Technology has grown rapidly in recent years. At present, almost all social interaction are through computers and telephones. It is, however, not everyone who can manage these media. This applies mostly to elderly people who have not kept pace with technological developments. A major contributing reason is that the manuals are usually bulky and too technical for this group. The purpose of this paper is to develop a concept/prototype into a product that will facilitate the use of mobile phones for seniors. The product must generate trust and confidence in seniors to achieve an independent use of the mobile phone. I have worked with observation, interview, testing and graphic design analysis. Using several theories, such as visual communication design for the elderly, visual rhetoric and cognition have made me able to strengthen my results and discussions throughout the process. The result was a portable illustrated manual for the phone Doro PhoneEasy 332gsm. It is a general product template that can be adapted for several different phones and models. The manual consists of both instructions in text and in images that cooperate with each other. The product is specially formulated for people with impaired cognitive function and impaired vision, amongst other things. / Teknikvärlden har vuxit väldigt snabbt de senaste åren. Idag sker nästan allt socialt utbyte genom datorer och telefoni, det är däremot inte alla som kan hantera dessa medium. Detta gäller oftast äldre personer som inte har hängt med i den tekniska utvecklingen. En stor bidragande orsak är att manualerna i regel är otympliga och för tekniskt formulerade för målgruppen. Syftet med detta examensarbete är att ta fram koncept/prototyp till en produkt som skall underlätta användandet av mobiltelefoner för seniorer. Produkten skall skapa trygghet och tillit hos seniorerna och skall därmed skapa ett självständigt användande av mobiltelefonen. Jag har arbetat med observation, intervju, utprovning och grafisk formanalys. Genom att använda mig av olika teorier så som visuell kommunikationsdesign för äldre, visuell retorik och kognition har jag kunnat stärka mina metodresultat och resonemang genom hela arbetet. Resultatet blev en portabel bildmanual till Dorotelefonen Doro PhoneEasy 332gsm. Det är en generell produktmall som kan anpassas för flera olika telefoner och modeller. Manualen består både av instruktioner i text och i bilder som samarbetar med varandra. Produkten är speciellt framtagen för personer med bland annat nedsatt kognitionsförmåga och nedsatt syn.

Syftet med studien är att få en bättre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar på två skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur är utformad och strukturerad utifrån skollagar, läroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhåller sig till detta samt dess värdegrundsaspekt med grund i ”en skola för alla”. På de två skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med två specialpedagoger, en klasslärare samt de båda rektorerna på skolorna. Fokus har legat på att ta del av deras åsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt därtill se huruvida klasslärare, specialpedagoger samt rektorer ser lika på specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad.   Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvärdig syn på specialundervisningens funktion på de två skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ”en skola för alla”. Samtliga informanter betonade vikten av elevfokus och att se till individens bästa då en elev är i behov av särskilt stöd. Resultatet visar därmed att värdegrunden är av stor vikt i ”en skola för alla” och att organiseringen av elevernas undervisning vidare utformas utifrån denna.

Denna  studie  handlar om  huruvida  pedagoger  i  förskolan  anser  att  mobbning är  något som förekommer i förskolan. Tycker pedagogerna att detta är något som finns i förskolan? Jag vill även ta reda på vilken slags mobbning som förekommer. Handlar det om fysisk mobbning exempelvis där barnen slår varandra eller är det psykisk mobbning där barnen exkluderar varandra ur leken. Syfte Syftet med studien är att undersöka huruvida förskollärare anser att mobbning förekommer i förskola, samt hur detta tar sig uttryck mellan barnen. Metod I studien har en kvalitativ ansats används för att ta reda på hur pedagoger uppfattar mobbning och i förskolan. Pedagogerna som intervjuades har olika lång yrkeserfarenhet samt de har arbetat med barn 1-5 år. Till studien intervjuades nio olika pedagoger ifrån två stora kommuner och alla intervjuer ägde rum på varje förskola i personalrummen. Resultat Det framkom att mobbning existerar i förskolan och att det oftast handlar om exkludering ur leken som barnen använder som metod. Det diskuterades även om barnen är medvetna om vad det gör när de enligt pedagogerna mobbar. Pedagogerna menar då att det beror på vilken ålder barn har.   De  yngre åldrarna ett till tre år menar de att barnen inte har den medvetenheten att det de gör kan ha konsekvenser medan barn i de äldre åldrar fyra till fem år har en större medvetenhet och kan i större utsträckning förstå konsekvenser av sin handling.

