Masonite Beams AB är ett företag som är väl etablerat i Sverige men har för avsikt att expandera till främst Norge, men även till de andra Nordiska länderna. Masonite Beams behöver därför skapa nya spännviddstabeller för sina I-balkar med hänsyn till de olika nationella bestämmelserna i respektive land. Detta examensarbete behandlar de olika nationella kraven för Sverige, Norge, Danmark och Finland för bostadsbjälklag. Arbetet omfattar en dimensionering i respektive land för ett HI300 bjälklag. Samtliga aktuella länder baserar sin dimensionering på Eurokod med nationella bilagor. De olika nationella valen till Eurokod resulterade i stora skillnader i den maximala spännvidden för ett HI300 bjälklag. Beräkningar gjordes med hänsyn till samverkan eller utan samverkan mellan balk och golvskiva. Det dimensionerande kriteriet varierade mellan länderna. Se Tabell 0.1 för maximal spännvidd för respektive land. Vidare beräkningar för de norska förhållandena behöver göras för att optimera spännviddstabeller med hänsyn till delvis samverkan mellan balk och golvskiva. / Masonite Beams AB is a company that is well established in Sweden but intends to expand mainly to Norway, but also to the other Nordic countries. Masonite Beams therefore need to create new span tables for their I-beams with respect to the various national regulations in each country. This thesis deals with the various national requirements for Sweden, Norway, Denmark and Finland for residential floors. The work includes a design in each country for a HI300 floor. All the relevant countries base their design on Eurocode with national annexes. The different national selection to Eurocode resulted in large differences in the maximum span for a HI300 floor. Calculations were made with regard to interaction and without interaction between the beam and the floor panel. The design criteria varied between countries. See Table 0.2 for maximum span length for each country. Further calculations for Norwegian conditions need to be done to optimize the span tables with respect to the partial interaction between the beam and the floor panel.

Vid byggande av takstolar med lättbalkar kan det vara utmanande att uppnå det traditionella utseendet på taktassar. För att lösa detta används ofta en monterad taktass av konstruktionsvirke för att uppnå önskad estetik. Masonite Beams AB, ett företag inom byggbranschen, som har arbetat med att erbjuda lösningar för takkonstruktioner genom att kombinera fördelarna med deras Masonite-balkar och möjligheten att montera taktassar. Företaget användar trä som är ett miljövänligt och lätt material för tillverkning av taksprångkonstuktioner. För att optimera kostnaderna är det viktigt att ha rätt dimensioner av konstruktion. Därför behövs en noggrann dimensioneringsmetod som kan optimera användningen av material. För närvarande finns det emellertid ingen avancerad beräkningsmodell för att dimensionera taktassar som är fastmonterade på lättbalkar. De befintliga metoderna leder ofta till överdimensionerade taktassar och onödig materialförbrukning. Det finns ett klart behov av att utveckla nya beräkningsmetoder som bättre motsvarar verkliga förhållanden och kan möjliggöra en mer effektiv användning av materialen. I detta examensarbete har ett beräkningsdokument och en CAD-modell utvecklats för att snabbt kunna analysera de deformationer som konstruktionen kommer att utsättas för med två olika infästningsmetoder och olika dimensioner på taktassen. Relevanta resultat från rapporten visar att den utvecklade beräkningsmodellen fungerar korrekt för taktassar med FEM analys i Solidworks, men indikerar också att ytterligare tester behövs för att få bättre korrelationer med verkliga förhållanden (provresultat). Det här beräkningsdokumentet och CAD-modellen är användbara verktyg för att bedöma deformationer och hållfasthet hos taktassarna. Genom att använda dessa verktyg kan konstruktörer och ingenjörer snabbt analysera olika scenarier för att optimera konstruktionens prestanda och säkerställa att den uppfyller de nödvändiga hållfasthetskraven.

Bygg- och fastighetssektorn står idag för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Genom att bygga mer i trä kan utsläppen minskas i denna sektor och på så sätt bidra till att långsiktigt nå klimatmålen 2045. När det kommer till byggnader i trä är det speciellt svårt att utforma lägenhetsavskiljande bjälklag. Detta beror på att det ställs höga krav gällande brandmotstånd och ljudisolering. Därför är det viktigt att utforska möjligheterna att bygga i trä. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett lättbalksbjälklag i trä kan utformas för att uppnå samma brand- och ljudkrav som Attacus betongbjälklag för trähus. En infästning med avstamp från Attacus infästning för träbjälklag kommer även tas fram som uppnår samma krav. Utsläpp av koldioxidekvivalenter har jämförts mellan bjälklagen för att ta reda på hur mycket mindre framtaget bjälklag i trä släpper ut. Via litteraturstudie, datanalys och kvalitativa intervjuer som metod har resultatet tagits fram. Resultatet som framkommer är att lättbalksbjälklaget i trä kan uppnå samma brand- och ljudkrav och bygger 86mm högre än Attacus betongbjälklag för trähus men släpper ut 86% mindre koldioxidekvivalenter. Slutsatsen som kan dras är att det framtagna bjälklaget är ett alternativ som bör övervägas vid projektering då det uppnår samma krav och samtidigt har mindre klimatbelastning. / The construction and property sector today accounts for 21% of Sweden's total emissions of greenhouse gases. By building more in wood, emissions can be reduced in this sector and in this way contribute to reaching the climate goals in the long term in 2045. When it comes to wooden buildings, it is particularly difficult to design wooden joists that separate apartments. This is because of the requirements regarding fire resistance and sound insulation. Therefore, it is important to explore the possibilities of wood as a building material. The purpose of this study is to investigate how a light beam joist in wood can be designed to achieve the same fire and sound requirements as Attacus concrete joists for wooden houses. An attachment based on the Attacus attachment for wooden joists will also be provided that meets the same requirements. Emissions of carbon dioxide equivalents have been compared between the joists to find out how much less a wooden joist emits. Via literature study, data analysis and qualitative interviews as a method, the results have been produced. The result that emerges is that the light wooden joist can achieve the same fire and sound requirements and does not build significantly much higher than Attacus concrete joist for wooden houses and emits 86% ​​less carbon dioxide equivalents. The conclusion that can be drawn is that the developed solution is an alternative that should be considered during planning as it achieves the same requirements and at the same time has less climate impact. / <p>2023-06-26</p>

