finns ett antal olika kyltekniker. Kylmaskinen betraktas ofta som det klassiska sättet att skapa kyla, men är förknippad med en stor energianvändning under dess drift, främst till kompressor-drift. Till borrhålslösningen utgör en cirkulationspump enda elbehovet för att kunna skapa kyla, eftersom denna driftenergi är mycket lägre än för kylmaskinens kompressor ses ofta kyla från borrhål som gratis- eller frikyla. Byggnadens kylenergibehov har bedömts till 40 kWh/m2, år eller totalt 80 000 kWh/år. Detta kylenergibehov ger upphov till driftenergibehov. De årliga elbehoven beräknades till 26 145 kWh/år för kylmaskinen och 2 000 kWh/år för borrhålen. Dessa elbehov motsvarar de totala energierna 4 235 460 MJ för kylmaskinen samt 324 000 MJ för borrhålen under byggnadens livslängd. För att beräkna den inbäddade energin i dessa två lösningar krävdes livscykelanalyser. Det framkom snart att det inte fanns, av denna anledning användes byggvarudeklarationer för komponenterna. Till det hämtades livscykelanalyser för material. I de fall där det funnits varken livscykelanalyser eller byggvarudeklarationer har antaganden gjorts. Det som saknades var information om vad en kylmaskin innehåller, därför har det antagits att en värmepump och kylmedelkylare tillsammans kan fungera på samma sätt som en kylmaskin. Resultatet av beräkningarna för den inbäddade energin, tillverkning och transporter, beräknades till 74 627 MJ för kylmaskinen och 480 490 MJ för borrhålslösningen. Koldioxidutsläppen i samma skeden blev 4,8 ton koldioxidekvivalenter för kylmaskinen respektive 29,5 ton koldioxidekvivalenter för borrhålen. De stora skillnader som ses i inbäddad energi och koldioxidekvivalenter uppkommer av dieselanvändning, som krävs för att borra borrhålen. I denna rapport studeras scenariot att ersätta en kylmaskin som använts i fem år med ett antal borrhål, med samma kyleffekt, om detta kan vara fördelaktigt ur en energi- och miljömässig synpunkt. Studien visar att efter bara 4,5 år använder borrhålslösningen mindre energi, trots den höga inbäddade energin vid installationen. Den stora skillnaden består av elbehovet i driftskedet, där borrhålen har en cirkulationspump som använder betydligt mindre el än kylmaskinens kompressor. Den andra kategorin som har undersökts i denna studie har varit växthuspotential i form av koldioxidekvivalenter, som uppkommer under hela livstiden för båda lösningarna. Ett av kylmaskinens utsläpp kommer från köldmediet (R407C), ett kg köldmedie motsvarar 1 526 kg koldioxidekvivalenter. Det antogs att 4 % av detta köldmedie årligen läcker till omgivningen under alla år 45 år, detta läckage gav en total växthusverkan på 46,6 ton koldioxidekvivalenter. Det förekommer även stora koldioxidutsläpp i driftskedet, eftersom elbehoven är totalt 1 177 MWh för kylmaskinen och 90 MWh för borrhålen. En litteraturstudie visade att koldioxid-utsläppen vid produktion av el varierar mycket beroende på vilka förhållanden som råder, utsläppen varierar från 0 till 1 269 kg/MWh. Det visade sig dock att borrhålets koldioxid-utsläpp är lägre än kylmaskinens även vid låga koldioxidemissioner från elproduktion. Detta beror på läckaget av köldmedie som förekommer i kylmaskinen. Resultaten visar att oavsett utsläpp från elproduktion kommer borrhålen ha en lägre växthuspotential än kylmaskinen. Om kylmaskinen skulle användas under byggnadens livslängd skulle den ha en viss inbäddad energi och om borrhålen användes under byggnadens livslängd skulle de ha en annan inbäddad energi. Skillnaden i dessa energier kallas sparad energi. Investerad energi beräknas som den energi som krävs för att ersätta kylmaskinen med borrhålen. Med sparad och investerad energi kan först nettoenergin beräknas som skillnaden mellan dessa, den blev 3 089 025 MJ. EROI beräknas sedan som kvoten av sparad och investerad energi och blev 7,4, vilket innebär att ett byte av en befintlig kylmaskin till en borrhålslösning är fördelaktig ur energisynpunkt. / The purpose of this study is to compare cooling from a refrigeration machine and a borehole system. These technologies are chosen because they are observed as each other’s opposites. A refrigeration machine is associated with a requirement of large