Syftet med denna studie är att avgöra om ett stål- eller betongbjälklag lämpar sig bäst för industribyggnaden sett ur ett konstruktions- och ekonomiskt perspektiv. Rapporten är även tänkt att kunna fungera som ett hjälpmedel för blivande ingenjörer eller andra personer som beräknar och analyserar liknande konstruktioner. I rapporten har vi två stycken frågeställningar, hur ett mellanbjälklag bör utformas och vilka faktorer som är avgörande. För att svara på dem använder vi oss av kvantitativa metoder. Rapporten är uppbyggd på relevant litteratur som har behandlats och gett oss en grund att stå på. Med hjälp av denna litteratur har vi sedan utfört beräkningar, analyserat, tolkat och diskuterat. De resultat som vi kommer fram till i rapporten är att båda de olika typerna av mellanbjälklag klarar boverkets krav och båda materialen skulle kunna användas för att konstruera mellanbjälklaget i den aktuella industribyggnaden om så önskas. Båda bjälklagen i stål respektive betong har sina materialspecifika för- och nackdelar. Betong är ett billigare material och har ett bra brandskydd utan att någon extra behandling behövs. Å andra sidan väger betong mer och kräver större dimensioner. Stål är lättare och kan utföras i mindre dimensioner, det finns även fungerande brandskydd för stål, dock måste den appliceras separat, antingen genom brandskyddsfärg eller genom överdimensionering. Slutsatser och rekommendationer är att båda materialen kan användas som mellanbjälklag för byggnaden i fråga. Den avgörande faktorn blir helt klart den ekonomiska aspekten då betong är betydligt billigare än stål. Rekommendationen blir därmed att mellanbjälklaget byggs i betong.

<p>This report presents an investigation and a new design of Habo Ullspinneris old industrial premises. It is based on the owners visions and wishes, two questionnaires and also considering of the historical value.</p><p>Habo Ullspinneri was founded in 1882 by Frans August Johansson and was moved to the location it has today, near Hökån in Habo, three years later. The electricity that the machines in the industry needed was extracted from the small river that is placed under the building. In 1960 there was a fire and the result became the end of the industrial activity that had taken place in the building.</p><p>There is no steady activity in the building at the moment. It is nowadays temporarily used as an agriculture museum and as a store room. Based on the costs of the restoring that the building needs for future maintenance it is in need of new activities that can bring economic stability.</p><p>Based on literature studies, interviews, questionnaires, and personal visiting,sketches for the new activities have been done. The work has three main focuses: identification of the new activities and the target group, the possibility of technical design combined with the building’s cultural values.</p><p>Several solutions were investigated and two of those are more detailed. Based on these results one proposition has been designed.</p>

This report presents an investigation and a new design of Habo Ullspinneris old industrial premises. It is based on the owners visions and wishes, two questionnaires and also considering of the historical value. Habo Ullspinneri was founded in 1882 by Frans August Johansson and was moved to the location it has today, near Hökån in Habo, three years later. The electricity that the machines in the industry needed was extracted from the small river that is placed under the building. In 1960 there was a fire and the result became the end of the industrial activity that had taken place in the building. There is no steady activity in the building at the moment. It is nowadays temporarily used as an agriculture museum and as a store room. Based on the costs of the restoring that the building needs for future maintenance it is in need of new activities that can bring economic stability. Based on literature studies, interviews, questionnaires, and personal visiting,sketches for the new activities have been done. The work has three main focuses: identification of the new activities and the target group, the possibility of technical design combined with the building’s cultural values. Several solutions were investigated and two of those are more detailed. Based on these results one proposition has been designed.

