Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera kvinnliga raggares identitetsskapande ur ett kulturanalytiskt perspektiv, samt beskriva raggarkulturen ur deras perspektiv. För att kunna göra det har jag genomfört fem djupintervjuer, med totalt sex informanter. Jag har också tagit hjälp av litteratur som berör ämnet raggarkultur (och kvinnliga raggare). Inledningsvis är studien av en mer deskriptiv karaktär, då jag valt att försöka definiera vad en raggare är samt beskriva raggarkulturen som sådan i syfte att förstå och visa vad mina informanter konstruerar sin identitet i förhållande till, eller inom. Bilens betydelse och epitetet raggare behandlas, likaså gemenskapen, den sociala aspekten och synen på upplevd trygghet inom kulturen. Jag lyfter fram och analyserar normbrytande sätt att leva och göra kvinnlighet på. Slutsatsen av allt detta kan bäst sammanfattas med att raggarkulturen är en subkultur, eller livsstil beroende på vem du frågar, som fortfarande provocerar. Den bryter i flera avseenden mot rådande normer, gällande allt från stil, smak och ordning till genusuttryck, vilket många tycks veta om och därför väljer att leka med. Det är också en kultur som präglas av en kollektiv identitet.

Arboga motorkulturcenter is a theoretical architectural project that gives the engine interested people a place to be, just like an ice hockey rink or a theater scene. There by treating the cultural interest equally as any other. / Arboga motorkulturcenter är ett teoretiskt arkitekturprojekt som ger de motorintresserade en plats att vara, precis som en ishockeyrink eller en teaterscen. Därigenom behandlas det kulturella intresset som vilket annat.

I den här kvantitativa GIS studien har spatiala och temporala koncentrationer/hot spots gällande hög och störande musik från fordon studerats i syfte att undersöka dessa platsers kriminogenitet och gemensamma miljömässiga karaktär samt den sociala kontext som kan vara kopplat till problemet. Studiens resultat visade på tre stabila hot spots men att dessa inte gällde för övrig brottslighet. Platserna kunde därför inte bedömas som kriminogena utom gällande den störande musiken från fordon. Det gemensamma för dessa platser visades vara närheten till genomfartsleder, parkeringsplatser och bensinpumpar. Studien kommer fram till att syftet med att spela musiken inte är att störa andra, utan om att ha kul, hänga med likasinnade, skapa identitet och visa sin kultur genom att synas och höras. Och att valet av plats inte beror på något annat än att de är geografiskt och bekvämt belägna och har de egenskaperna och attribut som passar dessa sammankomster. / This quantitative paper contains a spatial and temporal GIS-analysis regarding hot spots of loud and disturbing music from vehicles, in order to investigate the criminogenic and environmental character of these occurrences, as well as the social context that may be linked to the problem. The results of the study showed three stable hot spots but also that these hot spots did not apply to other crime, the locations could therefore not be judged as criminogenic except for the disturbing music from vehicles. What these places had in common was the proximity to thoroughfares, parking lots and petrol pumps. The study concludes that the purpose of playing music loud is not to disturb others, rather having fun, hanging out with like-minded people, and creating identity and acting out culture by being seen and heard. And that the reason these events happen in these places is not due to anything other than that they are geographically and conveniently located, and they also have the necessary characteristics to suit such gatherings.