amounts of electric energy, while the borehole system is often seen as free cooling. The study is performed on a fictional building located in Västerås. The building has an area of 2 000 m² and a cooling requirement of 50 W/m². In the scenario studied the building is already equipped with a refrigeration machine, the goal is to examine if it can be motivated to remove this machine and replace it with a borehole system. The chosen environmental impact categories are embodied energy and carbon dioxide equivalents. In order to evaluate the embodied energy, EROI (Energy return on investment) is used to calculate the energy saved by removing the refrigeration machine. For the refrigeration machine most of the energy used is during the operation phase, this is because of the compressor which is used to produce cooling energy. In the borehole system 40 % of the energy used is during the operation phase and 60 % during the manufacturing phase. The drilling used 8.1 m3 diesel fuel, which dominated both the embodied energy and the carbon dioxide emissions of the borehole system. Results show that after only 4.5 years after installation the borehole system has less total embodied energy. EROI was then calculated as saved energy divided by invested energy and the result was an EROI of 7.4. The carbon dioxide emissions from both systems are heavily dependent on the CO2-emissions from electricity generation. Though, if a refrigeration machine were used during the buildings entire lifetime the leakage of refrigerant would be big enough to counteract this dependence.

Denna kandidatuppsats är en studie av miljöprestandan hos   en lastbilskran satt i relation till användning av en mobilkran.   Miljöprestandan hos lastbilskranen studeras och jämförs med mobilkranens   givet ett visst nyttjandescenario. Miljöprestandan mäts i miljöparametrarna:   klimatpåverkan, energiförbrukning, energieffektivitet samt partikelutsläpp.   Realistiska och mätbara nyttjandescenarier har utarbetats utifrån studiebesök   och intervjuer med Vemservice, Jämtlands Mobilkranar och Curt Sillström   Åkeri. Kandidatuppsatsen är skriven som en del i den miljöstudie som ingår i   utvecklingsprojektet Forskning och utveckling av lastbilars   centralram för minskad miljöpåverkan vid tung transport. Projektet   drivs av Vemservice (Vemdalsservice AB) och syftar till att utveckla   centralramen på en lastbilskran genom att öka dess lyftkapacitet. Projektets   mål är att ersätta mobilkranar med lastbilskranar i en högre utsträckning än   vad som görs idag. I projektet deltar även teknikkonsultföretaget DRIV   Innovation, materialoptimeringstjänsten SSAB Shape samt Mittuniversitetet. En lastbilskran är en lastbil med en kran påmonterad på   flaket, med plats på flaket för att transportera gods. Lyftförmågan hos en   lastbilskran beror både av kranens styrka och själva lastbilens vrid- och böjhållfasthet.   I denna studie har en lastbilskran från Curt Sillströms Åkeri studerats.   Lastbilskranens främsta användningsområden är vid nybyggnationer av   bostäder, flytt av containrar och bodar på arbetsplatser samt vid flytt av   tunga föremål in och ut ur byggnader. Mobilkran kallas det   arbetsfordon som har en lyftkran med svängarm monterad på fordonet, den används inte för transport av gods.   Mobilkranen i denna studie tillhör Jämtlands Mobilkranar och används främst i   lyftarbeten såsom byggande av bostäder och arbeten vid vattenkraftverk. Resultatet   av den studerade miljöprestandan baseras på tre specifika nyttjandescenarior.   Nyttjandescenarierna innefattade att transportera och lyfta en given mängd   gods en given sträcka och tid. Lastbilskranen har högre miljöprestanda än   mobilkranen vid jämförelse i de tre scenarierna, dvs. lägre utsläpp och   mindre energiförbrukning. Den minsta skillnaden i miljöprestanda uppstår när   enbart lyftarbete utförs, då lastbilskranens fulla funktion inte nyttjas då   den ej transporterar något gods. Det troligtvis mest typiska   nyttjandescenariot är att gods både ska transporteras och lyftas. I detta   fall har lastbilskranen flera fördelar tack vare att dess fulla funktion   utnyttjas. / This bachelor thesis is a study of the environmental