<p>Laws and regulations govern the school kitchens in Sweden. The municipality controls how well the school kitchens obey those laws. An annual fee covers the municipality’s expenses for the public control of the school kitchens. To be able to calculate this annual fee, a risk evaluation needs to be done. Our final project covers on part of the risk evaluation, the third risk factor that is a part of the risk classification model. </p><p>The study is based on a survey among school kitchens at preschools and elementary schools in Halmstad municipality. The purpose of the study is to investigate the knowledge among the employees regarding the handling of special food for allergic children. A survey has been distributed to the employees in the school kitchens and the result shows that the knowledge among the school kitchen employees in Halmstad municipality regarding this type of special food is good. Regardless, many employees still feel a need for further education due to continuous research and updates in their field.</p><p> </p><p>The major difference found between preschools and elementary schools is the amount of working space available in the kitchens. Most preschools lack a separate workspace for special food and shortage of staff and lack of time also contributes to the difficulties to prepare special food for children with allergies. The preschools also lack the ability to prepare the special food before the other food. </p><p>All schools, including both preschools and elementary schools, also need to improve their filing system. Most schools for example did not always file their recipes, which is important to be able to track certain ingredients. </p><p>As conclusion, all schools should look over their filing routines. This is crucial to be able to increase the safety precautions when handling special food at the schools in Halmstad municipality.</p>

Laws and regulations govern the school kitchens in Sweden. The municipality controls how well the school kitchens obey those laws. An annual fee covers the municipality’s expenses for the public control of the school kitchens. To be able to calculate this annual fee, a risk evaluation needs to be done. Our final project covers on part of the risk evaluation, the third risk factor that is a part of the risk classification model. The study is based on a survey among school kitchens at preschools and elementary schools in Halmstad municipality. The purpose of the study is to investigate the knowledge among the employees regarding the handling of special food for allergic children. A survey has been distributed to the employees in the school kitchens and the result shows that the knowledge among the school kitchen employees in Halmstad municipality regarding this type of special food is good. Regardless, many employees still feel a need for further education due to continuous research and updates in their field. The major difference found between preschools and elementary schools is the amount of working space available in the kitchens. Most preschools lack a separate workspace for special food and shortage of staff and lack of time also contributes to the difficulties to prepare special food for children with allergies. The preschools also lack the ability to prepare the special food before the other food. All schools, including both preschools and elementary schools, also need to improve their filing system. Most schools for example did not always file their recipes, which is important to be able to track certain ingredients. As conclusion, all schools should look over their filing routines. This is crucial to be able to increase the safety precautions when handling special food at the schools in Halmstad municipality.

No description available.

Bakgrund: Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Totalt 12 artiklar inkluderades i studien. Två teman, med fem kategorier, bildades och identifierades som yttre resurser och inre resurser som främjar coping. Resultat: Föräldrar till barn med födoämnesallergi upplever ett behov av information och emotionellt stöd som kan jämställas med att vårda ett barn med kronisk sjukdom. De ägnar mycket tid och energi på att planera aktiviteter och hantera risker för barnet. Föräldrar har dock ofta resurser och stöd att hantera den krisreaktion som uppstår, men behöver hjälp av vårdpersonal att mobilisera coping­strategierna. Slutsats: För att främja en god livskvalitet för föräldrar som har barn med födoämnesallergi krävs att vårdpersonal är lyhörda och kan integrera föräldrarnas önskemål och expertis i omvårdnaden.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet. <strong>Metod</strong>: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Totalt 12 artiklar inkluderades i studien. Två teman, med fem kategorier, bildades och identifierades som yttre resurser och inre resurser som främjar coping. <strong>Resultat</strong>: Föräldrar till barn med födoämnesallergi upplever ett behov av information och emotionellt stöd som kan jämställas med att vårda ett barn med kronisk sjukdom. De ägnar mycket tid och energi på att planera aktiviteter och hantera risker för barnet. Föräldrar har dock ofta resurser och stöd att hantera den krisreaktion som uppstår, men behöver hjälp av vårdpersonal att mobilisera coping­strategierna. <strong>Slutsats</strong>: För att främja en god livskvalitet för föräldrar som har barn med födoämnesallergi krävs att vårdpersonal är lyhörda och kan integrera föräldrarnas önskemål och expertis i omvårdnaden.</p>

