The Swedish building contractor JM Region Öst would like to to investigate the possibilities of developing and streamlining the production of singlefamily houses. JM are producing singlefamily houses with prefabricated frames at a rate of about two houses per week. During construction, the different tasks are performed by JM’s own production staff but also by various subcontractors. When examining the schedules of recently produced projects, it appears that all the houses are more or less completed eight weeks before the customer moves in to the house. During those eight weeks several operations are conducted such as inspections, installation of appliances and cleaning procedures. The inspection period constitutes between 25 and 35% of the complete construction period. By conducting interviews, it has been discovered that this final phase is an essential security buffer for delays and errors that often occur. Reducing the time needed for inspection requires that all activities are properly conducted with the right quality from start. After analyzing the results of the interviews and the comparison of project schedules, the following conclusions have been made: • The time required for inspections at the end of each project can be reduced if at the same time quality inspections and management of subcontractors are improved during the whole of the construction period. • The construction rate is difficult to increase as it is depending on the supply capacity from the house supplier. • The experience feedback at JM can be improved, mainly through feedback to the production staff at the beginning of new projects

<p>I denna uppsats studeras betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper i Stockholm, Göteborg och Malmö för tidsperioden 1994-1996. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för ett antal småhusrelaterade egenskaper. Exempel på småhusrelaterade egenskaper är boyta, tomtyta, avstånd till kommunaltcentrum och förekomst av bastu. Studiens syfte är att jämföra om betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper skiljer sig mellan storstadsregionerna. Resultaten visar att betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper varierar mellan regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dock bör det beaktas att variationen i betalningsviljan för egenskaper som gillestuga och tvättutrustning är stor samt att flertalet egenskaper definierade som dummys värderas högst i Malmö.</p>

I denna uppsats studeras betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper i Stockholm, Göteborg och Malmö för tidsperioden 1994-1996. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för ett antal småhusrelaterade egenskaper. Exempel på småhusrelaterade egenskaper är boyta, tomtyta, avstånd till kommunaltcentrum och förekomst av bastu. Studiens syfte är att jämföra om betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper skiljer sig mellan storstadsregionerna. Resultaten visar att betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper varierar mellan regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dock bör det beaktas att variationen i betalningsviljan för egenskaper som gillestuga och tvättutrustning är stor samt att flertalet egenskaper definierade som dummys värderas högst i Malmö.

Vi har undersökt om det finns en marknad för ett underhållsavtal för småhusägare. Vår idé är att villaägare ska kunna teckna ett avtal med ett företag som i sin tur förhandlar med ett eller flera underhållsföretag. Huset besiktigas sedan och det görs upp en underhållsplan, med de åtgärder som villaägaren önskar ska ingå. Villaägaren kommer sedan att betala in en viss summa pengar enligt avtal varje månad till företaget, som ser till att underhållet sköts. Månadskostnaden är beroende av både vilka underhållsåtgärder som ingår och husets standard vid tecknandet av avtalet. För att undersöka om det finns en marknad har vi intervjuat fem villaägare och två underhållsföretag. Vi har även talat med Folke Björk, professor i byggvetenskap, angående hans syn på vår idé. Alla tre parter var generellt positiva till idén. Den främsta målgruppen för ett underhållsavtal bedömer vi är barnfamiljer och välbärgade pensionärer. Både företagen och privatpersonerna ansåg att det utvändiga underhållet skulle passa bäst för ett underhållsavtal, då det invändiga underhållet inte bara utförs för att det måste utan även för att man vill ha lite omväxling och fräscha upp huset. Det invändiga underhållet går dessutom i stor utsträckning att göra själv. Det vi har kommit fram till är att det finns en marknad för ett underhållsavtal men att det finns många aspekter att se över innan ett underhållsavtal skulle kunna tecknas i praktiken.

Arbetet är en undersökning av vilken isoleringsgrad i klimatskal som leder till den lägsta livscykelkostnaden för ett prefabricerat småhus över en 50 års period. Arbetet är utfört åt husleverantören Arkos International AB som bygger och levererar prefabricerade hus. Undersökningen är avgränsad till att endast undersöka variationer i klimatskalets ytterväggar och fönster. Resterande byggnadsdelar utgår från deras typiska utformning vid en vanlig beställning till Arkos. Undersökningen tar hänsyn till var i Sverige huset byggs och vilken uppvärmningsform som nyttjas. Detta för att försöka få resultatet relevant för kunder i hela Sverige. De tre uppvärmningsformer som rapporten undersöker är fjärrvärme, bergvärme och pellets. Arkos bygger vanligtvis hus med fönstertyper från Traryd Fönster AB och med 245 mm isoleringstjocklek i yttervägg. Utifrån detta valdes det att arbetet skulle undersöka 195, 245 och 295 mm isolering i yttervägg samt två standardfönster från Traryd Fönster AB. För att säkerställa att undersökt hus uppfyller gällande normkrav för energihushållning har en jämförelse gjorts mellan husets energiprestanda och de krav som står angivna i boverkets byggregler. Energiberäkningar har visat att samtliga fall som undersöks klarar dessa krav. De olika valen på utformning av husets klimatskal har vägts mot varandra med hjälp av livscykel­kostnadsberäkningar. En investering i energieffektivare fönster var alltid motiverat. Uppvärmningsformen fjärrvärme gav huset lägst livscykelkostnad i samtliga klimatzoner.

Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av WSP Sverige i Norrköping och i samarbete med deras kund OBOS. Enligt Jörgen Vahlström (2019) har OBOS ett behov av att effektivisera arbetet med vindlastberäkningar. Metoden som OBOS använder idag är tidskrävande och ger en viss överdimensionering. För att effektivisera beräkningarna har en beräkningsmall baserat på Eurokod utvecklats i Excel. Alla nödvändiga parametrar enligt Eurokod matas in för att utföra beräkningarna och ett resultat sammanställt på ett strukturerat sätt presenteras. För att mäta effektiviseringen jämförs tider för beräkning samt total horisontell vindlast. Slutsatsen från studien är att det går att effektivisera beräkningsgången och samtidigt höja kvalitén genom att använda en beräkningsmall. Det går i snitt att spara 78% i beräkningstid och reducera kraften med 15% genom att beräkna med en mer exakt metod. I rapporten diskuteras även hur väl de förenklingar som finns i Eurokod som behandlar invändig vindlast täcker in de mer exakta beräkningsmetoderna. Vår slutsats är att Eurokods förenklingar för beräkning av invändig vindlast är väl fungerande för till exempel småhus där det inte finns några extrema öppningar och där öppningarna är jämnt fördelade över byggnadens alla sidor.

No description available.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Fastighetsmarknaden är alltid ett hett diskussionsämne. Vi befinner oss 2009 i en lågkonjunktur med allt högre arbetslöshet och allt hårdare hållna krediter från banker. Det intressanta med Hudiksvall är att det alltid har varit en stabil marknad. Med det kustnära läget, det allt högre inflyttningsantalet och de förbättrade kommunikationerna med Stockholm skiljer sig Hudiksvall åt från typiska småstäder. Efterson prisnivån historiskt sett varit väldigt låg i Hudiksvall gör detta Hudiksvall till ett intressant studieobjekt. För att se om det finns något som ger oss indikationer på vad som kommer att hända med fastighetspriserna i Hudiksvall har jag tittat på de faktorer som påverkar priset och hur dessa kan komma att påverka priset.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Det primära syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns anledning att tro att marknadsvärdet på fastigheter i Hudiksvall kommer att sjunka på grund av den rådande lågkonjunkturen.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>För att kunna identifiera faktorer som påverkar fastighetsmarknaden i Hudiksvall och förstå deras påverkan har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har nyttjat intervjuer som primärdata och relevant litteratur som sekundärdata. Informationen har sedan sammanställts för att få fram en analys på materialet.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Hudiksvall har tidigare varit en stabil marknad. Tendenser visar på att allt fler kapitalstarka söker sig till ett mer livskvalitativt boende, främst då kustnära fastigheter. Eftersom utbudet på dessa fastigheter är begränsat kommer det inte att ske några väsentliga prisförändringar, efter vad som har framkommit i denna studie. Mindre attraktiva lägen kan komma att påverkas av den höga arbetslösheten.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>En kvantitativ studie gällande specifika faktorer som påverkar fastighetspriserna skulle kunna bidra till en ännu tydligare bild av utvecklingen.</p>

No description available.

Det enskilt största köpet en privatperson gör i sitt liv är husköp brukar det heta och det är svårt att argumentera för något annat.  Under det första kvartalet utav 1998 låg medelpriserna för ett småhus i Göteborg på 780 000 kronor. Om vi vrider fram tiden tio år och ser till medelpriserna för ett småhus i Göteborg under det andra kvartalet utav 2008 finner vi att huspriserna har stigit till 1 883 000 kronor.   Bakom prisutvecklingen ligger det ett stort antal påverkande faktorer. Då vi har haft begränsat med tid och resurser har vi valt att lyfta fram de variabler som vi i tidigare forskning sett har haft mest inverkan och applicera de på Göteborgsmarknaden. Avsikten med den här undersökningen har varit att identifiera och undersöka de faktorer som vi sett haft störst inverkan i tidigare forskning. Vi har identifierat och undersökt hur bankränta, befolkningsutveckling samt löneutveckling har påverkat småhuspriserna i Göteborg. Undersökningen har utförts i statistikprogrammet SPSS och det undersökningen kommit fram till är att bankränta och befolkningsutveckling har haft påverkande effekt på småhuspriserna i Göteborg under den undersökt tidperioden. Vi har även identifierat att bostadsmarknaden i Göteborg inte har följt de teorier som finns om huspriser fullt ut.