Sverige och hela världen står inför en stor förändring kommande år om målen kring klimatneutralitet ska uppnås till år 2045. Införandet av lagen gällande krav på klimatdeklarationer är ett steg i arbetet med att se över byggbranschens utsläppsmängder och möjlighet till minskning. Byggbranschen står idag för 21% av Sveriges totala utsläppsnivå, det finns med andra ord stora möjligheter att förändra totalbilden om det är genomförbart att minska byggsektorn beteende kring utsläpp.  Däremot behöver starten ske i rätt ände, där störst beteendeförändring kan genomföras med störst slagkraft, detta borde vara kring beställaren. Intresset ligger därför i vilka faktorer som påverkar beställarens ställningstagande och val av material i störst utsträckning? Undersökning av detta har genomförts med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer av huvudpersoner i studieobjekt med olika typer av stommar, där syftet varit att få en bredare bild av beställarens resonemang i val av stomme.   Det finns råd och rön om samtliga byggnadsmaterials fördelar och nackdelar i byggskedet och drifttiden, men det intressanta är vad beställaren ger för perspektiv i den frågan och vilka de ser som avgörande faktorer i beslutsskedet. För att skapa en grund inför intervjuerna genomförs en enkät där utvalda respondenter är företag som på ett eller annat sätt aktivt deltar i beslut kring uppförandet av byggnader. Resultatet visar att företagens största prioritering vid val av material ligger i kostnaderna. Miljöpåverkan är det som därefter prioriteras medan faktorer som arbetsmiljö, byggtid och livslängd bortprioriteras i ett relativt tidigt skede enligt enkätundersökningen.  Intervjuerna ger ett annat perspektiv, en aktör har valt en KL-trästomme på grund av arbetsmiljön både i byggskedet samt för verksamhetens välmående under drifttiden. Det som ansågs vara intressant i intervjun med respondenten från Årjängs kommun var att man tagit ett beslut om en stomme med högre kostnad på grund av arbetsmiljön, både under drift och brukstiden, och inte klimatpåverkan i första hand. Slutsatsen av arbetet ger att kostnaden är den faktorn som påverkar beställarens val av material i störst utsträckning, men livslängd och miljöpåverkan är också faktorer som är högt prioriterade. De tillfrågade organisationerna kan dock inte ge svar på ifall klimatdeklarationerna kommer påverka deras val av stommaterial då flertalet tillfrågade inte genomfört något projekt som omfattats av kravet om klimatdeklarationer än. / Sweden and the whole world are facing a major change in the coming years to achieve the goals of climate neutrality by 2045. The introduction of the law regarding requirements for climate declarations is a step in the work of reviewing the construction industry´s emissions and opportunities for reduction. The construction industry today accounts for 21 % of Sweden´s total emission level, in other words there are great opportunities to change the overall picture if it is feasible to reduce the construction sector´s behavior around emissions.  On the other hand, the start needs to take place at the right end, where the biggest change in behavior can be implemented with the greatest impact, this should be around the costumer. The interest therefore lies in which factors affect the custome´s position and choice of material to the greatest extent? Investigation of this has been carried out with the help of questionnaries and interviews of maincharacters in study objects with different types of frames, where the purpose has been to get a broader picture of the client´s reasoning in the choice of frame. There is advice and findings on the advantages and disadvantages of all building materials in the construction phase and operating time, but the interesting thing is what the client gives for perspective in that matter and which they see as decisive factors in the decision phase. To create a basis for the interviews, a survey is conducted in which selected respondents are companies that in one way or another actively participate in decisions regarding the construction of buildings. The results show that companie´s biggest priority when choosing materials lies in costs, Environmental impact is then prioritized, while factors such as working environment, construction time and service life are de-prioritized at a relatively early stage according to the survey. The interviews provide something else, one actor has chosen a KL wooden frame due to the working environment both during the construction phase to avoid quartz dust, etc. and for the well-being of the business during the operating period. What was interesting during the interview with the respondent from Årjäng municipality was the emergence of a decision on a framework with higher cost due to the working environment and not climate impact in the first place, which seems unusual. The conclusion of the work is that cost is the factor that affects the customer´s choice of material to the greatest extent, but longevity and environmental impact are also factors that are highly prioritized. However, the surveyed organizations can not provide an answer as to whether the climate declarations will affect their choice of framework material as the majority of respondents have not carried out any project that is covered by the requirement for climate declarations yet.