performance of a loader crane in relationship to the usage of a mobile crane. The environmental performance of the loader crane is studied and compared to the mobile cranes performance given a set of specific user scenarios. The environmental performance is measured using the following environmental parameters:climate impact, energy consumption, energy efficiency and particle emissions. Realistic and measurable user scenarios were prepared using information from visits and interviews with Vemservice, Jämtlands Mobilkranar and Curt Sillström Åkeri. The thesis is written as a part of the environmental study that is included in the developmental project “Forskning och utveckling av lastbilars centralram för minskad miljöpåverkan vid tung transport”. The project is managed by Vemservice (Vemdalsservice AB) and the purpose of the project is to develop the frame on a loader crane by increasing the capacity for lifting. The goal of the project is to replace mobile cranes with loader cranes to a higher degree than what is currently the case. The projects participants are also made up by the technology consulting DRIV Innovation, SSAB Shape and also Mid Sweden University. A loader crane is a truck with a crane mounted on its flatbed and also room on the flatbed for the transport of goods. The lifting capabilities of a loader crane is dependent on the strength of the crane and the rigidity of the frame of the truck itself. In this thesis, a loader crane from Curt Sillström Åkeri AB is studied. The main usage of the loader crane in this study is in construction, the moving of work site sheds and in the moving of heavy objects in and out of houses. A mobile crane is a work vehicle with a crane and swing arm mounted on the back of the vehicle. The mobile crane in this study belongs to Jämtlands Mobilkranar and is primary used for heavy lifting in construction and work at a hydro power plant. As opposed to the loader crane, the mobile crane is not used for the transport of goods. The resulting environmental performance was based on three specific user scenarios. The user scenarios consisted of lifting and transporting a given amount of goods for a specified distance and time. When a comparison is made between the loader crane and mobile crane for total emissions and energy consumption in each user scenario, the loader crane has a larger environmental performance. The smallest difference in environmental performance arises when lifting is the only work being done, due to the fact that the full capacity of the loader crane is not utilized since it is not used to transport goods. Likely the most typical user scenario consists of goods being both transported and lifted. In this case the loader crane has a number of advantages because its full capacity is being utilized. / <p>2018-02-01</p>

För att uppnå Sveriges energi- och klimatmål för energieffektivisering och koldioxidutsläpp måste nya tekniker och innovationer undersökas för att bidra till att göra energianvändningen mer effektiv i bostadssektorn. Ett alternativ för att uppnå målen är att använda ett integrerat värmesystem. De integrerade värmesystemen som undersöks i den här rapporten innefattar värmeåtervinning via ventilation som komplement till fjärrvärme, vilket jämförs med uppvärmning av bara fjärrvärme.   De valda integrerade värmesystemen från HögforsGST kommer undersökas ur ett livscykelutsläpps- och primärenergiperspektiv. Analysen ska utreda om systemen bidrar till att sänka energianvändningen och hur stora livscykelutsläppen av koldioxidekvivalenter är för värmesystemen i två olika fastigheter.   Slutsatsen för rapporten var att de valda integrerade värmesystemen var mer energieffektiva, då de använde mindre primärenergi, oavsett fall för elproduktion. De använde även 36 procent och 32,8 procent mindre producerad energi, för Lärlingen respektive Rundeln. Fjärrvärmesystemet medförde istället lägre totala livscykelutsläpp av koldioxidekvivalenter än det integrerade värmesystemen, för de flesta fallen av elproduktion. För att få ett mer tillförlitligt resultat bör de integrerade värmesystemen granskas under en längre tidsperiod för att vidare analysera använd primärenergi och livscykelutsläpp.

