Syftet med den här studien är att synliggöra förskolepersonalensuppfattningar och agerande i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Studienutgår från en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuergjorda tillsammans med tio legitimerade förskollärare och barnskötare. Föratt synliggöra teman som framkommit under insamlingen av det empiriskamaterialet har en tematisk analys nyttjats. I resultatet redovisas det insamladematerialet utifrån de två huvudteman uppfattningar och uttryck om barn ibehov av särskilt stöd och ageranden kring barn i behov av särskilt stöd. Därblev det tydligt hur utbildningsnivån visade sig ha betydelse för hur dettalades om barn i behov av särskilt stöd. Det framkom även tre aspektergällande inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Dessa aspekter gällermindre barngrupper, fortbildning och samsyn. Det presenteras också hursamarbeten med specialpedagog och andra organisationer ser ut mellan deolika förskolorna, samt hur förskolepersonalen uttrycker sig gällandemöjligheter att räcka till.

<p> </p><p>Stockholms Universitet</p><p>Specialpedagogiska Institutionen</p><p>Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p.</p><p>Vt. 2009. C-uppsats.</p><p>Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning</p><p> </p><p> </p><p><strong>ABSTRAKT</strong></p><p>Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.</p><p>Våra frågeställningar är:</p><ul><li>Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?</li><li>Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?</li><li>Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?</li></ul><p>Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola.</p><p>Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.</p><p> </p><p>Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.</p><p> </p><p> </p><p>Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson</p><p>Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson       </p>

<p>Stockholms Universitet</p><p>Specialpedagogiska Institutionen</p><p>Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p.</p><p>Vt. 2009. C-uppsats.</p><p>Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning</p><p> </p><p> </p><p><strong>ABSTRAKT</strong></p><p>Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.</p><p>Våra frågeställningar är:</p><ul><li>Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?</li><li>Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?</li><li>Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?</li></ul><p>Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola.</p><p>Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.</p><p> </p><p>Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.</p><p> </p><p> </p><p>Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson</p><p>Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson       </p>

Stockholms Universitet Specialpedagogiska Institutionen Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p. Vt. 2009. C-uppsats. Karlsson, S &amp; Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning     ABSTRAKT Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga. Våra frågeställningar är: Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga? Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga? Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor? Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola. Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.   Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.     Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson

Stockholms Universitet Specialpedagogiska Institutionen Förberedande kurs i specialpedagogik 30 p. Vt. 2009. C-uppsats. Karlsson, S &amp; Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning     ABSTRAKT Syftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga. Våra frågeställningar är: Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga? Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga? Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor? Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola. Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever. Resultaten av studien visar att pedagogerna har en liknande syn på när och varför oro och stökighet uppstår samt hur den optimala inlärningen bör se ut för alla elever. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt hjälper till att lyfta det positiva hos eleverna, genom att stärka och motivera eleverna i deras inlärningsprocess. Vi konstaterar att resultaten visar att då inlärningen har sin grund i didaktiken, där man ser samband mellan mål och undervisningsmetoder, breddas inkluderingsmöjligheterna och vidgar normalitetsbegreppet.   Nyckelord: koncentrationssvårigheter, förhållningssätt, pedagogisk miljö, inkludering och exkludering, en skola för alla.     Susanne Karlsson                                                                Handledare: Inger Assarson Anna-Lena Löf                                                                   Examinator: Magnus Magnusson

In today’s multicultural Sweden, museums need to work more inclusively to reflect the country’s national identities. This is both difficult and complex. The purpose of this thesis is to increase the understanding of whether and, if so, the museums’ diversity work affects the museums’ role in society as either a meeting place or as an exclusionary field in contemporary multicultural Sweden. More specifically, the thesis aims to investigate how museums’ diversity work is perceived by both museum staff and new Swedes, especially with regards to recruitment, staff composition and treatment of visitors, and how new Swedes relate to the cultural heritage as presented and reinterpreted in exhibitions at museums in Stockholm. The qualitative material consists of seven individual in-depth interviews with new Swedes who are non-academics, a focus group interview with seven new Swedes who are academically educated and three in-depth interviews with three museum employees from different museums. The results show that the museums have difficulty recruiting more widely and this lack of diversity among staff contributes to the critique expressed by the new Swedes about the museums’ diversity work and the expertise of the museums that interpret cultural heritage from different parts of the world. These attitudes and experiences have reproduced various notions of museums, Swedishness, cultural heritage and class differences that exist in Swedish society. The results show that the new Swedes consider the museums to be white rooms, mainly for white children. Five non-white new Swedes testify that they have been exposed to racism in the museums and these individuals believe that the museum staff is the source of their perceived insecurity. Both the new Swedes and the museum staff agree that the museums maintain old habits that hinder the museums’ diversity work.

The thesis subject is based on a report published by Amnesty International with the title ”Dangerously Disproportionate: The ever expanding security state in Europe”. The report accuses EU states of an ongoing securitization due to terrorism and the migration crises that has led to the discrimination of especially Muslims and foreign nationals. With the report as starting point this paper aims to investigate how inclusion and exclusion is made in the security discourse of the Swedish government and parliament between 2015 and 2017. The time frame is chosen based on Amnesty’s assessment of a shift in paradigm with starting point after the terror attacks in Paris 2015. As theory and method this paper makes use of Laclau &amp; Mouffe´s discourse theory to perform a discourse analyses. Previous research of scientists and theorists is used to operationalize both inclusion and exclusion. The results of the study show that inclusion and exclusion in the discourse is made by talking about the migration crises, unaccompanied refugee children, antisemitism, terrorists, and those who need protection; us. One of the most prominent conclusions related to the analysis is that the figure of the migrant is excluded by means of framing it as a security problem leading to the possible system collapse of prominent welfare and social functions in society. / Uppsatsens ämnesval bygger på Amnesty Internationals rapport med titeln ” Dangerously Disproportionate: The ever expanding security state in Europe” som anklagar de europeiska länderna för en säkerhetiseringsprocess på grund av terrorism och migrationskrisen, vilket huvudsakligen drabbar migranter och människor av muslimsk tro. Med rapporten som utgångspunkt valdes en undersökning av inkludering och exkludering i den svenska regeringens och riksdagens säkerhetsdiskurs med målet att söka efter hur inkludering och exkludering ”görs” i relation till migrations- och terrorkrisen mellan åren 2015 och 2017. Tidsramen valdes på grund av att Amnesty Internationals rapport pekade ut ett paradigmskifte efter terrordådet i Paris 2015. Som teori och analysmetod används Laclau &amp; Mouffes diskursteori som bygger på premissen att verkligheten är socialt konstruerad. Som operationaliseringar av begreppen inkludering och exkludering användes tidigare forskning. Resultatet av undersökningen visade att inkludering och exkludering görs i diskursen när det talas om migrationskrisen, ensamkommande, antisemitism, terrorister och den gruppen som ska skyddas. En av de mest tydliga slutsatser som dras från analysen är att migranten framställs som ett säkerhetsproblem som är ansvarigt för den hotande systemkollapsen av välfärden och viktiga samhällsfunktioner i Sverige, samt att det är en tydlig förändring i förhållande till en tidigare mer generös och inkluderande hållning mot migranten.