Sverige är ett mångkulturellt land som varje dag tar emot nyanlända elever. I och med de stora flyktingströmmarna som kommer nu är det väldigt viktigt att de nyanlända eleverna får en så bra skolgång som möjligt. Det finns inget riktigt mottagningssystem som alla skolor i Sverige följer, utan det är upp till varje skola och kommun att besluta hur de ska göra. Denna studie handlar om hur tre olika skolor mottar och arbetar med nyanlända elever. Studien har baserats på tre olika skolor som arbetar med förberedelseklasser. De tre olika skolorna ligger i Uppsala Kommun. Jag har i min studie försökt få fram lärares olika uppfattningar och erfarenheter kring mottagandet och arbetet med nyanlända elever. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, med förberedelseklasslärare, ämneslärare och en studiehandledare som möter nyanlända elever. De teoretiska utgångspunkterna som jag har valt att koppla delar av mitt resultat till är Gibbons (2009) begrepp stöttning och Nilholms (2005) traditionella och alternativa perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har hjälpt mig att se hur lärarna dels stöttar sina elever och även hur de ser på arbetet med nyanlända elever. I den tidigare forskningen har jag mest använt mig av svenska studier, men det finns även med en studie som har gjorts i England. Resultatet visar att samtliga lärare tycker att förberedelseklassen är ett bra sätt att arbeta med nyanlända elever. Det framgår dock ett antal skillnader på hur lärarna arbetar med de nyanlända eleverna på de olika skolorna. Skillnaderna mellan skolorna är hur man använder studiehandledaren och hur lärarna väljer att stötta sina elever. Mottagningssystemet för samtliga skolor är gemensamt men något som oroar lärarna är en förändring som ska inträffa efter årsskiftet.

I denna uppsats undersöks hur nyanlända elever introduceras i den svenska skolan med inriktning mot slöjden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur slöjdlärare upplever sin undervisning med nyanlända elever, hur de upplever språkutvecklingen och om de arbetar med inkludering av nyanlända elever i slöjdgrupperna. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av sex slöjdlärare från tre olika kommuner i norra Sverige. Resultatanalysen i studien visar att praktisk-estetiska ämnen är bra tillfällen för nyanlända elever att börja i sin ordinarie klass. Anledningen är att eleverna till en början inte behöver samma språkkunskap för att delta på lektionerna. De intervjuade lärarna berättar att det är svårt att kunna ge eleven den tid som behövs när man måste undervisa utan att kunna kommunicera med talspråket. De använder i stället kroppen som semiotisk resurs, vilket innebär att de undervisar med kroppsspråket. Elevgrupperna är ofta stora och då blir det svårt att hinna hjälpa alla eleverna. Lärarna tycker att undervisning är svår, men rolig. De upplever en språkutveckling hos eleverna men tycker att det är svårt att veta vad slöjden har bidragit med till den.

Syftet med denna studie är att undersöka om hur sex pedagoger i grundskolan anpassar sin undervisning i ämnet svenska då nyanlända elever är inkluderade i ordinarie klass. Detta ur ett lärarperspektiv då vi vill ta reda på vilka strategier och metoder samt vilka hinder och möjligheter som kan inträffa. Metoden för studie är kvalitativa intervjuer, där sex pedagoger i tre olika kommuner har intervjuats. Studiens resultat visar att pedagogerna använder likvärdiga strategier och metoder i undervisningen. Däremot anser pedagogerna att de inte hinner ge lika mycket tid till alla elever. De tillönskar mer resurser för att kunna individanpassa undervisningen.

Sverige har haft omfattande invandring av utländska barn och ungdomar senaste åren och svenska skolan har en utmaning att möta alla nya elever som kommit. Undervisning av nyanlända elever sker i huvudsak enligt två modeller, förberedelseklass och direktplacering. Syftet med det här arbetet var att öka kunskap om förberedelseklass ur ett lärarperspektiv. Vilken erfarenhet har lärarna av förberedelseklass och övergången till ordinarie klass? Metoden för studien var intervjuer med fem lärare som arbetar med nyanlända elever i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet indikerar att förberedelseklass är nödvändigt för att ge eleverna en språkgrund och introduktion till svenska skolan. Lärarna upplever att det är viktigt med ett bra informationsflöde vid elevernas övergång till ordinarie klass och önskar det fanns mer tid för samarabete mellan förberedelseklass och ordinarie undervisning. Slutsatsen indikerar att välfungerande organisation kring förberedelseklass kan ge eleverna bättre mottagning.

