Syftet med studien är att undersöka hur lärare och studiehandledare ser på användningen av studiehandledning på elevers modersmål inom ämnet SO. Studien riktar in sig på årskurserna 1-3. Vi har undersökt attityder till studiehandledning hos lärare och studiehandledare samt hur studiehandledning på modersmålet kan stödja ämnesundervisningen i ämnet SO.

<p>Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterande</p><p>ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolans</p><p>senare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet med</p><p>studien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienterade</p><p>läroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärare</p><p>valde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senare</p><p>år 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning och</p><p>textanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare,</p><p>två kvinnor och två män. Läroboksgranskning och textanalys gjordes utifrån de</p><p>läroböcker som användes av de intervjuade lärarna vid respektive skola. I</p><p>examensarbetets inledande del behandlas tidigare forskning om samerna i</p><p>läroböckerna. Studien utgick från styrdokumenten för undervisningen, läroplanen</p><p>Lpo-94 och kursplanerna för de samhällorienterande ämnena. Av intervjuerna</p><p>framgick att dagens läroplaner uppfattas som luddiga och svaga på vissa</p><p>delar, som exempelvis nationella minoriteter. Läroboksgranskningen visade att</p><p>de flesta läroböcker som användes i skolorna inte ger lärare/elever möjlighet att</p><p>nå kurplansmålen för de samhällsorienterande ämnena. De textanalyser som</p><p>gjordes av textstycken ur läroböckerna visade på att den anda av schablonisering</p><p>som tidigare forskning visat på, till viss del fortfarande finns kvar. En ny</p><p>läroplan är på gång, kanske det kommer ske förändringar i och med den?</p>

Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterande ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolans senare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet med studien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienterade läroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärare valde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senare år 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning och textanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare, två kvinnor och två män. Läroboksgranskning och textanalys gjordes utifrån de läroböcker som användes av de intervjuade lärarna vid respektive skola. I examensarbetets inledande del behandlas tidigare forskning om samerna i läroböckerna. Studien utgick från styrdokumenten för undervisningen, läroplanen Lpo-94 och kursplanerna för de samhällorienterande ämnena. Av intervjuerna framgick att dagens läroplaner uppfattas som luddiga och svaga på vissa delar, som exempelvis nationella minoriteter. Läroboksgranskningen visade att de flesta läroböcker som användes i skolorna inte ger lärare/elever möjlighet att nå kurplansmålen för de samhällsorienterande ämnena. De textanalyser som gjordes av textstycken ur läroböckerna visade på att den anda av schablonisering som tidigare forskning visat på, till viss del fortfarande finns kvar. En ny läroplan är på gång, kanske det kommer ske förändringar i och med den?

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroböcker för lågstadiet, inom samhällsorienterade ämnen (SO) från förlaget Natur &amp; Kultur, framställer genus samt om en utveckling har skett över tid från år 2000 fram till idag. Bakgrunden till denna studie är den ökade diskussionen om genus i samhället tillsammans med vårt intresse för ämnet. Studien sker genom en kvalitativ komparativ text-, och bildanalys. Böcker skrivna innan och efter Lgr11 har analyserats och därefter har resultaten jämförts. De läroböcker som utgör vårt material är Samhällskunskap, Religion, Historia: Forntiden, Geografi: Vår värld samt SO-boken, vi har även använt oss av lärarhandledningarna till samtliga böcker som komplement. Analysen har skett genom Hirdmans genusteori där vi främst utgått från begreppen hierarki och isärhållning.   Resultaten visar att det fortfarande finns en viss isärhållning och hierarkisk ordning mellan könen i de analyserade böckerna. En förbättring har dock skett i den senaste upplagan genom en mer jämn fördelning mellan vilket utrymme könen ges i text och på bild samt att bilder i böckerna framställer könen på ett mindre stereotypt vis. Dock kvarstår det faktum att kvinnor knappt nämns i historiska eller religiösa sammanhang i varken tidigare eller senare upplaga.   Vår studie bidrar med en tydligare bild av hur läroböcker följer läroplanen avseende genus och jämställdhet samt visar på områden som kan förbättras ytterligare.

