I denna uppsats undersöks hur lärare och studiehandledare arbetar med lika­behandling med nyanlända elever, bland annat genom planen mot diskriminering och kränkande behandling, genom kartläggning och dokumentation, samt genom samarbete med föräldrar och elever. Resultatet visar på ett framgångsrikt likabehandlingsarbete inom förberedelseklassen, med goda relationer och ett gott klimat, men en problematik vid övergången till ordinarie klass där de nyanlända oftare stöter på exkluderande beteenden. Vidare belyser uppsatsen studiehandledarens betydelse i kontakten med de nyanlända elevernas föräldrar och hur studiehandledaren fungerar som en länk mellan eleverna och det nya samhället.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och studiehandledare ser på användningen av studiehandledning på elevers modersmål inom ämnet SO. Studien riktar in sig på årskurserna 1-3. Vi har undersökt attityder till studiehandledning hos lärare och studiehandledare samt hur studiehandledning på modersmålet kan stödja ämnesundervisningen i ämnet SO.

Jag har gjort en undersökning om nyanlända elevers studieframgång. Det jag ville titta och komma närmare var, aspekter och fenomen som kan ha betydelse för nyanlända elever studieframgång. Jag har intervjuat de som sysslar med yrket d. v. s ämneslärarna, studiehandledarna och språkutvecklarna. Det har varit en intressant process att få möjlighet samtala och prata med intervjudeltagarna och få deras synpunkter om ämnen som är ytterst aktuella. Jag anser att jag har lyckats tydliggöra de faktorer som kan påverka nyanlända elevers lärandesituationer. Undersökningens resultat visar deltagarnas uppfattningar om möjligheter och hinder som finns i den verksamhet de verkar i. Intressanta fenomen tydliggörs i undersökningen. Organisatoriska faktorer, kartläggning och betydelse av samarbete var viktiga aspekter i undersökningen. I arbetet framkom resultat som har associationer med ledningsfråga, kompetens, arbetsformer och samarbete.

Sammanfattning Studien handlar om hur lärare inkluderar nyanlända elever i klassrummet. Hur lärarna anser är bästa sättet för inkludering av nyanlända elever. För att ta reda på detta intervjuades fyra lärare som har eller har haft nyanlända elever i sina klassrum. Syfte Syftet med studien är att erhålla kunskap om lärarnas inkluderingspraktik gällande nyanlända elever. Frågeställningarna i studien är 1) Hur arbetar lärarna för att inkludera de nyanlända eleverna? 2) Hur anpassar lärarnas sitt språk för att inkludera nyanlända elever? 3) Vilken relation har lärarna gentemot de nyanlända eleverna? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Studien bygger på intervjuer från fyra lärare som arbetar på en och samma skola, fast i olika arbetslag. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån ett analysprotokoll som skapades utifrån teorin praktikarkitektur. Resultat Resultatet visar att lärare beskriver studiehandledare som viktiga att ha tillgång till när man inkluderar nyanlända elever. Andra viktiga sätt att inkludera nyanlända elever är digitala verktyg, bildstöd och translanguaging. En annan viktig sak som visar sig i resultatet är att lärarna förenklar språket och upprepar ord och meningar för de nyanlända eleverna. Resultatet visar att de nyanländas relation till lärarna anses vara viktigt. Relationen till andra elever i klassen anses också vara viktig.

Syftet med studien är att ta reda på hur en högstadieskola i en mellanstor kommun arbetar för att upptäcka vilken typ av svårigheter de nyanlända eleverna har i matematik och vilket stöd som ges i matematikundervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en högstadieskola där både observationer och intervjuer med skolans personal ligger till grund för studiens resultat. Studien utgår ifrån de specialpedagogiska perspektiven dilemmaperspektivet och det relationella perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att studiehandledning var det enskilt viktigaste stödet för de nyanlända eleverna, men att tillgången såg olika ut beroende på vilket språk eleven talade och om det fanns en studiehandledare att tillgå på det språket. Om en elev har behov av studiehandledning, men ändå inte får det på grund av bristande tillgång blir det ett dilemma som är svårlöst. Skolan närmade sig ett relationellt synsätt, eftersom specialläraren gav matematiklärarna i en klass stöd i deras undervisning istället för att ge enskilda elever stöd. Det språkliga stödet fick eleverna bland annat i form av kamratstöd och gruppdiskussioner, vilket faller under det sociokulturella perspektivet där tonvikten ligger på kommunikation och att lära av de som kan mer.

Syftet med studien var att få en förståelse för hur högstadielärare upplever att studiehandledning på modersmål bidrar till att nyanlända elever når kunskapsmålen i deras skolämnen. Studien avsåg att besvara två forskningsfrågor: Vilka möjligheter respektive svårigheter upplever högstadielärare vad avser studiehandledning på modersmålet? Hur upplever högstadielärare att denna studiehandledning bör bedrivas samt utvecklas för att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling? Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio högstadielärare i två kommuner. Ett av studiens viktigaste resultat var att högstadielärarna upplever att studiehandledning på modersmål ger nyanlända elever möjlighet att få visa och utveckla sina kunskaper i deras skolämnen. Högstadielärarna ansåg att denna stödåtgärd ökar nyanlända elevers chanser att nå kunskapsmålen. Studiens resultat visade även att det finns skillnader mellan informanternas uppfattningar om genomförandet av studiehandledning på modersmål. Några högstadielärare anser att denna typ av studiehandledning bör ske i ordinarie undervisning, där den flerspråkiga studiehandledaren närvarar i klassrummet för att tolka samt förklara viktiga begrepp. Däremot hävdar några informanter att studiehandledaren inte får agera tolk, samt att det finns fördelar med att genomföra studiehandledningen i och utanför klassrummet. Högstadielärarna upplever att tidsbristen är den största utmaningen. Majoriteten av informanterna anser att samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare kan förbättras för att kunna planera och genomföra en effektiv studiehandledning. Av studiens resultat framgick det även att de elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet behöver fler studiehandledningstimmar i veckan. Detta för att kunna nå goda resultat i samtliga skolämnen.

Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och svårigheter som geografilärare upplever, när de undervisar nyanlända elever samt belysa de potentiella konsekvenserna av detta. Dessutom syftar studien att vissa lärarnas språkutvecklande undervisningens roll på att nyanlända uppnå målen. Våra frågeställningar var vilka utmaningar och svårigheter upplever geografilärare när de undervisar nyanlända elever? vilka är konsekvenserna för geografiundervisning i en klass med nyanlända elever? och hur kan språkutvecklande undervisning ur lärarens erfarenheter hjälpa nyanlända elever att nå målen i ämnet geografi?.  I bakgrunden beskrivs de viktiga aspekterna av geografiundervisningen samt kursplansförändringar för att belysa förändringarna i geografiämnet och läroplanens innehåll som kräver en hög språknivå av eleverna idag. Vi förklarar några begrepp som används i vår studie som nyanlända elever, kartläggning, förberedelseklass. Vi förankrar vår studie i Deweys teori om “Learning by doing” och elevernas tidigare erfarenheter. Sociokulturell teori av Lev Vygotskij genom begrepp stöttning, mediering, ZPD och social interaktion utöver det didaktiska perspektivet genom geografiska modeller och didaktiska frågor har varit vägledande också. Vi samlade in studieinformation genom kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med sex SO- lärare. Resultatet visar att lärarna följer olika strategier för att utforma undervisningen, så att den passar de nyanlända eleverna. Men det finns fortfarande svårigheter och utmaningar som  ibland hindrar deras arbete och får dem att ändra sin planering och undervisning. Detta visar att akut behov av att öka medvetenheten hos dessa lärare och ytterligare kunskap om hur man  handskas med nyanlända elever.

No description available.

I januari 2016 beslutade Skolverket om nya riktlinjer för skolors mottagande av nyanlända elever och de har bland annat lyft fram social delaktighet som en framgångsfaktor för dessa elevers språk- och kunskapsutveckling. Ett led i den nya mottagningen är att nyanlända elever ska ut i den ordinarie klassens undervisning fortast möjligt. Syftet för denna kvalitativa studie är att undersöka lärares arbete, erfarenheter och tankar kring att få nyanlända elever socialt delaktiga i det ordinarie klassrummet samt vilka utmaningar som kan uppstå i arbetet med detta. Detta undersöks genom intervjuer. Under studiens gång visade det sig att lärarna i fråga ännu inte direkt påverkats av de nya riktlinjerna då de ännu inte hade slagit igenom verksamheten. Ändå valde jag att gå vidare med studien eftersom lärarna sedan tidigare har erfarenheter av att ta emot nyanlända elever, erfarenheter som är viktiga för det framtida mottagandet. Resultatet och analysen visar genom två frågeställningar att en bra metod är att använda sig av den ordinarie klassens elever som stöd och resurs. Dock framkommer det att det inte är helt okomplicerat. Men studien visar även hur läraren direkt och indirekt i samspel med alla elever kan skapa en välkomnande atmosfär. Ett annat sätt för få nyanlända elever mer socialt delaktiga i undervisningen är att anpassa den så att den fungerar för alla elever, oavsett språk eller kunskapsnivå. Verktyg i form av en Ipad kan också öka den nyanländes möjlighet att vara aktiv i undervisningen. Slutligen framkom att studiehandledarens närvaro är otroligt viktig för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling vilket också ökar möjligheten för social delaktighet och samspel med både klasskamrater och lärare. Däremot ifrågasätts studiehandledarens roll och lärare ser gärna att organisationen kring den bör effektiviseras.

Abstract Denna studie belyser på studiehandledningens på modersmålet roll som ges till flerspråkigaelever som inte uppfyller skolkrav på samma nivå som svensktalande elever. Anledningen tilldetta är att elever med utländsk bakgrund inte kan det svenska språket. Detta kan på siktkomma att påverka deras akademiska studier och prestationer. Därför är det viktigt attflerspråkiga elever får det stöd på det språk som de behärska bäst.Syftet med denna studie är att ta reda på hur studiehandledning på modersmålet att främjaflerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt öka självkänsla. Studien belyserockså vikten av samarbetet mellan lärare och studiehandledare att utveckla elevensämneskunskaper. Metoden för denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer i trefokusgrupper bestående av två lärare i årskurs 7–9, två studiehandledare som jobbar sommodersmålslärare och tre flerspråkiga elever. Intervjun utfördes i två olika kommuner i enskola i Stockholm och den andra i Helsingborg.Studiens resultat visar att intervjupersoner är överens om att studiehandledning gynnar språk,kunskapsutveckling och ökat självkänsla hos flerspråkiga elever genom att göra det möjligtför elever att stärka och utveckla deras modersmål. Vidare visar resultaten dessutom attmånga flerspråkiga elever klarar av att uppnå dem kunskapsmålen efter att de fårstudiehandledning på sitt modersmål. Vidare visar studiens resultat på kvalitativt samarbetetmellan lärare och studiehandledare. Resultatet i studien visar också att lärare ochstudiehandledare är överens att studiehandledning bör organiseras utifrån flerspråkiga eleversförutsättningar och behov samt intervjupersoner anser att det är också viktigt och avgörandeatt eleven ska vara med studiehandledare i klassen under introduktion och i klassensgemensamma aktiviteter.