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare beskriver att de använder sig av i mötet med nyanlända elever i engelskämnet. Bakgrunden behandlar en beskrivning av svenskt asylmottagande och en definition av begreppet nyanländ samt andra för studien relevanta begrepp. Bakgrunden redogör även för tidigare forskning om andra- och tredjespråks­­­inlärning samt vad som kännetecknar undervisning i främmande språk ur ett historiskt samt nutida perspektiv.  Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex engelsklärare verksamma på fyra olika skolor. Samtliga av dessa skolor ingår i en kommun vars mottagande och undervisning av nyanlända elever organiseras genom direktplacering. Resultatet visade att läraren innehar en viktig roll för i vilken utsträckning de nyanlända eleverna deltar socialt och pedagogiskt i engelskundervisningen. Resultatet visade även att engelskundervisningen för nyanlända elever försvåras av att undervisningen i stor ut­sträckning utgår från svenska som normspråk. Verksamheterna genomsyrades även av olika definitioner av inkluderingsbegreppet, vilket påverkat lärares förutsättningar för att planera och genomföra undervisningen för de nyanlända eleverna.

Syftet med studien var att få en förståelse för hur högstadielärare upplever att studiehandledning på modersmål bidrar till att nyanlända elever når kunskapsmålen i deras skolämnen. Studien avsåg att besvara två forskningsfrågor: Vilka möjligheter respektive svårigheter upplever högstadielärare vad avser studiehandledning på modersmålet? Hur upplever högstadielärare att denna studiehandledning bör bedrivas samt utvecklas för att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling? Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio högstadielärare i två kommuner. Ett av studiens viktigaste resultat var att högstadielärarna upplever att studiehandledning på modersmål ger nyanlända elever möjlighet att få visa och utveckla sina kunskaper i deras skolämnen. Högstadielärarna ansåg att denna stödåtgärd ökar nyanlända elevers chanser att nå kunskapsmålen. Studiens resultat visade även att det finns skillnader mellan informanternas uppfattningar om genomförandet av studiehandledning på modersmål. Några högstadielärare anser att denna typ av studiehandledning bör ske i ordinarie undervisning, där den flerspråkiga studiehandledaren närvarar i klassrummet för att tolka samt förklara viktiga begrepp. Däremot hävdar några informanter att studiehandledaren inte får agera tolk, samt att det finns fördelar med att genomföra studiehandledningen i och utanför klassrummet. Högstadielärarna upplever att tidsbristen är den största utmaningen. Majoriteten av informanterna anser att samverkan mellan ämneslärare och studiehandledare kan förbättras för att kunna planera och genomföra en effektiv studiehandledning. Av studiens resultat framgick det även att de elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet behöver fler studiehandledningstimmar i veckan. Detta för att kunna nå goda resultat i samtliga skolämnen.

Studien syftar till att identifiera vilka arbetssätt några grundlärare i årskurs 1 till 3 anser vara effektiva för språkutveckling hos nyanlända elever som blivit direktplacerade i ordinarie klass. Teorin i studien grundas på det sociokulturella perspektivet på lärande och metodvalet var en empirisk studie med kvalitativ ansats. Undersökningen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex lärare, där deras egna erfarenheter delades. Resultatet, som utgörs av citat från respondenterna, visade att bildstöd var en viktig del av undervisningen för att främja språkutvecklingen hos eleverna, och även det kooperativa arbetet och lärandet. Att upprätthålla goda relationer och ett gott klassrumsklimat visade sig även, utifrån de intervjuade lärarnas utsagor, vara två betydande aspekter för både språkinlärningen och integrationen av de nyanlända eleverna. Lärarna visade även en positiv inställning till att nyanlända elever blir direktplacerade i ordinarie klasser.

No description available.

The purpose of this qualitative study is to shed light on how secondary school teachers view the situation of newly arrived students in English teaching, and how they describe the way they teach newly arrived students in English in order to strengthen their knowledge development. Through semi-structured interviews with secondary school teachers, different teaching methods, adaptations and challenges in teaching newly arrived students were uncovered. The teachers claim that the students' previous knowledge has a great impact on their results and that language difficulties are a major challenge in teaching newcomers. The results also show that the teachers make adjustments to improve newly arrived students’ knowledge of English, and that more resources would have facilitated the teaching. With Vygotsky’s sociocultural theory as a starting point, the results were discussed in relation to relevant research. / <p>Engelska</p>