Bakgrund Det blir allt vanligare med födoämnesöverkänsligheter i Sverige. Men personer med födoämnesöverkänslighet upplever det svårt att äta ute då de kan utsättas för vissa risker på grund av restaurangpersonalens bristande kunskaper. Många behöver även ersättningsprodukter på grund av överkänsligheten men utbudet är begränsat och dessa har högre priser.   Syfte Studiens syfte var att få en kartläggning över hur personer över 18 år med födoämnesöverkänslighet uppfattar restaurangbesök och livsmedelsinköp. Metod En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av ett frågeformulär i Google Documents och distribuerades via Facebook våren 2014. Enkäten bestod av 21 frågor, inklusive en öppen fråga. Data samlades in och analyserades i statistikprogrammet SPSS 20.0 med signifikansnivån p<0,05. Den öppna frågan grupperades in i olika kategorier. Resultat Totalt deltog 307 respondenter, varav 272 var kvinnor och 35 var män. Priserna på ersättningsprodukter bidrog till minskad konsumtion hos 53 % av deltagarna. Deltagarna från storstäder handlade ersättningsprodukter från andra butiker än den vanliga i jämförelse med de från tätorter (p=0,002). Gällande läsning och förtroende av innehållsförteckning var det ingen skillnad mellan könen, dock upplevde män det lättare att förstå. Män åt oftare ute på restaurang (2-3 ggr/mån) än kvinnorna (1ggr/mån). De från storstäder åt ute mer och valde restaurang utifrån sin födoämnesöverkänslighet (p=0,028). De som undvek restauranger var mindre nöjda med personalen (p=0,001). Slutsats Många med födoämnesöverkänsligheter påverkas negativt när det kommer till mat och måltider. Uppfattningar och vanor kring restaurangbesöken och livsmedelsinköp varierade mellan könen samt storlek på boendeort. Kunskap och bemötande hos personalen var bristande. Attityden och kunskap är något som kan förbättras genom utbildningar om födoämnesöverkänslighet. Är personalen säker på sin sak, upplevs även bemötandet bättre.

Bakgrund: Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Totalt 12 artiklar inkluderades i studien. Två teman, med fem kategorier, bildades och identifierades som yttre resurser och inre resurser som främjar coping. Resultat: Föräldrar till barn med födoämnesallergi upplever ett behov av information och emotionellt stöd som kan jämställas med att vårda ett barn med kronisk sjukdom. De ägnar mycket tid och energi på att planera aktiviteter och hantera risker för barnet. Föräldrar har dock ofta resurser och stöd att hantera den krisreaktion som uppstår, men behöver hjälp av vårdpersonal att mobilisera coping­strategierna. Slutsats: För att främja en god livskvalitet för föräldrar som har barn med födoämnesallergi krävs att vårdpersonal är lyhörda och kan integrera föräldrarnas önskemål och expertis i omvårdnaden.

Bakgrund Mat är en viktig del av vårt sociala liv. Har man en födoämnesöverkänslighet försvåras matglädjen tillsammans med andra. Födoämnesöverkänslighet delas in i två grupper, födoämnesallergi och födoämnesintolerans. Födoämnesallergi är en immunologisk reaktion i kroppen, medan födoämnesintolerans är en icke immunologisk reaktion. När man lagar och serverar mat till personer med födoämnesöverkänslighet är det viktigt att veta vad man gör, det är därför kunskap inom födoämnesöverkänslighet behövs. Kommuner i Sverige har sedan en tid uppmärksammat att det finns brister i kunskap inom specialkost. Syfte Syftet med studien var att undersöka hantering av specialkost i kommunala mottagningskök, samt att undersöka upplevd kunskap och utbildning kring födoämnesöverkänslighet bland personalen. Metod En enkätundersökning genomfördes för att kartlägga hantering av specialkost i mottagningskök. En enkät utarbetades med öppna och slutna frågor som distribuerades bland mottagningskök i fem kommuner. Datan sammanställdes och analyserades i SPSS 18.0. Resultat Fem av de 57 deltagarna hade inte någon form av utbildning anpassad till deras arbetsuppgifter. Resultatet visade att ett antal deltagare hade förkunskaper i form av utbildning anpassad till deras arbetsuppgifter men uppgav sig ha låg kunskapsnivå inom hantering av specialkost. Slutsats Nyckeln till att servera säker mat är utbildning som är anpassad till personalens arbetsuppgifter. Denna studie har påvisat brister i kunskapsnivån och rutiner på arbetsplatsen inom specialkost bland personalen. Behovet för mer utbildning finns bland personal i mottagningskök. / Background Food is an important part of our social life. If you have food hypersensitivity the joy of sharing food with others becomes more complicated. Food hypersensitivity is divided into two groups, food allergy and food intolerance. Food allergy is an immunological reaction in the body, while food intolerance is a non-immunological reaction. When you cook and serve meals to people with food hypersensitivity, it is important to know what to do, that is why knowledge of food hypersensitivity is needed. Municipalities in Sweden have for some time recognized the lack of knowledge of special diets. Purpose The purpose of this study was to investigate the handling of special diets in the municipal receiving kitchens, and also to examine the perceived knowledge and education on food hypersensitivity among staff. Design A questionnaire survey was conducted to make a study of the management of special diets in receiving kitchens. A questionnaire was developed with open and closed questions which were distributed among receiving kitchens in five municipalities. The data were compiled and analyzed in SPSS 18.0. Results Five of the 57 participants had no form of education adapted to their tasks. The results showed that a number of participants had previous knowledge in the form of education adapted to their tasks, but indicated a low level of knowledge in dealing with special diets. Conclusion The key to serving safe food is training that is tailored to staff work. This study has revealed deficiencies in knowledge and practices in the workplace in the dietary among staff. The need for more education is great among staff in receiving kitchens.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet. <strong>Metod</strong>: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Totalt 12 artiklar inkluderades i studien. Två teman, med fem kategorier, bildades och identifierades som yttre resurser och inre resurser som främjar coping. <strong>Resultat</strong>: Föräldrar till barn med födoämnesallergi upplever ett behov av information och emotionellt stöd som kan jämställas med att vårda ett barn med kronisk sjukdom. De ägnar mycket tid och energi på att planera aktiviteter och hantera risker för barnet. Föräldrar har dock ofta resurser och stöd att hantera den krisreaktion som uppstår, men behöver hjälp av vårdpersonal att mobilisera coping­strategierna. <strong>Slutsats</strong>: För att främja en god livskvalitet för föräldrar som har barn med födoämnesallergi krävs att vårdpersonal är lyhörda och kan integrera föräldrarnas önskemål och expertis i omvårdnaden.</p>