Klimatförändringar är ett faktum. Bygg- och fastighetssektorn stod 2018 för 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett lagförslag på klimatdeklarationer som förväntas träda i kraft första januari 2022 och syftar till att byggherrar, byggentreprenader och andra aktörer i byggbranschen ska bli mer medvetna om byggnaders klimatpåverkan. Klimatpåverkan för byggskedet kan beräknas i klimatkalkyler med hjälp av livscykelanalyser. I dagsläget är klimatkalkyler inte utformade och anpassade efter de uppgifter som ska vara med i en klimatdeklaration. Studien har undersökt hur en befintlig klimatkalkyl kan användas för att göra en klimatdeklaration. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse och kunskap för hur byggentreprenadsföretags befintliga klimatkalkyler kan användas som ett underlag till klimatberäkningar för att skapa klimatdeklarationer som uppfyller Boverkets kommande lagförslag. Studiens mål var att besvara tre frågeställningar. Genom att undersöka, identifiera och sammanställa information från en klimatkalkyl för klimatbelastade poster i ett byggprojekt har följande frågeställningar besvarats: Vilka möjligheter och utmaningar finns det med befintligt innehåll i klimatkalkyl hos byggentreprenadsföretag för att göra en klimatdeklaration? Hur kan befintlig klimatkalkyl utvecklas och anpassas för att uppfylla de kommande klimatdeklarationer som Boverket ställer krav på? Hur kan byggentreprenadsföretag underlätta arbetet med klimatkalkyler för att kunna genomföra klimatdeklarationer? Studien genomfördes med en litteraturstudie som identifierade hur en klimatdeklaration ska tillämpas och konsekvenserna av dess införande för byggherre och byggentreprenadsföretag samt en fallstudie av en befintlig klimatkalkyl för ett pågående byggprojekt hos ett byggentreprenadsföretag. Datainsamling har skett via intervjuer med anställda på byggentreprenadsföretaget, en utredare på Boverket samt deltagande observationer i samband med arbetsmoment och möten med byggentreprenadsföretaget. Resultat visar att klimatberäkning för Produktskede A1-A3, Byggproduktionsskede A5 Spill och A5 Övriga energikrävande aktiviteter på byggarbetsplatsen kan användas för klimatdeklarationer om klimatdatabas från Boverket används. Byggproduktionsskede A4 Transport behövs utvecklas och kan delvis användas för beräkning av modulen övriga transporter till byggarbetsplatsen. Manuell beräkning behövs tillämpas för beräkning av klimatpåverkan för informationsraderna tre byggprodukter av störst vikt till byggarbetsplatsen. För att använda klimatberäkningar för A1-A3 och A5 behöver klimatkalkylen korrigeras med faktiska mängder byggmaterial för att få korrekta värden som möjligt. Uppgifter om byggnadens identitet och konstruktion som ska anges i klimatdeklarationen är inga svåra uppgifter att fastställa. Däremot visade studien att några projektenheter som ska klimatdeklareras saknas i dagsläget. Studien visade vidare att uppgifter som ska uppges i klimatdeklarationen är fördelade i olika handlingar och programvaror. Baserat på studiens resultat har rekommendationer till arbetsmetoder tagits fram för de byggentreprenadsföretag som arbetar med klimatkalkyler. Rekommendationerna presenterar att byggentreprenadsföretagen behöver beräkna projektenheter, samordna ett digitalt dokument med de uppgifter som ska klimatdeklareras på ett ställe, utveckla programvara för klimatkalkyler och använda Boverkets klimatdatabas. Rekommendationen är även att byggentreprenadsföretag inför som rutin att använda EPD:er och ställer krav på leverantörer att uppge transportsträcka, transportbränsle och EPD:er. / Climate change is a fact. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 21 % of Sweden’s total greenhouse gas emissions. The National Board of Housing, Building and Planning has been commissioned by the Swedish government to produce a bill on climate declarations that aims to make developers, construction contractors and various actors in the construction industry more aware of climate impact. The climate impact for the construction phase can be calculated in climate calculations using life cycle analysis. At present, these climate calculations are not adapted to the information that must be included in a climate declaration. This study has investigated how an existing climate calculation can be used to produce a climate declaration. The purpose of the study was to create a deeper understanding and knowledge of how construction