Sammanfattning Den största ökning av personer med ett annat modersmål än svenska som någonsin har skett i Sverige under 2000-talet var under år 2016 enligt SCB. Detta har lett till att skolan har haft många utmaningar i sin undervisning. Många lärare har saknat kunskaper om hur de ska undervisa de nyanlända eleverna samt upplevt att de har saknat resurs eller fortbildning som de anser sig ha behövt i sin undervisning av nyanlända elever. Syfte Redan i början av vår utbildning insåg vi vikten av att som pedagog känna till vilka rutiner för mottagande, kartläggning och överlämnande av information, som skolan behöver för att planera skolgången för nyanlända elever. Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en bättre förståelse och skapa nya kunskaper om vad som kännetecknar forskningen om nyanlända elevers stöttning i svenska. Metod I vår kunskapsöversikt valde vi oss av litteraturstudie. Genom olika databaser använde vi oss av databaserade sökord för att finna relevanta artiklar som skulle kunna vara betydelsefullt till vårt syfte och frågeställningar. De elva artiklarna som vi valde att använda i vår kunskapsöversikt har vi baserat på urvalet: peer-reviewed årtal 2013-2021, fulltext, språk engelsk eller svenska. Vi har även begränsat sökningen till studier som utfördes i Sverige.  Resultat Resultat av vår kunskapsöversikt visar att både inkludering och exkludering påverkar nyanlända elevers resultat i inlärning av svenska ämnet oavsett vilken mottagningsform eleven placeras i. Ytterligare visar resultatet att yrkesverksamma inte har en överensstämmande syn om vilken mottagningsform som mest gynnar nyanlända elevers språkutveckling. Vidare visar resultatet att ämneslärare inte har nödvändiga kunskaper att hantera en heterogen klass som inte behärskar svenska språket tillräckligt. Inom forskningsfältet framträder både styrkor och svagheter som presenteras i diskussionen. En viktig styrka är bland annat att artiklarna tar ett kritiskt perspektiv genom att lyfta upp vilka nackdelar och fördelar för nyanlända elevers språkutveckling och inkludering respektive exkludering finns det med de olika mottagningsformerna. Att artiklarna saknar ett helhetsperspektiv som skulle kunna baseras på både nyanlända elevers, lärares och rektorers syn och upplevelse kan anses som en svaghet för det här forskningsfältet.

The purpose of this study is to examine, analyse and compare to what extent the preschool teachers' child perspective influences their attitude towards different forms of circle time. More specifically, our aim is, firstly to examine how preschool teachers see children's possibilities for influence and participation depending on the form of circle time, and secondly how children are included or excluded within different forms of circle time. We will be using the following questions as a guidance to draw a conclusion: • To what extent does the preschool teacher's child perspective impact on their approach in circle time? • To what extent does the form of circle time affect the inclusion or exclusion of children according to the preschool teachers? • How is the children's influence and participation affected by different forms of circle time? This is a qualitative study based on both semi-structured interviews with preschool teachers and observations of circle time. The fieldwork was carried out at four different preschools in the Stockholm area. The main theoretical frame is based on several notions that are of importance at preschool: inclusion and exclusion, influence and participation, and preschool teachers approach on children. The results show that the child perspective of the majority of the preschool teachers respects the children's own way of thinking and therefore builds on a free will, leads to a more harmonious atmosphere without demonstrative admonitions. The majority of the preschool teachers prefer circle time with a small number of children in order to be able to show consideration both for the tranquil and the go-ahead child's behaviour. The results also show that circle time with less children improves the children's possibility for influence and inclusion compared to traditional circle time. This is because it gives the preschool teacher more time to focus on and notice every single individual. It is the preschool teacher's responsibility to create a circle time that is interesting for the children. This can be achieved either by giving the children more influence or by allowing them to decide if they want to participate at circle time.

No description available.

In this essay I have investigated how two families, with children, who have food allergies, experience what support and what treatment they get in preschool for their difficulties. I have interviewed two children and two parents. The study shows that the interviewed parents believe that more knowledge in the community and among staff in preschool, about food allergies, is needed. Parents wish that the staff should write an action plan that describes how to deal with children who have food allergies and that preschool invites parents and children to record results. It is important to consider an inclusive attitude so that children don’t feels excluded. There is some research going on around this subject and researchers agree that the incidence of food allergies in the society is growing, but that it is difficult to be able to present a certain theory why, and what the underlying factors are. The most probable cause can be our hygiene, our many times excessive cleanliness, we do not get in contact with enough bacteria, which upsets the balance of our immune defence. Our immune system gets too little stimulation of bacteria, and as a result, food allergies can occur. Progress in science today offers some opportunities to understand the origin behind food allergies but knowledge is inadequate it is not known what factors contribute to sensitization and development of the regulatory mechanisms of the individual as to why an allergic reaction occurs or not allergic reaction occurs or not.

