Den globala uppvärmningen och behovet av att minska koldioxidutsläppen har lett till framtagning av Parisavtalet och Sveriges egna klimatmål, där bygg- och anläggningssektorn spelar en betydande roll med sin negativa inverkan.  Kommunala bostadsbolag står för 29 % av Sveriges hyresbostäder och det finns behov av 67 300 nya bostäder årligen fram till år 2030 för att möta efterfrågan. I området Aringsås utanför Alvesta planerar det kommunala bostadsbolaget Allbohus AB för nya hyresrätter där hänsyn till klimatet är av stor vikt, vilket motiverar behovet av att genomföra klimatberäkningar för projektet.  Allbohus projekt i Aringsås är under utveckling och planeras bestå av fem byggnader av tre olika typer, samt parkeringar och grönområden. Objektet som har studerats är en av de tre typerna, innehållande tre lägenheter och tillhörande utrymmen. Studiens syfte var att genom en livscykelanalys jämföra fyra olika fasadsystem för att identifiera det material som har lägst klimatpåverkan. Genom att studera olika fasadmaterial och deras klimatpåverkan bidrar detta arbete till en ökad förståelse för hur byggsektorn kan minska sin miljöpåverkan och främja Sveriges klimatmål.  Studiens avgränsningar görs genom att endast studera livscykelns fösta del, modul A1-A5, produktskede och bygg- och produktionsskede. Metoden innefattar val av material, beräkning av u-värden, mängdberäkning, beräkning av transportavstånd och klimatberäkningar för varje material och modul. För val av material och system prioriterades tillgängliga EPDer för att underlätta jämförelser. KL-trä valdes som bärande del i väggarna för att möjliggöra realistiska U-värdesberäkningar. Fasadmaterial som valdes att analyseras var tegel, träpanel, fasadskiva och puts. Beräkningar utfördes för att fastställa mängd, U-värden och klimatpåverkan för varje material.  Resultatet visar att träpanel har lägst klimatpåverkan medan tegel står för högst klimatpåverkan, samt att modul A1-A3 (produktskedet) står för den största delen av klimatpåverkan. Resultatet visade också på betydelsen av transportavstånd. Slutsatsen är att träpanel är det mest miljövänliga alternativet. Studien ger insikter om hur olika materialval påverkar klimatet och kan användas som underlag för framtida beslut vid val av fasadmaterial. / The global warming crisis has led to agreements like the Paris Accord and Sweden's own climate act, with the construction industry playing an important role. In the Aringsås area outside Alvesta, the municipal housing company Allbohus AB is planning new rental buildings, placing significant emphasis on climate considerations, thereby necessitating a climate assessment of the project. This study focuses on one of these building, containing three apartments and associated areas. The study aims to conduct a life cycle analysis to compare four different facade systems, identifying the material with the lowest climate impact.  The study's scope includes analysing only modules A1-A5, that is the product stage and the construction and production stage. The facade materials analysed include brick, timber cladding, facade board, and render surface. Calculations were performed to determine quantity, U-values, and climate impact for each material. Results indicate that timber cladding has the lowest climate impact, while brick has the highest, with modules A1-A3 (the product stage) contributing the most to climate impact. The study underscores the importance of transport distances. In conclusion, wood panelling emerges as the most environmentally friendly option, while brick exhibits the highest climate impact. The study provides insights into how different material choices affect the climate and can serve as a basis for future decisions in facade material selection.