companies’ existing climate calculations can be used as a basis to create climate declarations according to the forthcoming bill. The aim of the study was to answer the following research questions: What opportunities and challenges exists within the present content of climate calculations to produce a climate declaration? How can an existing climate calculation be developed and adapted to meet the forthcoming climate declarations that the National Board of Housing, Building and Planning requires? How can construction companies facilitate the work with climate calculations to be able to implement climate declarations? The study has been a qualitative study with data collection via literature study and a case study. The literature study was conducted to identify how to make a climate declaration. The case study examined an existing climate calculation for an ongoing construction project at a construction company. The construction company provided data and information about the studied climate calculation. The case study was done through interviews and observations with employees at the construction company and interview with an investigator at the National Board of Housing, Building and Planning.The results show that climate calculation for Product Stage A1-A3 and Construction Production Stage A5 can be used for climate declarations if the climate database from the National Board of Housing, Building and Planning is used. Construction Production stage A4 Transport needs to be developed and can only partly be used for the climate calculation regarding the module other transports to the construction site. Manual calculations need to be applied to calculate the climate impact for the categories three construction products with the largest accumulated weights to the construction site. To use climate calculations for A1-A3 and A5, the calculation needs to be corrected with actual amounts of building materials to get as accurate values as possible. Results shows that information about the building's identity and construction information that must be stated in the climate declaration is not difficult to define. On the other hand, the study showed that some project units that needs to be declared are missing and are not currently calculated. The study showed that information to be stated in the climate declaration is distributed in various documents and software. Based on the results of the study, a list of recommendations for working methods has been produced for construction companies working with climate calculations. The recommendations present that construction companies needs to calculate project units, coordinate digital document with the information to be declared in one place, develop software for climate calculations and use the National Board of Housing, Building and Planning's climate database. The recommendations are also that companies introduce as a routine to use EPDs and require suppliers to state transport distance, fuel and EPDs.

Vid byggnationer av hallbyggnader är konstruktioner av stål eller betong vanliga. Klimatpåverkan som härleds till respektive byggnadssystem är undersökta i detalj, material kontra material eller byggnadsdel mot byggnadsdel. Vår undersökning ger ett resultat av klimatpåverkan för byggnadssystemen i sin helhet med byggnader som uppfyller samma krav. Denna studie utmynnar i en jämförelse av antalet CO2-ekvivalenter respektive vad byggnadssystemen bidrar med per m2. Genom att studera en befintlig betongbyggnad och dimensionera en stålbyggnad utefter samma förutsättningar. Dimensionering innefattar: pelare, upplagsplåt, fotplåt, vindkryss och brandgips för pelare, stommen bekläds med stålelement från Paroc. Utifrån dessa mängder beräknas klimatpåverkan med hjälp av EPD:er som sammanställts och beräknats i Excel. Detta arbetssätt säkerställer en relevant och rättvis jämförelse. Vår studie visar att ett självbärande betongelement bidrar med 83,80 kg CO2-ekv/m2 och stålsystemet bidrar med 60,59 CO2-ekv/m2. De skeden i livscykeln som bidrar med störst skillnad mellan systemen är: Produktskede (A1-A3) och byggproduktionsskede (A4-A5). / In the construction of hall buildings, steel or concrete constructions are common. The climate impact that is derived from the respective building system is examined in detail, material versus material or building part against building part. This study provides a result of the climate impact for the building systems as a