Denna studie syftar till att undersöka fenomen som inkludering och exkludering inom lek i förskolan. Datainsamlingen skedde genom två kvalitativa metoder som bestod dels av pedagogers deltagande i intervjuer och etnografiska observationer på barn under den fria leken. Med hjälp av intervjuer undersöktes förskollärarnas och barnskötarnas uppfattning om och arbete i anknytning till inkludering och exkludering. Den etnografiska ansatsen bidrog till material angående barnens samspel och förhållningsätt i relation till lek. Det insamlade materialet har analyserats och diskuterats utifrån Vygotskijs teori och Corsaros begrepp inom barndomssociologi samt tidigare forskning.   Inkludering och exkludering är ett vanligt fenomen som ofta förekommer i olika kamratkulturer. I studiens resultat blir det synligt att barnen oftast använder sig av tillträdesstrategier för att få tillträde till lek, strategier som även observerats av Corsaro. I resultatet framkommer det att barnen förhandlar om sina statuspositioner för att göra sig själva och andra medvetna om sina möjligheter i den fria leken. Att ha en hög status inom kamratkulturen innebär att barnet har makt, vilket ger möjlighet till att kunna bestämma utifrån närhetsprincipen vilka som ska bli inkluderade samt exkluderade från gemenskap. Majoriteten av pedagogerna har en uppfattning om att exkludering av barn oftast sker i form av sekundär anpassning. Det vill säga att barnen visar att institutionens regler som alla-får-vara-med upprätthålls med vissa undantag i form av villkorat deltagande då barn blir tilldelade en oönskad eller underordnad roll i leken. Resultatet visar även på att pedagogernas närvaro kan ha påverkan på barnens förhandling i leken eftersom pedagogernas auktoritet värderas högre och därmed sker exkludering i mindre grad. Resultat visar också på att pedagogerna har en uppfattning om att språket har en betydelse i barnens lek och kan vara en faktor till varför barnen blir exkluderade från gemenskapen och lekar. I syfte att motverka exkludering och stärka barnens gemenskap och språkutveckling arrangeras olika uppstyrda lekar och samarbetsövningar, men även metoder som ”bra kompis”.

Med ökningen av dödligt våld, sprängningar och skjutningar har frågan om gängkriminalitet blivit en av de viktigaste politiska frågorna i Sverige. Det ökade intresset för kriminalpolitik har resulterat i förslag om skärpta straff för gängrelaterad brottslighet och narkotikabrott. Syftet med denna studie är att undersöka ifall straffskärpningar för försäljning av narkotika framställs som nödvändiga och vilka möjliga implikationer som införandet av straffskärpningen kan ha på individer i utsatta områden och samhället i stort. Forskningsfrågorna besvaras genom en tematisk analys av statliga dokument utifrån stämplingsteorin och critical race theory samt det teoretiska begreppet inkludering och exkludering av välfärden. En tematisk analys av SOU 2021:68, Proposition 2022/23:53, Lagrådsremiss och remissvar visar att försäljning av narkotika framställs som en del av en bred samhällsproblematik som riskerar att skada välfärdssamhället och andra grupper än just kriminella nätverk. Vidare visar den tematiska analysen att grupper och områden som redan är stämplade med stigma riskerar att stigmatiseras ytterligare genom skärpning av narkotikastrafflagen. Dessutom visar analysen att straffskärpningen kan potentiellt ha negativa kriminogena effekter på lång sikt såsom ökad brottslighet och ökad våldsutövning.

Andersson Tannergård, Marie & Löfkvist, Birgitta (2011). Dyslexi och matematiksvårigheter - En kvalitativ studie om hur elever med dyslexi upplever skolarbetet. [Dyslexia and difficulties in mathematics - A qualitative study how students with dyslexia are experiencing schoolwork]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet är att undersöka hur en grupp elever med dyslexi upplever skolan. Fokus ligger på hur eleverna upplever undervisningen och sina svårigheter i skolämnena, främst i matematik, samt vilka faktorer som leder till framgång i skolarbetet.Studien har en hermeneutisk ansats. Metoden är kvalitativ i form av intervjuer med elever som går på högstadiet eller i gymnasiet.Resultaten av undersökningen visar att eleverna inte upplever sig ha några större svårigheter i matematik, att tidiga misslyckanden och elevernas egna inställningar spelar stor roll för deras framgångar respektive motgångar i skolarbetet. De svårigheter som vi anser finnas är först och främst sekundära som en följd av elevernas dyslexi.