The aim  of this  essay is  to research if  the  typical  gender  norms  about gender  that  today’s society rests on, are visible in teaching  materials  within  the  social study  subjects.  In this  essay  the  chosen parts of a selected  teaching  materials   will   be researched  and  compared withformer research and the curriculum  (skolverket  2011). The  research of the teaching  material  will  be done through  a qualitative text  and picture  analysis.   The  chosen teaching  material which in this essay will be analysed is:  Puls  SO-boken year  1-3 (2015). The research  is supposed to add knowledge about how the messages within the  pictures  and the text  in  the chosen teaching material can be interpreted and understood by pupils and pedagogues. The research is  also  supposed to elucidate   how important   it  is  for  the pedagogue  to critically review the teaching material that is being  used  in  their  teaching  to create the  best prerequisite  for  their  pupils.  Good teaching  and learning  and the ability  to find  their  unique   individuality    is also a prerequisite to become the good democratic citizen school will  form  under  the curriculum  that  is available. The result of the research  shows  that  the book Puls  SO-boken (2015), to a certain  degree breaks down stereotype gender norms like the ones  that  currently  exists  in  today’s  society.  It also  shows  a certain  tendency  where  males  still  are the  gender  norm  of the teaching materials.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning. Lärarna har besvarat några större öppna frågor gällande hur de integrerar hållbar utveckling i sin undervisning. Vidare även hur de definierar begreppet hållbar utveckling. Studien visar tydligt på att lärarna arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning, utefter sin egen begreppsdefinition. Samtliga lärare anser också att skolan har en stor roll när det gäller att få eleverna miljömedvetna.

<p>Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning. Lärarna har besvarat några större öppna frågor gällande hur de integrerar hållbar utveckling i sin undervisning. Vidare även hur de definierar begreppet hållbar utveckling. Studien visar tydligt på att lärarna arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning, utefter sin egen begreppsdefinition. Samtliga lärare anser också att skolan har en stor roll när det gäller att få eleverna miljömedvetna.</p>

Syftet med den här studien är att ta reda på hur språkutvecklingen kan anpassas för elever med ett andraspråk inom de samhällsorienterande ämnen. Vi vill ta reda på hur SO-lärarens arbete kan gynna andraspråkselevers språkutveckling. Forskning inom ämnet språkutvecklande arbetssätt samt vetenskapliga artiklar inom arbetssätt i SO-ämnen ligger till grund för studiens viktigaste resultat. Resultat visar på att dagens skolor består av en större mångfald vilket leder till större utmaningar för lärare. Utmaningar som uppstår då språkbrister finns i de svenska språket hos andraspråkselever begränsar lärarens undervisningsform. Det framkommer även att det från elevens sida är utmanande att utvecklas i ämnena. Det som gynnar ämnesutvecklingen för dessa elever i SO-ämnena är lärarens förståelse för elevens språkliga bakgrund. Det anses även positivt om modersmålet tas tillvara på i lektionstid. En annan viktig aspekt för att minska utmaningarna är vikten av stöttning även att läraren förstår elevernas kulturella bakgrund och visar förståelse och engagemang.