whole, with buildings that meet the same requirements. This study results in a comparison of the amount of CO2-ekv each building systems contribute per m2. By studying an existing concrete building and dimensioning a steel building according to the same conditions. Dimensioning includes: pillars, support plate, foot plate, wind cross and fire plaster for pillars, the frame is clad with steel elements from Paroc. Based on these quantities, the climate impact is calculated with the help of EPDs, compiled and calculated in Excel. This approach ensures a relevant and fair comparison. Our study shows that a self-supporting concrete element contributes 83.80 kg CO2-ekv/m2 and the steel system contributes 60.59 CO2-ekv/m2. The stages in the life cycle that contribute the greatest difference between the systems are: Product stage (A1-A3) and construction stage (A4-A5). / <p>Betyg 2021-06-04</p>

I denna studie har en geoteknisk undersökning utförts för att utvärdera lättfyllnadsmaterialen skumglas, cellplast och lättklinker utifrån dimensioneringskrav som lättfyllnadsmaterial i en vägbank. Målet är att analysera dessa material och komma fram till vilket material som är mest optimal med avseende på volym, kostnader och miljöpåverkan i ett platsspecifikt område i Sverige. De områden som har undersökts är Nättraby, Norrköping och Luleå. En fallstudie har genomförts där ett verkligt projekt i Nättraby var utgångspunkt för dimensionering av vägbanken. Följande frågeställningar har behandlats: Hur stor volym av lättfyllnadsmaterialen krävs för att uppfylla dimensioneringskraven beroende på jordprofil? Hur stor blir den platsspecifika materialkostnaden för lättfyllnadsmaterialen? Hur stor blir den platsspecifika miljöpåverkan mätt i koldioxidekvivalenter för vartdera material? Studien började med en litteraturstudie där Malmö Universitets sökmotor Libsearch, databaserna DiVA och Sundahus användes vid litteratursökningen. Dimensionering av vägbanken har sedan utförts med sättningoch stabilitetsberäkningar. Vid dimensionering av sättningar genomfördes handberäkningar. Programvaran SLOPE/W användes vid stabilitetsanalyser och vid framtagning av lättfyllnadsmaterialens volym. Lättfyllnadsmaterialens miljöpåverkan har mätts i koldioxidekvivalenter och har erhållits från EPD:er. Kostnaderna för lättfyllnadsmaterialen är standardiserade priser och är givna av extern handledare Mamdouh Mohamad. Teorin som grundar beräkningsmetodiken är etablerade standarder. Dimensioneringskraven utgår från Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner. För att uppnå dimensioneringskraven med en minimal marginal tillämpades optimeringsåtgärder där underbyggnadens höjd sänktes eller/och en nedgrävning i jordprofilen tillämpades med ett intervall på 0,25 m.  Resultaten visar att skumglas har en volym mellan 90,653 – 95,340 m3, cellplast mellan 80,903– 85,840 m3 och lättklinker mellan 108,540 – 121,240 m3 för samtliga fall. För de tre områdena har skumglas en kostnad mellan 90 653 – 95 340 kr, cellplast mellan 52 586,95 – 55 796 kr och slutligen lättklinker mellan 75 978 – 84 868 kr. Koldioxidekvivalenter som skumglas bidrar till ligger mellan 704,74 - 741,17 CO2e, lättklinker mellan 6 537,91 - 7 302,89 CO2e och cellplast mellan 5 257,08 - 5 577,88 CO2e för alla fall. I fall 1 (Nättraby) visar lättklinker och skumglas bäst resultat med avseende på dimensionering. Lättklinker är optimalast i fall 2 (Norrköping) och i fall 3 (Luleå) visar det sig att lättklinker och cellplast är mest gynnsammast utifrån dimensioneringsaspekten. Spänningstillskotten och jordens hållfasthetsparametrar påverkar jordprofilernas sättningskänslighet. De odränerade och dränerade skjuvhållfasthetsegenskaperna i jordarna påverkar de odränerade och dränerade säkerhetsfaktorerna. Lättfyllnadsmaterialens volym bestäms baserat på den höjd som krävs för att uppfylla dimensioneringskraven. På så sätt varierar kostnader och koldioxidekvivalenter för lättfyllnadsmaterialen beroende på volym. Ur en dimensionerande synvinkel har lättfyllnadsmaterialen varierande resultat beroende på jordprofil och optimeringsåtgärd. Cellplast är det mest optimala materialet beträffande volym och kostnad i samtliga fall. Skumglas är det mest gynnsamma materialet utifrån miljöpåverkan i allmänhet. I denna studie är cellplast eller skumglas det mest optimala lättfyllnadsmaterialetmed avseende på volym, kostnad och miljöpåverkan. / In this study, a geotechnical investigation has been