When constructing an industrial- or hall building, the most common framework materials thatis used are wood, steel or concrete. Due to an assignment from Byggnadstekniska Byrån ABhas a document been created that makes it possible to investigate how the final costs is af-fected by gapes in between elements and which used foundation. And this with steel as thematerial. The purpose with this essay is to investigate which is the most well fitted materialwhen constructing an industrial- or hall building wood, steel or concrete. Information aboutthe different materials has been collected by litterateurs and by different internet pages. Aseries of interviews has been made with key persons for respectively material. Then the in-formation from interviews and the theory was combined. After combining the theory and theinterviews has a result by different characteristic qualities been made with different gradesdepended on how good the different materials match the different qualities. The combinedgrades shows that steel is the material most fitted when constructing an industrial- or hallbuilding. / Vid uppförande av en industrihall eller hallbyggnad är de vanligaste stommaterialen; trä, ståleller betong. På uppdrag av Byggnadstekniska Byrån AB har ett dokument skapats för att göradet möjligt att undersöka hur den slutgiltiga kostnaden påverkas av spännvidder och grund-läggning med stål som huvudmaterial. Syftet med studien är att undersöka vilket som är detmest lämpade materialet vid uppförande av en hall eller en industribyggnad med en stomme iträ, stål eller betong. Information om de olika materialen har samlats genom litteratur ocholika hemsidor. Intervjuer har sedan utförts med erfarna personer av undersökta material. In-formationen från intervjuerna har sedan jämförts med teorin. Efter att dessa sammanställts haren poängsammanställning tagits fram. Poängsättningen för trä, stål och betong visar att stål ärdet mest fördelaktiga stommaterialet.

Enhanced global warming is a phenomenon international organizations collaborates tocounteract by setting international standards, stricter environmental requirements, requirements on environmental product declarations (EPD) and to make companies provide statements on how their operation affects the environment. Green building is becoming more attractive which creates higher demand for climate friendly buildingmaterials and construction projects. Steel and glulam are two of the most commonly used structural elements used for framework in hall constructions and their impact on global warming is compared in this study using life cycle analysis (LCA). As a basis for LCA a fictitious hall constructionis built with glulam respective steel framework, geographically located in Fredriksskans, Gävleborg. Indata to LCA originates from product specific EPDs, peerreview articles and other relevant research, calculations are done according to international standards. Results show that greenhouse gas emissions from the materials greatly depends on how the materials are used when recycling. Hall constructions built with steel framework produce 139 % more greenhouse gas emissions than a hall built with glulam if both materials are recycled for environmentally friendly purposes. / Förstärkt global uppvärmning är ett fenomen internationella organisationer gått sammanför att försöka motverka genom internationella standarder, förhöjda miljökrav, krav påmiljövarudeklarationer (EPD) och att företag skall kunna presentera sin miljöpåverkanorsakad av den bedrivna verksamheten. Grönt byggande blir allt mer attraktivt vilket leder till ökat intresse för utveckling av miljösmarta byggnadsmaterial och byggnadsprojekt.Stål och limträ är två av de vanligaste använda bärande elementen vid hallkonstruktioner och dess bidrag till den globala uppvärmningen jämförs i detta arbete med hjälp av livscykelanalys (LCA). Till grund för LCA konstrueras en fiktiv hallbyggnad med limträ respektive stålstomme, geografiskt läge Fredriksskans i Gävleborg. Indata till LCA härstammar från produktspecifika miljövarudeklarationer, vetenskapliga artiklar och annan relevant forskning, beräkningen sker enligt internationell standard. Resultatet visar att växthusgasutsläppen av respektive material påverkas till stor del avhur materialet utnyttjas vid återvinning. Hallbyggnad konstruerad med stålstomme producerar cirka 139 % mer växthusgaser än om den skulle byggas med limträ och respektive material återvinns för miljövänliga ändamål.