Syftet med studien är att undersöka flerspråkiga elevers parallella språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterande ämnena [SO-ämnena]. Det görs genom kvalitativa intervjuer med flerspråkiga elever. Studien riktar sig mot årskurs 4–6 och intervjuerna har genomförts med elever i årskurs fem. Språkpolicy, scaffolding, socialt samspel, språklig medvetenhet, translanguaging och genrepedagogik; dessa sex faktorer anger tidigare forskning som framgångsrika inom språk- och kunskapsutvecklingsforskning och dessa faktorer är utgångspunkter i de kvalitativa undersökningar som genomförts. Faktorerna som i studien fokuseras kring har i tidigare forskning till största del behandlats ur ett undervisningsperspektiv, men sällan ur ett elevperspektiv, vilket intas i den här studien. Med syfte att utvecklas, då tidigare forskning påvisar att det finns en bristande kompetens inom området, ligger ett intresse i att veta vad elever själva tycker kring den egna parallella utvecklingen. Studien vilar på sociokulturellt perspektiv, vilket är vetenskaplig teoretisk utgångspunkt för studien. Resultatet från datainsamlingen som gjorts genom intervjuer presenteras genom att enskilt belysa det som berör varje faktor. Varje faktor spelar en stor och viktig roll och de sammansluts i diskussionen. Resultatet visar att fem av de sex faktorer som tidigare forskning lyft som gynnsamma för flerspråkiga elever används i den dagliga SO-undervisningen och eleverna upplever själva att de ges möjligheter till parallell språk- och kunskapsutveckling. Samtidigt visar resultatet att elever önskar större frihet kring användandet av sina modersmål, både under raster och lektioner. Samtliga deltagande elever har eller har haft modersmålsundervisning, men flera har tvingats sluta med anledning av en modersmålslärare de inte förstår då de talar olika dialekter eller för att vårdnadshavare inte anser sådan undervisning vara relevant för dem då de kan tala sitt modersmål hemma. I diskussionen problematiseras olika dilemman och åsikter som visat sig i resultatet. / The aim of this study is to investigate multilingual pupils’ parallel language and knowledge development within the social oriented subjects. It is done through qualitative interviews with multilingual pupils. The study focus on 4th to 6th grade and the interviews were made with pupils in 5th grade. Language policy, scaffolding, social interaction, linguistic awareness, translanguaging and genre pedagogy; these six factors are mentioned by previous research as successful within language and knowledge development and these factors are the starting points in the qualitative surveys that has been conducted. Each factor is also examined from sociocultural perspective which is the overall scientific theory on which the study rests. The factors have been handled mostly through a teaching perspective within previous research and not through a pupil perspective. The purpose of the study was to find out what pupils thought about their own parallel development. The results of the data collection, made through interviews, are presented by individually describing things that affect each factor. Each factor play a major and important role and they are combined in the discussion. The results show that five out of six factors that previous research have pointed out as successful for multilingual pupils is being used within the daily social oriented subjects education and the pupils are experiencing given possibilities to reach parallel language and knowledge development. The results show however that pupils want more influence when it comes to using their native language, both during recess and during lessons. All of the participating pupils currently have or have had native language education, but many of them have been forced to quit because of a native language teacher who speaks in a different dialect who therefore is hard to understand or because of caregivers not thinking that kind of education is necessary for pupils who can speak their native language at home. That type of dilemmas and opinions shown throughout the results are problematised in the discussion.

Denna studies syfte är att synliggöra vilket meningserbjudande som finns i arbetsböcker genom en text- och bildanalys på tre olika läromedelsserier och dess ämnesinnehåll utifrån ett multimodalt perspektiv. Frågeställningarna som ställdes för att besvara syftet var: Vilka typer av aktiviteter uppmanar texterna till? och Hur ser samspelet ut mellan de semiotiska modaliteterna i arbetsböckerna? I studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys av arbetsböcker tillhörande läromedelsserierna PULS SO-boken, utgåva 2011 och 2021, samt Boken om SO 1–3 från år 2014. Båda läromedelsserierna omfattar de samhällsorienterade ämnena och riktar sig till årskurserna 1–3. Den socialsemiotiska teorin, multimodal teoribildning, designteorin och genrepedagogik användes som teoretiskt ramverk för studien. Analysen utgick ifrån Danielsson och Selanders (2014) ämnesdidaktiska modell för att undersöka multimodala texter och användes som analysverktyg för att tematiskt strukturera analys och resultat. Modellen anpassades utifrån denna studies frågeställningar och inbegriper kategorierna övergripande struktur och iscensättning samt samspelet mellan textens olika delar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade att den återgivande texttypen dominerade i samtliga arbetsböcker men att det fortfarande fanns en intertextualitet där flera texttyper samspelar. Arbetsuppgifterna preciserar centrala begrepp genom bland annat bild och verbaltext. De centrala begreppen presenterades i nära anslutning till arbetsuppgifterna i samtliga böcker och sattes således ofta i sammanhang. När det gällde bildernas funktion så fungerade bilderna ofta som komplement eller en förstärkning till verbaltexten, vilket främjar det potentiella lärandet. I vissa uppgifter var bilderna endast dekorativa vilket kan innebära tolkningssvårigheter för eleverna. Gällande samspelet mellan verbaltext och bild påträffades rumslig närhet i samtliga arbetsböcker och följde kongruensprincipen till viss del.  Generellt fanns ett gott samspel mellan modaliteterna och en mängd olika resurser att tillgå i texterna. En slutsats som man kan dra av studiens resultat är att läraren måste göra didaktiska val utifrån elevernas förståelse för texter med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och deras möte med olika literacypraktiker.