Moderna Trähus vill undersöka möjligheten till att byta ut LVL-balk mot lättbalk men ändå bevara samma byggmetod. Metoden innebär att balkarna i mellanbjälklaget sänks med 30 mm under badrum. Rapporten presenterar LVL- och lättbalks egenskaper. Olika resultat från kostnadsberäkningar, hållfasthetsberäkningar och laborationstest baserat på standard EOTA TR002 presenteras i rapporten. / Moderna Trähus will investigate the possibility of replacing the LVL-beams with light composite wood-based beams, yet preserving the same construction method. The method means that the beams in the intermediate floor will be taking down 30 mm under the bathroom. This report presents the characteristics of both LVL-and light composite wood-based beams. The report also present different results from cost calculations, strength calculations and laboratory test based on the standard EOTA TR002.

In this thesis an alternative exterior wall construction for a specific building isinvestigated. The focus has been on investigating the material straw as a possiblecomponent in the future project Kulturborgen in Skåne, Sweden.Straw is a bio-based building material which, with a consideration to the climate crisis,has become a viable alternative intended to minimize carbon dioxide emissions from thebuilding sector. Through a compilation of the latest research on the material, theproperties of straw are presented in the theory chapter. Previous studies have shown thepotential of straw to be used as a load-bearing frame in house construction. However, dueto an adaptation to existing blueprints, the focus in this project has been on using straw asonly an insulating material together with load bearing I-joists. By modeling in AutodeskRevit and making calculations on the structure's load bearing capacity and thermalinsulation, a solution on an outer wall has been presented. The work culminates in aproposal for detailed drafts for a specific building that can become the basis for a possiblefurther development. / Halm är en restprodukt från odling av säd och andra grödor och räknas ur miljösynpunkttill ett mer hållbart alternativ än de konventionella byggnadsmaterial som producerasidag. Växtbaserade byggnadsmaterial som halm kan utgöra kolsänkor tack vare sinförmåga att fånga upp koldioxid från atmosfären och med tanke på en störreklimatmedvetenhet har biobaserade material blivit ett aktuellt alternativ ämnat attminimera koldioxidutsläppet från byggbranschen. Tidigare studier visar att halm har godaförutsättningar att användas som ett isolerande material tack vare sin lågavärmekonduktivitet. Halm kan även användas som en självbärande stomme eftersom denhar en hög lastöverföringsgrad. I kombination med en regelkonstruktion av annat materialkan halmen användas enbart som ett isolerande skikt mellan reglarna.Kulturborgen är ett storskaligt byggnadskomplex projekterat som en ringborg med ettöppet torg i mitten. Den byggnad som har studerats i detta examensarbete är enbart en deli komplexet, nämligen ett vandrarhem i två plan. I arbetet undersöks de möjligheter somfinns när en betongväggkonstruktion ersätts med ett biobaserat alternativ samt vilkakonsekvenser det kan få för projekteringen.I detta examensarbete undersöks en alternativ ytterväggskonstruktion för Kulturborgen.Fokus har varit att undersöka materialet halm som en möjlig beståndsdel i det framtidaprojektet Kulturborgen i Skåne, där den ursprungliga planen var att uppföra byggnadenmed prefabricerade betongelement.I en sammanställning av den senaste forskningen om materialet har halmens egenskaperoch tillämpning inom byggbranschen redovisats i ett teorikapitel. Olika metoder för attanvända halm som ett byggnadsmaterial har också tagits upp med avsikt att undersökavilken byggnadsmetod som passar bäst för Kulturborgen.På grund av anpassning till befintliga ritningar på Kulturborgen har användningen avhalm i detta projekt behandlats som enbart ett isoleringsmaterial där halmen är ett 400mm isolerande skikt i kombination med lättreglar med en bärande funktion. Lättreglarvaldes därför att de tack vare sitt I-tvärsnitt har en lägre andel trä än en regel med ettrektangulärt tvärsnitt. Detta gör att lättreglar är materialbesparande och ett lägre U-värdekan erhållas.En modell har tagits fram genom användning av programmet Autodesk Revit.Beräkningar på lättreglar har gjorts för att säkerställa att byggnaden klarar av alla lasterden utsätts för. U-värdesberäkningar utfördes för att kontrollera att vägguppbyggnadensom valdes fick ett U-värde som låg under 0,15 W/m2K, vilket hamnar inom en rimliggräns för en yttervägg. Slutligen har en lösning på en ytterväggskonstruktion presenterats.Arbetet mynnar ut i ett förslag på detaljlösningar för Kulturborgens vandrarhem ochdessa kan ligga till grund för en eventuell vidareutveckling.