In today’s society the environmental impact of the construction industry is a major problem. Something that should be pursued is a more sustainable construction in which economic, social and environmental sustainability cooperate. The choice of building materials plays a significant role in creating a more sustainable development. In order to further encourage the development within sustainable building materials, the public sector is an important participant. In Karlstad, the municipality has decided to build a new school building in the residential area Färjestad. In this study, two different framework materials will be compared through an economical and environmental perspective where social aspects are considered in form of sound and fire requirements. The materials that will be compared are cross-laminated timber, CLT, and prefabricated reinforced concrete. The purpose of the study is to find out which of the materials is most economically and environmentally advantageous. In a school building, high demands are made regarding sound reduction and fire safety, which must be taken into account while calculating dimensions of the framework materials. The materials that will compared differ in several ways. Reinforced concrete has a high mechanical strength and is heavy which makes it steady and favorable to be used in tall buildings. Concrete is inorganic which also makes it fire and moisture resistant. CLT is made of minimum three layers of cross-glued wood boards which creates a stable and isotropic building material. In relation to its light weight CLT has great mechanical properties. Wood in general is an organic and combustible material, however cross-laminated timber has relatively good fire and moisture properties. In order to reach a result extensive calculations are made to decide the proportion of the two framework materials. The dimensions that are calculated are used to further calculate the costs of the project and the amount emissions of carbon dioxide equivalents. The economical calculation is primarily calculated by using BidCon. To calculate emissions of carbon dioxide equivalents, environmental product declarations, EPD, are used. The EPD: s reports the global warming potential for each material. The result of the economic calculation shows that a framework of CLT is slightly more expensive than a corresponding framework of prefabricated reinforced concrete. The calculations of carbon dioxide equivalent emissions show that the reinforced concrete contributes to more than twice as much emissions as a framework of CLT. From an economic perspective, prefabricated reinforced concrete framework is more profitable, but from an environmental perspective, cross-laminated timber is more beneficial.

Regeringen och byggbranschen har mål för att uppnå ett klimatneutralt byggande där materialet trä framställs som en viktig del. Samtidigt indikerar statistik på att trästommar är i ett underläge i jämförelse med andra stommaterial och att andelen lägenheter i flerbostadshus medträstommar skiljer sig åt geografiskt. Syftet med studien är att undersöka och förstå hurentreprenörers samt beställares inställning och kunskap kring att bygga med trä som stommaterial skiljer sig åt geografiskt i landet. De metoder som använts i studien ärenkätundersökning samt semistrukturerade intervjuer. I enkätundersökningen deltog 80respondenter, alla i en beställarroll då inga svar erhölls från entreprenörer. Intervjuergenomfördes med tolv respondenter i Skellefteå, Göteborg och Malmö. Empirin har analyserats utifrån tidigare forskning, regeringsmål, utvalda städers bakgrund och tradition, kända problem och krav för träbyggnader, träbyggnadstekniker samt insatser för ett ökat träbyggande. Dengeografiska skillnaden har beaktats vid analys av intervjusvaren. Aspekter för träbyggande som identifierats i studien stämmer till stor del överens med tidigare studier, dock framträderfuktproblematiken tydligare. Resultat som tyder på skillnader i erfarenhet och inställning är inte jämförbara med tidigare forskning eftersom en geografisk jämförelse i hela landet inte påträffats. Det generella kunskapsläget hos aktörer i beställarrollen indikerar på att trä är i ett kunskapsmässigt underläge jämfört med andra stommaterial. Det generella kunskapsläget hos entreprenörer gick inte att besvara på grund av för låg svarsfrekvens. Det finns mindre skillnader i inställning mellan de deltagande städerna. Den stad som ter sig bygga mest i trä uppvisar den mest negativa inställningen. Den uppfattade kunskapen skiljer sig inte anmärkningsvärt åt mellan de deltagna städerna, däremot indikeras att kunskap är bunden till de städer där erfarenhet finns. Det går dock inte att dra slutsatser, generaliserbara för helaSverige. Resultaten i studien anses användbara eftersom studien lyfter aspekter som kan vara viktiga i vidare forskning och i branschen. / The government and the construction industry have established goals to achieve a climateneutral construction industry, where they consider the material wood as an important part. There are statistics that indicates that the share of projects where wood was used as a frame material varies geographically in Sweden. The aim of this study is to investigate how the attitude andknowledge among entrepreneurs and orderers differs geographically in Sweden. The usedmethods were a survey which has been sent to municipalities and entrepreneurs in Sweden andsemi-structured interviews which has been done in three cities, Skelleftea, Gothenburg andMalmo. The results have been analyzed on the basis of several theories. The conclusions of this study shows that it among orderers generally is a lower level of knowledge concerning woodcompared to other frame materials, however this is based on a relatively low response rate. Itwas impossible to make any conclusions regarding this among the entrepreneur’s due to the extremely low response rate. There are minor differences in attitude between the participatingcities. The perceived knowledge does not differ remarkably between the cities, but the results indicate that knowledge is attached to the cities where the experience exists.