Sammanfattning Bakgrund: Förekomsten av födoämnesallergi ökar och det finns ännu ingen medicinsk behandling som botar födoämnesallergi och en allergisk reaktion kan handla om liv eller död. Födoämnesallergi finns över hela världen och de vanligaste allergierna är mot mjölk, ägg och jordnötter. Bristen på utbildad personal inom födoämnesallergi medför att primärvårdens ansvar ökar. Syfte: Syftet är att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi. Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design. Från databasen Pubmed Medline inkluderades nio kvalitativa, en kvantitativ artikel och en mixad design. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades, kunskap och resurser, socialt, känslomässig påverkan samt kontroll och säkerhet. Individerna upplevde att samhället hade en brist på kunskap och förståelse för deras allvarliga tillstånd och speciella behov. Regelbunden kontakt med specialistvård tycktes leda till bättre hanteringen av sjukdomen. Endast ett fåtal hade goda erfarenheter av primärvården. Födoämnesallergi innebar emellertid en psykologisk påverkan och det var inte ovanligt att tonåringarna blev mobbad eller trakasserad i samband med allergin. Slutsats: Tonåringar och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi har visat sig ha en negativ inverkan på individens psykiska mående och sociala liv. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i omvårdnaden av tonåringar och unga vuxna med födoämnesallergi.

No description available.

Födoämnesallergi klassificeras som ett hälsoproblem som tenderar att öka över tid. Barnavårdscentralen och de specialistsjuksköterskor som arbetar där har en viktig roll i att upptäcka, stödja och ge information till familjer vars barn drabbas av en födoämnesallergi. Forskning finns främst ur ett familjeperspektiv, men är begränsad ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Ett strategiskt urval gjordes och totalt deltog åtta barnhälsovårdssjuksköterskor. Transkriberingen utfördes ordagrant och bearbetningen av inkomna data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys såsom den är beskriven av Elo och Kyngäs (2008). Analysen mynnade ut i fyra kategorier och tio subkategorier. Följande fyra kategorier presenteras; Upplevelsen av att möta en variation av föräldrar, Upplevelsen av att ge individuellt stöd, BHV-sjuksköterskors kompetens och BHV-sjuksköterskors yrkeserfarenhet. Resultatet visade att barnhälsovårdssjuksköterskorna upplevde att föräldrar främst uppvisade oro och att individuellt stöd var att eftersträva. Förmågan att kunna ge ett individuellt bemötande kunde vara svårt med tanke på den variation av föräldrar som barnhälsovårdssjuksköterskorna mötte. Kommunikationshinder i form av föräldrars egen förmåga och kulturella skillnader, var en utmaning. Likaså var barnhälsovårdssjuksköterskorna beroende av yrkesmässiga direktiv och kollegialt stöd i mötet med föräldrar vars barn misstänks ha en födoämnesallergi. Barnhälsovårdssjuksköterskor har en central roll i att identifiera födoämnesallergi och vara föräldrars stöd och samordnare. Studien diskuterar och reflekterar över styrkor och svagheter och tydliggör utmaningar som barnhälsovårdssjuksköterskor ställs inför. Studien kan ligga till grund för fortsatt forskning inom ämnet samt bidra till ökad uppmärksamhet och medvetenhet kring födoämnesallergi hos barn.

Bakgrund: Många barn utvecklar födoämnesallergi, vilket tenderar att öka globalt. Födoämnesallergi räknas som en funktionsnedsättning med ökad risk för negativa fysiska och psykiska symptom som följd. Föräldrar till barn med födoämnesallergi utsätts för ökad press i det dagliga livet för att säkerställa att barnet är tryggt. Ökad kunskap om föräldrars upplevelser kan stärka sjuksköterskans omvårdnadsarbete och främja upplevelsen av livskvalitet hos såväl det berörda barnen, deras föräldrar samt övrigt familjesystem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn med födoämnesallergi. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats grundat på sju vetenskapliga artiklar vilka analyserades med Fribergs 5-stegsmetod till en integrerad sammanställning inspirerad av metasyntes. Resultat: Studien identifierade fem teman; (1) Diagnosen, som en chock, (2) Lära sig att hantera födoämnesallergi, en ny fas, (3) Vården Varierar i hanteringen av födoämnesallergi, (4) Känslor av utanförskap och isolering till följd av födoämnesallergi och (5) Psykosocial stress, sorg, oro och ångest.  Slutsats: Studiens resultat visar på att födoämnesallergi innebär en stor belastning på föräldrarna, barnet och familjen med en tydlig påverkan på deras totala livskvalitet. Genom studien tydliggörs ett större behov av information och stöd för föräldrarna. Ökad information och stöd från sjuksköterskan kan möjliggöra att föräldrarna får de verktyg de behöver för att kunna hantera och anpassa sig till vad ett liv med barn som har födoämnesallergi innebär, vilket tydliggör en stor och viktig utmaning för sjuksköterskans profession.

Milk allergens were digested by allowing them to flow through a chromatography column, where pepsin was conjugated to the stationary phase of the column. The allergen fragments were then characterized both biochemically, by using SDS-PAGE and gel permeation chromatography, and immunologically, by examining their reactivity to IgE and monoclonal antibodies.