Krematoriets struktur bygger på två murar. Den ena bildar en ny gräns mot norra begravningsplatsen och den andra leder besökaren ner för backen och in i krematoriet. Själva gränsen mot norra begravningsplatsen är på just denna plats inte alls lika omhändertagen som runt resten av begravningsplatsen, och viljan att ge inte bara själva krematoriet utan även omgivningarna goda kvalitéer har varit en av de viktigaste parametrarna vid gestaltningen. Krematoriet med dess murar ger platsen en tydlighet, för anhöriga, personalen och för förbipasserande. På kullen vid murens startpunkt skapas en ny entré till norra begravningsplatsen. Själva krematoriet ligger delvis under den gång/cykelväg som sträcker sig längs begravningsplatsens västra gräns. För att krematoriet inte ska skapa en tråkig baksida mot befintlig gång/cykelbana dras den på krematoriets tak. På detta sätt integreras krematoriet i landskapet och ger mer plats för en större omgivande park. Murarna kläs i stenskivor av granit. Graniten på den övre muren har en grövre yta tänkt att smälta samman med landskapet. Graniten på den nedre muren har en polerad yta som reflekterar omgivningarna och den mer bearbetade ytan gör att muren läses ihop med själva byggnaden snarare än med landskapet. För de anhöriga blir denna nedre mur ett sätt att orientera sig i byggnaden då den är exponerad i alla rum som de anhöriga besöker. Som anhörig besökare följer man muren från begravningsplatsens entré söderut ner för slänten. Muren är helt horisontell och blir högre ju längre ner för backen man kommer. Entrén utgörs av en utskjutande volym och innanför finns de rum som är avsedda för de anhöriga. Slutligen omsluter muren anhörigrummet där urnutlämningen sker, och bilar där ett rum med interiör del kopplad till en exteriör gård. Ett träd med en omgivande vattenspegel upptar större delen av denna inre gård. Trädet filtrerar solljuset och ger ett skuggspel över väggar och golv och vattenspegeln reflekterar solljuset och ger ett ljusspel mot muren på gården. Avsikten är att skapa ett tydligt avgränsat rum där naturen ändå är närvarande och ger liv åt materialen. För att skapa en god arbetsmiljö på krematoriet ordnas rummen för att logiskt passa in i processen från kistans mottagning till att urnan hämtas. Pausrum och arbetsrum finns i den södra delen i nära anslutning till kistmottagningen. De rumsliga sambanden är också avsedda att skapa möjlighet för sociala möten mellan personalen och även med begravningsentreprenörerna. / The structural principle of the crematory is based on two walls. The first creates a new border to the northern cementary. The second wall leads the visitor down the hill and in through the crematory. The actual border of the cementary is at the projects site not as well taken cared of as on the rest of the cementary, and a will to give not only the crematory but also the surroundings good qualities has been one of the most important parameters during the project. The crematory and its walls gives the site clarity and simplicity for the relatives, the employees and also for bypassers. On the hill at the starting point of the wall, a new entrance to the cementary is created. The crematory is partly situated under the pedestrian/bicycle path ranging along the cementarys western border. To prevent the crematory from turning its back on the existent destrian/bicycle path, that very path is given a new route on the rooftop of the crematory complex. In this way, the crematory naturaly integrates itself in the surrounding landscape and saves alot of space for the surrounding park. The walls have a granite facade, on the upper wall with a rough surface intended to blend into nature and on the lower wall with a polished surface to connect it to the crematory building rather than the landscape. Beeing exposed in every room intended to be visited by relatives to the deceased, this lower wall is a way for them to orient themselves during their visit. As a visitor you follow the wall from the cementary entrance, going south down a sligt hill the wall is getting higher as you move towards the main entrance to the crematory, which is a volume protruding from the lower wall. The spaces intended for the relatives are located close to the main entrance, and the most important of those rooms is the room where the relatives collect the urn. In that  rectangular room, which has an exterior and an interior space closely connected, you are surrounded by the lower wall on all sides. The exterior space a tree stands surrounded by a pond, whose reflections and shadows give life to the materials. To create a good environment for the employees, the rooms have been organized to fit the crematory process, from the recievement of the chest to handing over the urn. Paus- and officespaces are located in the south part of the building, closley connected to the chest recievement room. The connections between the crematorys different rooms are intended to create spontaneus meetings between the employees, and also with the visiting funeral directors.