The structural engineer should not only be able to perform design calculations but also findmore efficient solutions for building parts. The purpose of this thesis is to redesign a concreteframe for a house (an apartment building) into a light frame with steel columns andcompartment walls, as well as perform a life cycle analysis for materials on both frames anddetermine the frame with the lowest environmental impact.The result shows that the lightweight frame with steel columns and compartment walls is amuch better choice for the environment as it stands only for 60 000 kg CO2e compared toconcrete frame which stands for 163 000 kg / CO2e. The steel frame emits about 60% lessemissions than the concrete frame.By optimizing steel columns in the upper floors and choosing smaller columns led to ten tonsless mass of steel and less emissions by 15 000 kg / CO2e.The selected compartment wall has a thickness of 309 mm which is 6 mm thicker than theexisting wall which results in a reduction of the area of house by 6 square meters throughoutthe house which can be expensive depending on the location of the house.In conclusion, the material concrete is good when it is needed due to requirements on fire,noise, and durability but also less suitable when not needed. In this case, it is useless with thematerial concrete as the outer wall and can therefore be replaced by a steel columns andcompartment wall instead. / Konstruktören ska inte endast kunna utföra beräkningar utan även hitta effektivare lösningar till byggnadsdelar. Syftet med detta examensarbete är att dimensionera om en betongstomme för ett flerbostadshus till en lättstomme med stålpelare och utfackningsväggar samt även utföra en livscykelanalys för material på stommar och bestämma stommen med lägst miljöpåverkan.Resultatet visar att lättstomme med stålpelare och utfackningsvägg är ett mycket bättre val för miljön då står den för 60 000 kg/CO2e jämfört med betongstomme som står för 163 000 kg/CO2e. Stålstommen släpper ut ungefär 60 % mindre utsläpp än betongstommen.Optimering av stålpelare i övre plan och att välja mindre pelare ledde till tio ton mindre massa stål och även mindre utsläpp på 15 000 kg/CO2e.Den valda utfackningsväggen har tjocklek 309 mm vilket är 6 mm tjockare än den befintliga väggen som i sin tur resulterar i en areaförlust med 6 kvadratmeter i hela huset vilket kan vara dyrt beroende på husets läge.Som slutsats är att materialet betong är bra när det behövs på grund av till exempel brand, ljud och beständighet men även mindre lämpligt när det inte behövs. I detta fall är det mindre lämpligt med materialet betong som yttervägg och man kan därför använda utfackningsvägg med stålpelare istället.