carried out to evaluate lightweight filling materials such as foam glass, cellular plastic, and expanded clay aggregate based on dimensioning requirements as lightweight filling material in an embankment. The goal is to analyze these materials and to conclude which material is most optimal regarding volume, costs, and environmental impact in a specific region in Sweden. The regions that have been investigated are Nattraby, Norrkoping, and Lulea. A case study has been carried out were a real project in Nattraby was the starting point for dimensioning the embankment. The following issues have been addressed: How large a volume of lightweight filling materials is required to meet the dimensioning requirements depending on the soil profile? How much will the sitespecific lightweight filling materials cost? How large is the site-specific environmental impact measured in carbon dioxide equivalents for each lightweight filling material? The study has been carried out through a literature study. When dimensioning settlements, manual calculations were performed. The SLOPE/W software was used in stability analyzes and in the production of the volume of lightweight filling materials. The environmental impact of lightweight filling materials has been measured in carbon dioxide equivalents and has been obtained from EPDs. The results show that foam glass has a volume between 90,653 - 95,340 m3, cellular plastic between 80,903 - 85,840 m3, and lightweight clay aggregate between 108,540 - 121,240 m3 for all cases. For the three areas, foam glass has a cost between SEK 90,653 - 95,340, cellular plastic between SEK 52,586.95 - 55,796, and lastly lightweight clay aggregate between SEK 75,978 - 84,868. Carbon dioxide equivalents that foam glass contributes to are between 704.74 - 741.17 CO2e, lightweight clay aggregate between 6 537.91 - 7 302.89 CO2e, and cellular plastic between 5 257.08 - 5 577.88 CO2e for all cases. In case 1 (Nattraby), lightweight clay aggregate and foam glass show the best results regarding dimensioning. Lightweight clay aggregate is most optimal in case 2 (Norrkoping) and in case 3 (Lulea) it turns out that lightweight clay aggregate and cellular plastic are most favorable from the dimensioning aspect. From a dimensioning point of view, the lightweight filling materials have varying results depending on the soil profile and optimization measure. Cellular plastic is the most optimal material in terms of volume and costs in all cases. Foam glass is the most favorable material based on environmental impact in general. In this study, cellular plastic or foam glass is the most optimal lightweight filling material in terms of volume, cost and environmental impact.

Byggbranschen står idag för 40 procent av avfallet som produceras i Sverige, där tillverkning av produkter och material är den största faktorn. Energianvändningen under driftskedet av en fastighet har en hög påverkan på klimatet. Både avfall och energianvändning bidrar till utsläpp. Akademiska Hus vill att förvaltningen av deras projekt ska vara klimatneutral år 2035 och för det krävs åtgärder, en del är att öka återbruket. Problemet är att det kan vara svårt att veta om återbruk får den önskade effekten i fråga om utsläpp av koldioxidekvivalenter. Dessutom visar tidigare undersökningar att attityder kring återbruk är svårförändrade. Syftet med denna rapport är att undersöka återbruk av luftbehandlingsaggregat och hur arbets- och beslutsprocesser förändras vid arbete med återbruk. Dessutom undersöks inställningar till återbruk och hur återbruk kan utvecklas. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerat tillvägagångsätt, litteraturstudie, studiebesök på tre referensprojekt, samt produktanalys som innehåller beräkningar. Intervjustudien visar att det finns stor vilja till återbruk och en önskan om tydligare arbetsmetoder. Tydliga direktiv från beställare ökar andelen återbruk i projekt. Dessutom krävs ett ökat samarbete mellan olika aktörer och en ökad integration mellan digitala verktyg. Produktanalysen visar att ett helt nytt aggregat ger ett initialt högre utsläpp än de andra tre åtgärderna som undersöks. De första elva åren ger byte av fläktar, fläktmotorer och värmeåtervinningsbatteri i luftbehandlingsaggregat det lägsta totala utsläppet, med avseende på tillverkning och drift. Slutsatsen blir att återbruk är nödvändigt, men för att bra beslut ska tas behövs noggranna undersökningar av miljöpåverkan göras först.