Bakgrund Födoämnesöverkänslighet är vanligt hos barn i skolåldern, omkring 6–8 % av yngre barn i Sverige har en bekräftad födoämnesallergi. Den mat som serveras på förskolor och skolor ska vara säker för födoämnesöverkänsliga barn att inta vilket ställer höga krav på skol- och förskolepersonal. Med anledning av hur vanligt det idag är att barn är allergiska eller överkänsliga samt de allvarliga konsekvenserna bristen på kunskap kan medföra är detta ett ämne som bör undersökas vidare. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskolepersonals upplevelse av trygghet, stöd och kunskap om födoämnesöverkänslighet hos barn, samt att undersöka den upplevda kunskapen i relation till yrkestitel, arbetslivserfarenhet och ålder. Metod Studien pågick under hösten 2021 och genomfördes via en webbenkät. Enkäten skickades till kommunala förskolor i Sverige samt publicerades på Facebook. Den insamlade datan från enkätundersökningen analyserades i IBM SPSS Statistics 27.0. Pearson’s chi-två- test och Independent samples t-test användes som statistiska analysmetoder. Resultat Totalt svarade 251 personer på webbenkäten, det slutgiltiga urvalet blev dock 237 respondenter då 14 personer inte uppfyllde inklusionskriterierna. Majoriteten av respondenterna arbetade som förskollärare och arbetslivserfarenheten varierade från 0 till 41 år. Mer än hälften av respondenterna upplevde sig ha mycket kunskap om matallergier och födoämnesöverkänslighet och lite mindre än hälften upplevde sig ha mindre kunskap. Upplevd kunskap var högre bland de mer erfarna och äldre respondenterna. Det fanns ingen skillnad i upplevd kunskap mellan förskollärare och barnskötare. Slutsats Det finns en brist i förskolepersonals kunskap och utbildning om födoämnesöverkänslighet hos barn. För att öka tryggheten hos både barn och personal bör mer utbildning om födoämnesöverkänslighet erbjudas till förskolepersonal. Samtidigt är detta ett område som bör studeras vidare.

In this study I have investigated how educators in preschool get their knowledge about foodhypersensitivity and how they treat these children in the preschool activites. I have interviewed six educators at three preschools in different areas. Current studies about foodhypersensitivity often take a medical perspective, about what happens in the body after a reaction, or how children experiencing life with their foodhypersensitivity. In this study I have choosen to look at the educators perspective, and their point of view in this subject. The result shows that the educators knowledge comes from the parents to children with foodhypersenitivity and that educators wish to get more knowledge in the subject. The result shows that the educators try to treat all the children in the same way and adapt the activites so that no one should have to feel different or pointed out because of their foodhypersensitivity, but that is not always possible. / I det här arbetet har jag undersökt hur pedagogerna på förskolorna får kunskaper om födoämnesöverkänslighet samt hur de bemöter dessa barn i verksamheten. Jag har intervjuat sex pedagoger på tre förskolor som ligger i olika upptagningsområden. Aktuell forskning om födoämnesöverkänslighet tar oftast sin utgångspunkt i ett medicinskt perspektiv, vad som händer i kroppen vid en reaktion, eller hur barn upplever att det är att leva med en födoämnesöverkänslighet. I detta arbete har jag valt att belysa pedagogernas perspektiv för att få deras syn i frågan. Resultatet visade att den kunskap pedagogerna erövrat i stort sett kommer från föräldrarna till barn med födoämnesöverkänslighet och att pedagogerna själva önskar få mer kunskaper i ämnet. Resultatet visar också att pedagogerna försöker bemöta alla barn lika och anpassar verksamheten för att ingen ska behöva känna sig annorlunda eller utpekad på grund av sin födoämnesöverkänslighet, men att det inte alltid går.