Purpose – the climate issue is one of the most important political issues, both in Sweden and globally. Achieving the climate goals of the Paris Agreement and the Agenda 2030 sustainability goals requires efforts to slow down global warming. In Sweden, the construction and real estate sector accounts for over 20 percent of domestic greenhouse gas emissions. Despite this, industrial buildings are not covered by the new law on climate declaration that came into force on January 1, 2022. This study investigates what is required for more industrial buildings to be built in wood and what factors form the basis for decisions on material selection in the frame. It also examines how companies in the industry work towards a transition to more climate-smart construction. Method – the study's objective is achieved through interviews with actors with different roles in the building construction process. The eight actors are developers, building contractors and project managers with different levels of experience and knowledge. The study has a qualitative focus as the purpose of the questions is to understand the connections and causes of how the choice of frame material for an industrial building is made. Result – there is most knowledge and experience in constructing steel-framed industrial buildings. There is a positive attitude and desire to build industrial buildings with timber frames where cost is the most decisive factor in the choice of frame material. The wooden frame must also have the same functional requirements as a steel frame, be delivered and assembled in about the same time. There is also a belief in the future that timber frames in industrial buildings will increase, mostly due to the need for a smaller carbon footprint. Discussion – the most decisive factor in the choice of frame material turned out to be the cost, similarities can be found in the theories. Environment and sustainability is something that most respondents bring up as an important factor and advantage regarding wood as a material. Despite this, a few of the respondents see these advantages as so great that they choose wood for the frame over steel. However, theories show that companies with innovative and developed sustainability plans can benefit from low operating costs but also from being seen as more attractive on the market. All respondents consider themselves to have enough knowledge to build industrial buildings in wood, which is contradicted by the theories, as a lack of knowledge about wood construction is seen as one of the decisive factors why more buildings are not built in wood today. Sammanfattning Syfte – klimatfrågan är en av de viktigaste politiska frågorna, både i Sverige och globalt. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och hållbarhetsmålen Agenda 2030 krävs insatser och åtgärder för att bromsa den globala uppvärmningen. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för över 20 procent av inhemska utsläpp av växthusgaser. Trots detta omfattas inte industribyggnader av den nya lagen om klimatdeklaration som trädde i kraft 1 januari 2022. I denna studie utreds vad som krävs för att fler industribyggnader ska kunna byggas i trä samt vilka faktorer som ligger till grund för beslut kring materialval i stommen. Det undersöks även hur företag i branschen arbetar för en omställning mot mer klimatsmart byggande.   Metod – studiens mål uppnås genom intervjuer med aktörer inom byggsektorn med olika roller i processen när en byggnad ska uppföras. De åtta aktörerna är beställare, byggentreprenörer och projektledare med olika nivå av erfarenhet och kunskap. Studien har en kvalitativ inriktning då avsikten med frågeställningarna är att förstå samband och orsaker till hur valet av stommaterial till en industribyggnad går till. Resultat – det finns mest kunskap och erfarenhet att bygga industribyggnader med stålstommar. Det finns en positiv inställning och önskan om att bygga industribyggnader med trästommar där kostnad är den mest avgörande faktorn vid valet av stommaterial. Trästommen måste också kunna uppfylla samma funktionskrav som en stålstomme, samt levereras och monteras på ungefär samma tid. Det finns också en framtidstro att trästommar i industribyggnation kommer att öka, mest på grund av behovet av ett mindre klimatavtryck. Diskussion – den mest avgörande faktorn vid val av stommaterial visade sig vara kostnad, något som går att hitta likheter med i det teoretiska ramverket. Miljö och hållbarhet är något som de flesta respondenter tar upp som en viktig faktor och fördel rörande trä som stommaterial. Trots detta är det bara ett fåtal som ser dessa fördelar som tillräckliga för att välja trä till stommen före stål. Teorier visar dock att företag med innovativa och utvecklade hållbarhetsplaner får fördelar med lägre driftskostnader och i att bli mer attraktiva på marknaden. Alla respondenter anser sig besitta tillräckligt med kunskap för att bygga industribyggnader i trä, detta motsägs i teorierna då brist på kunskap om träbyggnation ses om en av de avgörande faktorerna till varför det inte byggs mer i trä idag.