Nycirkusgruppen Cirkus Cirkör vill samla hela sin verksamhet (cirkusutbildning, administration, föreställningsproduktion, träningslokaler etc.) i en byggnad. Idag disponerar de två tredjedelar av en f.d. lagerhall i Alby, Botkyrka kommun, där deras tränings- och utbildningsverksamhet bedrivs, och det är denna byggnad som de vill bygga om och/eller till för att husera hela verksamheten.Mitt förslag, Crystal Circus, argumenterar för att bevara den befintliga byggnaden. Som industribyggnad från 70-talet är den mycket rationellt uppbyggd och flexibel. Som träningslokaler fungerar den mycket bra, och brukarna uppskattar den ruffa och stryktåliga karaktären. Den är dock mycket sluten och introvert och saknar helt en representativ dimension, något som säger något om vad byggnaden gör. Crystal Circus fokuserar på att lägga till en representativ dimension till byggnaden, och att skapa rum för Cirkus Cirkörs mer extroverta verksamheter.Crystal Circus är en glasbyggnad, uppbyggd av industriella modulväxthus som ställs ovanpå och framför den befintliga lagerbyggnaden/cirkushallen. Byggnaden ligger i ett historiskt industriområde vilket kan motivera användandet av industriella byggsystem som innebär stor kostnadseffektivitet. Crystal Circus skapar härmed mycket stora ytor för pengarna, och dess generösa och öppna bonusytrymmen ger plats åt de delar av Cirkus Cirkör som handlar om gränsöverskridande, öppenhet och möten mellan ytterligheter. Dagens byggnad drar en ovanligt skarp gräns mot omvärlden, och Crystal Circus glasbyggnad utgör en gränszon där det kan vara både varmt och kallt, ute och inne, Cirkus och gym, bio och konsert, Sverige och Medelhavet.

Arboga motorkulturcenter is a theoretical architectural project that gives the engine interested people a place to be, just like an ice hockey rink or a theater scene. There by treating the cultural interest equally as any other. / Arboga motorkulturcenter är ett teoretiskt arkitekturprojekt som ger de motorintresserade en plats att vara, precis som en ishockeyrink eller en teaterscen. Därigenom behandlas det kulturella intresset som vilket annat.

Purpose – the climate issue is one of the most important political issues, both in Sweden and globally. Achieving the climate goals of the Paris Agreement and the Agenda 2030 sustainability goals requires efforts to slow down global warming. In Sweden, the construction and real estate sector accounts for over 20 percent of domestic greenhouse gas emissions. Despite this, industrial buildings are not covered by the new law on climate declaration that came into force on January 1, 2022. This study investigates what is required for more industrial buildings to be built in wood and what factors form the basis for decisions on material selection in the frame. It also examines how companies in the industry work towards a transition to more climate-smart construction. Method – the study's objective is achieved through interviews with actors with different roles in the building construction process. The eight actors are developers, building contractors and project managers with different levels of experience and knowledge. The study has a qualitative focus as the purpose of the questions is to understand the connections and causes of how the choice of frame material for an industrial building is made. Result – there is most knowledge and experience in constructing steel-framed industrial buildings. There is a positive attitude and desire to build industrial buildings with timber frames where cost is the most decisive factor in the choice of frame material. The wooden frame must also have the same functional requirements as a steel frame, be delivered and assembled in about the same time. There is also a belief in the future that timber frames in industrial buildings will increase, mostly due to the need for a smaller carbon footprint. Discussion – the most decisive factor in the choice of frame material turned out to be the cost, similarities can be found in the theories. Environment and sustainability is something that most respondents bring up as an important factor and advantage regarding wood as a material. Despite this, a few of the respondents see these advantages as so great that they choose wood for the frame over steel. However, theories show that companies with innovative and developed sustainability plans can benefit from low operating costs but also from being seen as more attractive on the market. All respondents consider themselves to have enough knowledge to build industrial buildings in wood, which is contradicted by the theories, as a lack of knowledge about wood construction is seen as one of the decisive factors why more buildings are not built in wood today. Sammanfattning Syfte – klimatfrågan är en av de viktigaste politiska frågorna, både i Sverige och globalt. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och hållbarhetsmålen Agenda 2030 krävs insatser och åtgärder för att bromsa den globala uppvärmningen. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för över 20 procent av inhemska utsläpp av växthusgaser. Trots detta omfattas inte industribyggnader av den nya lagen om klimatdeklaration som trädde i kraft 1 januari 2022. I denna studie utreds vad som krävs för att fler industribyggnader ska kunna byggas i trä samt vilka faktorer som ligger till grund för beslut kring materialval i stommen. Det undersöks även hur företag i branschen arbetar för en omställning mot mer klimatsmart byggande.   Metod – studiens mål uppnås genom intervjuer med aktörer inom byggsektorn med olika roller i processen när en byggnad ska uppföras. De åtta aktörerna är beställare, byggentreprenörer och projektledare med olika nivå av erfarenhet och kunskap. Studien har en kvalitativ inriktning då avsikten med frågeställningarna är att förstå samband och orsaker till hur valet av stommaterial till en industribyggnad går till. Resultat – det finns mest kunskap och erfarenhet att bygga industribyggnader med stålstommar. Det finns en positiv inställning och önskan om att bygga industribyggnader med trästommar där kostnad är den mest avgörande faktorn vid valet av stommaterial. Trästommen måste också kunna uppfylla samma funktionskrav som en stålstomme, samt levereras och monteras på ungefär samma tid. Det finns också en framtidstro att trästommar i industribyggnation kommer att öka, mest på grund av behovet av ett mindre klimatavtryck. Diskussion – den mest avgörande faktorn vid val av stommaterial visade sig vara kostnad, något som går att hitta likheter med i det teoretiska ramverket. Miljö och hållbarhet är något som de flesta respondenter tar upp som en viktig faktor och fördel rörande trä som stommaterial. Trots detta är det bara ett fåtal som ser dessa fördelar som tillräckliga för att välja trä till stommen före stål. Teorier visar dock att företag med innovativa och utvecklade hållbarhetsplaner får fördelar med lägre driftskostnader och i att bli mer attraktiva på marknaden. Alla respondenter anser sig besitta tillräckligt med kunskap för att bygga industribyggnader i trä, detta motsägs i teorierna då brist på kunskap om träbyggnation ses om en av de avgörande faktorerna till varför det inte byggs mer i trä idag.

In Sweden there is a shortage of housing whilst old, abandoned industrial buildingstake up space on desirable land. These buildings generally do not live up to today’s standards regarding comfort and energy efficiency and are therefore not used today. If these buildings were to be renovated into housing, they could help remedy the housing shortage. However, many of these buildings are protected from distortion by law which makes renovation and remodeling difficult. The purpose of this work has been to provide solutions for how an old industrialbuilding with cultural-historical values can be remodeled into housing. The solutions consist of floor plans and drawings modeled in Autodesk Revit. The possibilities and difficulties with this kind of project as well as solutions to expected problems are also presented in the report. This work was executed as a case study on one of the old locomotive depots in Bollnäs. Since the building for this project is an old locomotive depot, it is positioned close to the railroad. Noise and ground pollution are therefore important to consider and demand certain measures, for example retaining walls, noise barriers and excavation of polluted soil. An energy simulation of the building was made using BV2 to determine the energy usage of the building. The walls, roof and slab were additionally insulated for the purpose of meeting the demands of energy efficiency and comfort defined by BBR 29. The insulation had to be internally constructed in order to avoid distortion of the facade. Additionally, all windows and doors had to be made energy efficient while remaining aesthetically preserved. Internal insulation is generally problematic due to problems with moisture. The solution to this problem was to insulate the walls with polyurethane foam and the slab with cellular plastic. In order to make the building energy efficient, the building should be heated using district heating in combination with photovoltaic panels. This building is well suited for solar panels due to the large, black metal sheet roof and shadow free placement. The study shows the complexity of refurbishing this type of building. The renovation is extensive, and the floor plans are characterized by compromises. It is possible to renovate the building without distorting it. A better alternative would be to use the building for other functions such as a store, restaurant or bar. / I Sverige råder det bostadsbrist samtidigt som gamla industribyggnader stårövergivna på attraktiv mark. En anledning till att dessa byggnader i nuläget inteanvänds är att de av byggnadstekniska skäl inte uppfyller dagens krav på komfort och energieffektivitet. Om dessa byggnader skulle kunna göras om till bostäder vore deten lösning för att minska bostadsbristen. Många av dessa byggnader omfattas dock av förvanskningsförbud och varsamhetskrav vilket försvårar renovering och ombyggnation. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett ändringsförslag på hur en gammal industribyggnad med ett kulturhistoriskt värde kan göras om till bostäder. Arbetet har också gått ut på att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som finns vid ett sådant ändringsarbete och ta fram lösningar till eventuella problem. Arbetet utfördes i form av en fallstudie på ett av lokstallen i Bollnäs. Då byggnaden i projektet är ett gammalt lokstall ligger denna nära tågspåren. Buller och markföroreningar är därför viktigt att ta hänsyn till och kräver åtgärder i formav uppförandet av bullerplank och schaktning. En energisimulering gjordes av byggnaden i BV2 för att få ett värde på byggnadensenergianvändning. För att byggnaden ska kunna hålla en god komfort och klarakraven i BBR 29 tilläggsisoleras klimatskalet. Varsamhetskravet gör att all tilläggsisolering måste ske på byggnadens insida. Alla fönster och dörrar byts ut till energismarta sådana under förutsättning att de är estetiskt likvärdiga mot de ursprungliga för att motverka förvanskning. Att tilläggsisolera en gammal byggnad invändigt är ur fuktsynpunkt negativt. Lösningen på detta var att isolera väggarna med polyuretanskum och betongplattan underifrån med cellplast. För energieffektiviseringen valdes också att byggnaden skulle värmas med fjärrvärme då den ligger centralt och i nära anslutning tillfjärrvärmenätet. Denna typ av byggnad är väl lämpad för användning av solenergi tack vare dess stora svarta plåttak och skuggfria placering. Därmed valdes fjärrvärmen att kombineras med solcellspaneler. Studien visar att ändringsarbeten på denna typ av byggnader är komplexa. Energirenoveringen är omfattande och arbetet med planlösningarna präglas av kompromisser. Det är fullt möjligt att energirenovera byggnaden utan att förvanska den. Byggnaden i det här projektet vore dock bättre lämpad för exempelvis butik, restaurang eller krog än för lägenheter.

Återanvändning av industribyggnader är aktuellt nu och kommer troligtvis att vara aktuellt också i framtiden. Eftersom Sverige, precis som alla andra länder har haft en tid då industrisamhället varit stort, har det byggts ett flertal industribyggnader runt om i landet. Alla har betytt något för stadens och Sveriges utveckling på något sätt, en del mindre och andra mer. Flera av industribyggnaderna där verksamheten har upphört står idag tomma. Flera av dem är även belägna i stadens kanske mest attraktiva delar. Den här studien har fokuserat på byggnader, som har ett kulturhistoriskt värde och som måste bevaras varsamt för att historien inte ska bli glömd.Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka utmaningar och svårigheter som finns vid ombyggnad av en äldre industribyggnad med ett kulturhistoriskt värde till en kontorsbyggnad. I studien besvarades frågor som hur ett ombyggnadsprojekt påverkas av byggnadens kulturhistoriska värde, vilka skador behöver åtgärdas för att byggnaden ska kunna återanvändas, hur kan man underlätta för en ytterligare ombyggnad i framtiden och vilka svårigheter och utmaningar kan uppstå för att uppfylla kraven i BBR. Metoden som användes är en kvalitativ forskning som baseras på en litteraturstudie, intervjuer, undersökning av arkivmaterial och ett studiebesök. Kockums Gjuteriet i Malmö, som planeras byggas om till en kontorsbyggnad, användes som fallstudie. Inblandade aktörer har intervjuats för att sammanställa information om undersökningsobjektet.Äldre industribyggnader har under åren drabbats av skador och föroreningar som måste åtgärdas innan ombyggnadsprojekt kan börja. Studien har visat att varje ombyggnadsprojekt är unikt och har unika förutsättningar. Äldre byggnader kan innehålla olika typer föroreningar och skador som har bildats på grund av byggnadens tekniska egenskaper eller tidigare verksamhet. Det har även konstaterats att byggnadens kulturhistoriska värde medför begränsningar, speciellt vid energieffektivisering och åtgärdande av skador. Därför är det svårt att använda standardlösningar. Istället behövs speciella lösningar för respektive objekt. Svårigheter som brukar uppstå i samband med ombyggnad av en kulturhistorisk byggnad handlar ofta om energieffektivisering och tilläggsisolering av ytterväggar. Detta beror på att fasaden har ett kulturhistoriskt värde och kan inte tilläggsisoleras utvändigt, vilket i vissa fall leder till att byggnaden inte klarar dagens krav för energianvändning. Skador och föroreningar på kulturhistoriska värdefulla byggnadsdelar kan åtgärdas på olika sätt. Det varierar beroende på skadans och föroreningens typ och omfattning. Om den kulturhistoriska byggnadsdelen är skadad i så stor utsträckning att det inte går att åtgärda kommer den ersättas med en liknande som är nytillverkad eller från andrahandsmarknad. Blästring och inkapsling är metoder som används för att åtgärda förorenande material. Båda metoderna möjliggör