In today’s society the environmental impact of the construction industry is a major problem. Something that should be pursued is a more sustainable construction in which economic, social and environmental sustainability cooperate. The choice of building materials plays a significant role in creating a more sustainable development. In order to further encourage the development within sustainable building materials, the public sector is an important participant. In Karlstad, the municipality has decided to build a new school building in the residential area Färjestad. In this study, two different framework materials will be compared through an economical and environmental perspective where social aspects are considered in form of sound and fire requirements. The materials that will be compared are cross-laminated timber, CLT, and prefabricated reinforced concrete. The purpose of the study is to find out which of the materials is most economically and environmentally advantageous. In a school building, high demands are made regarding sound reduction and fire safety, which must be taken into account while calculating dimensions of the framework materials. The materials that will compared differ in several ways. Reinforced concrete has a high mechanical strength and is heavy which makes it steady and favorable to be used in tall buildings. Concrete is inorganic which also makes it fire and moisture resistant. CLT is made of minimum three layers of cross-glued wood boards which creates a stable and isotropic building material. In relation to its light weight CLT has great mechanical properties. Wood in general is an organic and combustible material, however cross-laminated timber has relatively good fire and moisture properties. In order to reach a result extensive calculations are made to decide the proportion of the two framework materials. The dimensions that are calculated are used to further calculate the costs of the project and the amount emissions of carbon dioxide equivalents. The economical calculation is primarily calculated by using BidCon. To calculate emissions of carbon dioxide equivalents, environmental product declarations, EPD, are used. The EPD: s reports the global warming potential for each material. The result of the economic calculation shows that a framework of CLT is slightly more expensive than a corresponding framework of prefabricated reinforced concrete. The calculations of carbon dioxide equivalent emissions show that the reinforced concrete contributes to more than twice as much emissions as a framework of CLT. From an economic perspective, prefabricated reinforced concrete framework is more profitable, but from an environmental perspective, cross-laminated timber is more beneficial.

Introduktion (och syfte) – Klimatfrågan har den senaste tiden blivit större ochviktigare att belysa än någonsin. KL-trä har inte använts som konstruktionsmaterial likalänge som betong och är också mindre använt idag. Forskning visar att framställningenav betong bidrar till mer utsläpp av växthusgaser och vidare mer koldioxidekvivalenterän den av KL-trä. Det ställs allt högre krav på byggföretagen när det kommer tillklimatfrågan, någonting som i framtiden kan få dem att tänka annorlunda kring val avkonstruktionsmaterial. Rapporten syftar till att öka kunskapen om skillnader i kostnad,monteringstid och utsläpp av koldioxidekvivalenter för att byggaktörer ska få en bättrehelhetsbild över för- och nackdelar med de båda konstruktionsmaterialen. Metod – Studiens mål uppnås genom en kvantitativ fallstudie. Den metod som använtsär dokumentstudie där referensobjekt analyseras. Erhållen empiri analyseras och ställssedan mellan de två konstruktionsmaterialen för att besvara studiens frågeställningar. Resultat – Resultatet i fallstudien visar att armerad betong bidrar till mer utsläpp avväxthusgaser och ungefär 125 ton mer koldioxidekvivalenter än KL-trä. Beräknatexklusive klimatnyttan i LCA modulens produktionsskede, A1-A3. Om klimatnyttantas i beaktning släpper konstruktionen i betong ut 408 ton mer CO2e. Det tar 2 gångerså lång tid att uppföra ett bärande system i KL-trä än armerad betong. För ett jämförbartoch generaliserat resultat av utsläppen av koldioxidekvivalenter beräknades dessa till47 kg CO2e per kvadratmeter boarea för KL-trä, respektive 208 kg CO2e perkvadratmeter boarea för armerad betong. Den totala kostnaden för en bärande stommeav armerad betong uppgår till 2 714 000 kronor och en bärande stomme av KL-trä blir3 850 000 kronor, i det studerade fallet. Analys – Beroende på om företaget prioriterar klimatpåverkan vid uppförande avstommen främjar KL-träet användandet. Om prioriteringarna i stället ligger kringkostnad och livslängd för ett projekt, blir betong det mer fördelaktigakonstruktionsmaterialet. Efter dessa grundvärderingar bör företag välja sitt material. Diskussion – De flesta inom byggbranschen tror att betong som konstruktionsmaterialär prismässigt mer fördelaktigt. Efter undersökning av priset visar det sig vara sant.Armerad betong är billigare, har kortare monteringstid och har en längre livslängd,däremot har trä andra fördelar som mindre klimatpåverkan.