bevarandet av de kulturhistoriska byggnadsdelarna men inkapsling beaktas som mindre hållbar eftersom den hindrar föroreningen från att spridas medan blästring har som syfte att ta bort föroreningen. En del lösningar kan förvanska byggnadens kulturhistoriska värde men anses vara bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Användning av demonteringsbara byggnadsdelar och material skapar bättre förutsättningar och möjligheter för återvinning och återanvändning. Genom att utforma en demonterbar byggnad uppnås bättre hållbarhet och flexibilitet. / This is a study which purpose is to analyze the challenges that occur when rebuilding old industrial buildings with great cultural value. It is based on literature, interviews, research of archives and a study visit. To execute the research, following questions have been answered; how a rebuild will be affected by the buildings cultural value, what damages will be resolved for a building to be preserved, how is it possible to facilitate further rebuilds in the future and what are the difficulties and challenges that may occur to fulfill the requirements demanded by BBR. The result has revealed that every rebuilding project is unique and has extraordinary expectations. Therefore, it is difficult to use standard solutions and instead opt for more special solutions for the building. It is important to note that the buildings cultural value will bring restrictions in the rebuilding process, especially for energy efficiency and measures to resolve damages. Throughout the years the establishment have sustained plenty of destruction and contaminations that must be fixed carefully before the rebuilding process can begin. By recycling demountable building parts and materials, it will create better expectations and possibilities to reuse and to recycle. Greater flexibility will be achieved when demountable buildings are reshaped.

At the end of December 2022 Malmö had almost 360 000 inhabitants. According to Malmö Stad, the estimated number of inhabitants is expected to be 500 000 by the year of 2050. To make room for more people in the city, many of the old industrial areas in and around Malmö need to be densified and remade. One of these areas is called Nyhamnen. My site, a block consisting of six old silos and the magasin facilities is located here. The landlord wants to tear them down to make space for new buildings, but Malmö Stad wants to keep at least the six cylinder shaped silos and make them part of a future Nyhamnen.I want to believe that all of them could be saved, upcycled and repurposed with (economic, ecological and social) sustainability in mind. The industrial areas, threatened by demolition, are important for the cultural life in Malmö since they are perfect hosts for studios, ateliers and workshops. The densification of Malmö’s industrial areas are considered to ‘build away’ the cultural activities and force them to find other places to go, which is easier said than done. Culture and social perspectives are to be weighed together with the perspectives of economy and ecology in order to reach a sustainable city. Kulturkvarteret - a project of recycling, upcycling and re-adapting an old and underused industrial building in Nyhamnen, with sustainability as the driving force. It consists of a restaurant, workshops, ateliers, exhibition spaces and social areas meant for integrating people, starting conversations and socializing as well as apartments functioning as a sanctuary for the artists of Malmö. / I slutet av december 2022 hade Malmö närmare 360 000 invånare. Enligt Malmö Stad beräknas antalet invånare stiga till 500 000 år 2050. För att rymma fler invånare i staden behöver många av de gamla industriområdena i och runt Malmö förtätas och göras om. Ett av dessa områden heter Nyhamnen. Här ligger min byggnad, ett kvarter bestående av sex gamla silor och tillhörande magasin. Fastighetsägaren vill riva dem för att ge plats åt nya byggnader, men Malmö Stad vill behålla åtminstone de sex cylinderformade silorna och göra dem till en del av ett framtida Nyhamnen.Jag vill tro att silorna och magasinet går att renoveras och återanvändas med (ekonomisk, ekologisk och social) hållbarhet i fokus. De rivningshotade industriområdena är viktiga för kulturlivet i Malmö eftersom de är perfekta värdar för studios, ateljéer och verkstäder. Förtätningen av Malmös industriområden anses ”bygga bort” kulturverksamheterna och tvinga dem att hitta andra lokaler, vilket är lättare sagt än gjort. Kultur och sociala perspektiv bör vägas samman med ekonomi och ekologi för att nå en hållbar stad. Kulturkvarteret - ett projekt där en gammal och underutnyttjad industribyggnad i Nyhamnen renoveras, återanvänds och återanpassas med hållbarhet som största drivkraft. Kulturkvarteret består av en restaurang, verkstäder, ateljéer, utställningslokaler och sociala ytor avsedda för att integrera människor, starta samtal och umgås samt lägenheter som fungerar som en fristad för stadens konstnärer.