Detta arbete är en jämförelsestudie mellan tunga och lätta byggnader med avseende på värmetröghetens påverkan på energianvändning. Studien syftar sig även till att ta reda på uppfattningen samt användning av värmetröghet av olika yrkesroller inom byggbranschen. Då åsikterna och forskningen skiljer sig åt i branschen finns det inget direkt svar på hur mycket värmetröghet faktiskt påverkar energianvändningen. Då energi- och klimatkrisen är ett faktum i Sverige så måste energianvändningen samt klimatavtrycket som byggsektorn står för att minska, inte minst under produktion utan under hela livscykeln.  Studien ska besvara följande frågeställningar; hur använder och uppfattar olika aktörer i byggbranschen värmetröghet i tunga respektive lätta byggnader, hur skiljer sig energiförbrukningen i lätta respektive tunga byggnader för olika byggnadstyper? Värmetröghet är en byggnads förmåga att lagra värmen och är ett mått på dess termiska stabilitet. I denna studie är det följande byggnadstyper som undersöks: kontorsbyggnader och flerfamiljshus med tung och lätt stomme som är både välisolerad och dåligt isolerad. Studien började med en mindre litteraturgenomgång för att få en djupare och bredare förståelse för ämnet värmetröghet. Det två metoder som används under arbetet är semistrukturerade intervjuer och beräkningar i programmet BIM-Energy. Det har utförts sex intervjuer där yrkesrollerna varierade från konstruktör till affärsutvecklingschef. Intervjuerna varade i cirka 30 minuter och alla intervjuer följde samma intervjumall. I BIM-Energy modelleras åtta olika byggnader där fyra är kontor och fyra är flerfamiljshus. Av de fyra kontoren är två byggda i lätt konstruktion och två i tung konstruktion, desamma gäller för de fyra flerfamiljshusen. Kontoren och flerfamiljshusen konstruerades med en tung välisolerad byggnad samt en tung dåligt isolerad, detta gällde även för lätta konstruktionerna.  Värmetrögheten påverkade energianvändningen i kontorsbyggnaderna mer än i flerfamiljshusen. I kontoren minskade energianvändningen i alla modeller med en tung stomme jämfört med den lätta. I flerfamiljshusen minskade energianvändningen endast för den välisolerade tunga stommen och då var minskningen inte så markant. Kylbehovet minskade för de tungt konstruerade byggnaderna oavsett isoleringsmängd. Inomhustemperaturen varierade mindre för de tungt konstruerade byggnaderna än för de lätta.  Uppfattningen från de olika yrkesrollerna i byggbranschen var att värmetröghet i stommen inte påverkar energianvändningen markant och att ingen av de intervjuade använde det aktivt i sitt arbete. Slutsatsen blir då att byggbranschen inte använder värmetröghet vid dimensionering av stommar. För de beräknade resultatet blev slutsatsen att byggnadstypen är en viktig aspekt för att kunna använda värmetröghet i stommen på effektivt sätt för att minska energianvändningen. I detta fall är det kontor som är mer lämpade för det än flerfamiljshus. / This is a study comparing light and heavy buildings regarding the buildings thermal inertia and how that effects the energy use. The study also investigates the opinion and usage of thermal inertia from different professions in the building industry. The climate- and energy crisis is a fact in Sweden and the building sector needs to decrease its energy use and environmental footprint, not only in the construction face but the throughout the whole life cycle.  The two methods used in this study is semi-structured interviews and calculations in the program BIM-Energy. There were six interviews and the responders varied between building engineer and a business developing manger. The models consist of eight different buildings, four offices, were two are with heavy construction and two with light construction, with both high and low insolation. The other four buildings were modeled the same way, but the buildings area of use was apartments.  The results were that the energy consumption did decrease in the office buildings for the heavy construction compared to the light. The apartments did not significantly decrease in energy consumption and therefore the conclusion is that the usage of the building is an important factor in making a building use less energy with thermal inertia. The results from the interviews were that they did not use thermal inertia when dimensioning the buildings, but thermal inertia did decrease the energy consumption, but the amount of decrease was not agreed upon. The conclusion is that the building sector have different perception about how much the thermal inertia does affect the energy usage but also that the building sector does not use it when dimensioning a building.